Vad vet vi om gångna klimat?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
ISTIDEN Vi lever i den geologiska perioden ’kvartär’ (som har varat de senaste 2,4 miljoner åren) Under denna tid = Glacialer och Interglacialer Svårt.
Advertisements

Solen Solen är en stjärna..
Tipspromenad om mat och klimat
Oceanerna Mera vatten än land.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Naturtyper, väder och klimat
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Växthuseffekt och klimatförändringar
Sverige väder och klimat
Meteorologi Läran om vädret.
Värme och väder del 2.
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Klimatförändringar.
Meteorologi Läran om vädret.
Vatten.
Fysikalisk parameterisering
Vattnets kretslopp.
Isens verkningar Varför blir det istid?.
VÄXTHUSEFFEKTEN OCH GLOBAL UPPVÄRMNING
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
KLIMAT.
Ett nordiskt perspektiv på klimatförändringen under de kommande 100 åren Sten Bergström, SMHI.
Solaktiviteten och klimatförändringar
VATTEN - geografiska begrepp
Väder.
6,44 billioner km bort. 6,44 billioner km bort.
Den vetenskapliga bevisningen är övertygande EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Lektion 2 Solaktiviteten.
Forma ett nytt internationellt avtal EUROPEAN COMMISSION FEBRUARY 2009 Klimatförändringarna.
Både livsnödvändig och kan leda till global katastrof
Väder- och Klimatförändringar
Solaktiviteten och klimatvariationer Henrik Lundstedt, Institutet för rymdfysik, avd för solär-terrest fysik, Lund * Tänk först.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Istiden.
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är alltså en form av energi.  En viss temperatur hos ett.
Jordens energibalans.
Klimat- och vegetationszoner
Jordgloben och kartor.
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Naturlandskap blir kulturlandskap
Jordens, djurens och människans utveckling
Klimat- och vegetationszoner
Klimatförändringar.
Istiden, Stenåldern, Bronsåldern och Järnåldern
Kvartärgeologi John Östh. Kvartärtiden En benämning på de senaste 2 miljoner åren –Delas in i pleistocen och holocen (världen efter sista istiden) Under.
En mall för beslutsfattare (utgå från den här PPT-mallen och anpassa den till dina egna behov) Datum, författare, ämne/rubrik osv. "Utmaningar och möjligheter.
Jordens Klimat & Växthuseffekt. Växthuset Vad är Växthus ? En byggnad av glass eller plast. Tillåta solljus att släppa in. Förhindra värm att slippa ut.
Klimat, väder, klimatzoner
Geografi - att studera helheten
Veckans fördjupning handlar om något som påverkar oss alla. Vet du vad
Forntiden.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Lektion 2 - solaktiviteten I
Hav och land 1. a) Vad menas med världsdelar respektive kontinenter?
Vad är klimat? Vad är väder?
Klimat och miljö.
Vem är vi? Vad gör vi? Vi vill berätta om:
Arktis.
Arbetsområde 2: Geografi – Väder och klimat
Solaktiviteten och klimatvariationer
Solaktiviteten och klimatvariationer
Lektion 2 - solaktiviteten I
Vad är klimat? Vad är väder?
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Väder.
Klimatzoner.
Året 2018 – Varmt, soligt och torrt
Presentationens avskrift:

Vad vet vi om gångna klimat? Klimatvariationer Vad vet vi om gångna klimat?

Har varit 8-10 grader varmare än nu 2300 milj. år istid (gamla isräfflor m.m.) 350-250 milj. år: istid igen på Pangea men även varmt i delar av världen (Karbontiden) 250-53 milj. Varm trend ~65 milj. Temperatursänkning -> polära istäcken och glaciärer i höga berg 2 milj. Början av pleistocen -> kallare men snabba växlingar mellan glacialer och interstadialer med ca 40 000 års mellanrum

Från 900 000-800 000 år sedan åtta glacial/interglacialcykler om ca 100 000 år -(80 000-90 000 år istid/10 000 år värmetid Föregående interglacial (Eem, 130 000-120 000 år sedan) var varmare än idag! Stora ek- och hasselskogar Senaste istid (Weichsel/Würm/Wisconsin) medförde att jordens medeltemperatur var ca 5-8 grader lägre än idag

För ca 16 000 år sedan började Weichsel-isen smälta bort och för ca 10 000 år sedan började isen smälta i Finland För ca 13 000 år sedan lika varmt eller varmare än idag, så avsmältningen gick snabbt Östersjön genomgick ett antal stadier vartefter isen försvann och landhöjningen fortskred.

Yngre Dryas Kall period mellan 12 800-11 500 år sedan Kanske närmare 7ºC kallare på 50 år Orsakades möjligen av ändrade strömningsmönster i Nordatlanten Avsmältningen av inlandsisen bromsades upp -> Salpausselkä, mellansvenska israndzonen, raerna

Det holocena optimum 7 000-4 000 år B.P., sammanfaller med Littorinahavet och stenåldern 2-3ºC varmare sommartemperaturer än nu Havsytan 3 m högre än nu för 4 000 år sedan (men SW Finland ca 20 m under nuvarande nivå) Förskjutning av trädgränser och avsmältning av glaciärer Kraftigare och nordligare monsuncirkulation än idag över Asien och Afrika

Sedan kallare (kallperiod började ca 800 f. Kr Sedan kallare (kallperiod började ca 800 f. Kr.) och ny värmeperiod mellan ca 500 f. Kr.-1 000 e. Kr. med ett svalare avbrott 700-800 e. Kr. Medeltida värmeperioden 850-1250 e. Kr. Vikingarna seglade till Island, Grönland och Newfoundland där de odlade jorden Vindruvor odlades på brittiska öarna Stora variationer i vädret från ca 1200 e. Kr med torka, översvämningar och hungersnöd 1350-1850 = ”lilla istiden” 1816, året utan sommar, eighteenhundred-froze-to-death

Orsakerna till klimatvariationer Externa faktorer

A. Milankovitch-cykler Förändringar i jordbanans excentricitet (rund – oval), 100 000 år Skevheten (jordens lutning) varierar mellan 21.5º – 24.5º, 41 000 år Precessionen (”wobbling”) = jordens vridning kring jordbaneplanet -> skillnader i närhet till solen, 23 000 år och 18 000 år Hittills okända cykler???

B. Variationer i solfläcksaktivitet Solfläckar i 11-årscykler Maunders minimum (1645-1715, period med få eller inga solfläckar) sammanfaller med den kallaste perioden av lilla istiden.

C. Variationer i solstrålning

”Ocean conveyor belt”

Interna faktorer Aerosoler ~ stoftