Datavärdskap: Arter ArtDatabanken, SLU Jonas Sandström Lena Tranvik.

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Yttermalung Idre En dag om VATTEN. Dalälven  Dalälven avvattnar ett markområde ca. 6,5% av Sveriges yta.  Avrinningsområdet omfattar fjäll, skogar och.

Advertisements

Program 14:00 Inledning (Malin Lund, Eva Wallander, Henrick Blank)

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.

Utbildning och support

Från Allgunnen till Hertta VISS och öppna API:er Niklas Holmgren Workshop 25 april kring webbtjänster inom vatten SLU Uppsala.

CBD-processen i Sverige

Evolution 1859 Charles Darwin skrev boken ”om arternas uppkomst.

Översynsgruppen Presentation av mig och att detta är en fortsättning på det arbete som påbörjades Beslutades 2011 och trädde i kraft 1 januari 2012.

Dyntaxa Svensk Taxonomisk Databas Oskar Kindvall, ArtDatabanken –

Biologisk mångfald.

Reglemente för God hushållning och intern kontroll

Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.

Levande skogar.

GIS Arena Dalarna. GIS-Arena GIS Arena Dalarna Projektägare: Falu kommun Region Dalarna Dalatrafik Borlänge kommun Falu kommun EU Mål 2 Norra.

Samråd enligt 12 kap 6 § miljöbalken

Välkommen till den värmländska naturen

Vad kan ni se i eran naturruta. Vad kan ni se i eran naturruta.

Ekosystem Ekosystem.

”Ett hållbart Blekinge” – Hur ska vi nå miljömålen?

Samråd Vad en Tävlingsledare bör känna till Fråga: Vad är samråd.

ÄLVLANDSKAPET NEDRE DALÄLVEN

Skyddsvärda träd i kulturlandskapet

Jordbrukspolitikens stöd till anläggning och restaurering av våtmarker

INNEHÅLL Vad är en biotopdatabas? Varför behövs den? Vad gör projektet idag och vad är målet?

ATT ÖVERLEVA VINTERN Små däggdjur som exempelvis möss, sorkar och lämlar lever under vinter i små gångar under snön. Detta för att skydda sig mor kylan.

Översyn av det utvidgade strandskyddet Västra Götalands län.

Det vi gör idag ska vara bra för alla oss som lever nu

Utbildning om MÖV i AP2 Skriv punktlista eller text här i Arial Punktlista.

FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.

Miljömål: Levande sjöar och vattendrag

Nobelmötet 2013 MIT. Prel. VP 2014 – MIT RUS medverkar i MIT från 2013 (sedan länge del av RUS budget till MIT) Objekt Miljömål planeras nu i miljöfamiljen.

Myllrande Våtmarker.

Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.

Kerstin Lundin-Segerlund Miljömålsarbete i Norrbotten Jörgen Naalisvaara ”Norrlandsmöte”, Umeå 19 oktober 2011.

Sveriges lantbruksuniversitet Inst för skoglig resurshushållning Bedömning av uppfyllelse av miljökvalitetsnormer och relation till gränsvärden Sören Holm,

Vad betyder ekosystemtjänster för samhällsplanering, näringsliv och naturvård? Kunskapskonferens 12 nov Syftet var att erbjuda kompetensutveckling och.

Kursplan Åk 7 Geografi.

Skogen Tävlingen.

Mål Matematiska modeller Biologi/Kemi Datorer muntlig presentation

– levnadsmiljöer försvinner

N.N Dataflödet från manual till användning Datafångst Validering Lagring, Fil-arkiv Data- läggning Manual, Metod API producent API konsument Leverans StnRegKemRegMetodRegDyntaxaToBSVARAnläggn.

Datavärdskapet sjöar och vattendrag (SLU) DV-träff, Göteborg Pernilla Rönnback.

1 Träd i stadsmiljö Välkomna!. 2 Skyddsvärda träd Uppdrag från Naturvårdsverket → ett instrument för att uppnå miljömålen Hotad miljö (upphörd hävd, igenväxning.

Viktiga ord och begrepp

Projekt ekosystemtjänster RUS och Skogsstyrelsen Nobelmötet 2015 Ulf Sandström.

LEVANDE SKOGAR Om skogsindustrins arbete med biologisk mångfald.

En kartläggning av skyddsvärda insekter på sandmarker och torrängar Inventering av Nybro kommun Niklas Johansson, Baskarp.

Ekologi ”Läran om huset” Hur olika arter fungerar tillsammans med varandra och med miljön omkring oss.

Ekologi Liv på olika villkor.

Ekologi Liv på olika villkor. Ekologi = läran om huset Vad är ekologi? –Läran om samspelet i naturen –Samspelet mellan alla organismer (levande varelser)

Systematik. Vad är en art?  Talgoxen och blåmesen är rätt lika varandra i storlek och utseende.  Men varför parar sig talgoxar enbart med andra talgoxar.

Länsstyrelserna Agneta Jonsson och Jenny Olsson

På gång på Kunskapscentrum Stockholm, 6 april 2016.

Utveckling av Skogsstyrelsens e-tjänster

Gator och parker, Umeå kommun

Naturvårdsarbetet i Skåne

Samverkansprogram IED informations-försörjning (NV, Lst mfl)

Smidigt uttag från en databas: VISS

Samverkansprogram IED informations-försörjning (NV, Lst mfl)

Miljöövervakning följa tillståndet i miljön

Önskemål 2008: Artportalen som central plats för lagring och uttag av artdata Artportalen till länsstyrelsernas GIS-miljö Kontaktperson för artdata / lst.

Biogeografisk uppföljning av arter och naturtyper Natura 2000 workshop

Ekosystemräkenskaper via markanvändning av mark med höga naturvärden

Naturvårdskonferensen Fredrik Nordwall

Nationell miljöövervakning av miljögifter

Åtgärdswebb för miljömålen

Uppföljning av skyddade områden 2017

Nationellt genomförande av EU-förordning om invasiva främmande arter

ArtDatabanken Till styrmodell .

Utbildning om MÖV i AP2 Skriv punktlista eller text här i Arial

Presentationens avskrift:

Datavärdskap: Arter ArtDatabanken, SLU Jonas Sandström Lena Tranvik

Svensk fågeltaxering Sträckfågelräkning vid Falsterbo Fågelräkning och ringmärkning vid Ottenby Svensk sjöfågelinventering Insjöfåglar Miljögifter i biota (starar), jordbruksmark Stannfåglar i stora skogsområden Häckande fåglar i fjällen Kustfåglar i Bottniska viken Artkartering av fladdermöss Utter Smågnagare i skogen, fjäll Svensk dagfjärilsövervakning Stormusslor Epifytiska lavar och mossor i bokskog Floraväkteri Skyddsvärda träd Åtgärdsprogram för hotade arter Artdata från Basinventering (Natura 2000) Artdata från Uppföljning av skyddade områden Artdata från Biogeografisk uppföljning Fåglar Insekter Växter Däggdjur Fjärilar Lavar Mollusker Biologisk mångfald omfattar m.fl. Grönt – mottagna data

Dagens portaler för lagring/uttag av artdata Musselportalen Trädportalen 2014 April ? Våra portaler resurs för inmatning och uttag av data Nya

Mångfald av dataset med olika metoder/parametrar Grundläggande är: Art - Dyntaxa Fyndplats – koordinat Tid Observatör Men även: Metod Storlek Aktivietet m.m. Flexibla data-lagrings system Andra variabler kan läggas till efter eget önskemål

Projekt i Artportalen Möjliggör: Projektspecifika parametrar Reglerar vem som kan rapportera Fungerar som kontroll av data tex obligatoriska parametrar Reglerer ägarskap av data Förenklar utsök Förenklar rapportering till uppdragsgivare/utförare

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen Analysportalen

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen Analysportalen

Tillgängligörande av data Sök/Uttag av data Artportalen Analysportalen GIS-koppling som används av länsstyrelser och kommuner (all artdata som är kopplad till LifeWatch kan visas via kopplingen) Interna verktyg (Printobs) Andra sökverktyg tex Skogsstyrelsen utvecklar Andra applikationer i framtiden externt utvecklade

Begränsningar – Behov av utveckling Ej offentliga data – skyddsklassning och andra skäl Dataset i väldigt olika format - harmonisering av begrepp o format Bättre importfunktioner av data i datavärdskap (digital ytor, lokalbeskrivningar mm) Utökade möjligheter att beskriva lokal/station Validering – kvalitetsmärkning av data Kringdata tex kategorisering av taxon (substrat, biotop etc) ger bättre filtrering - analysmöjligheter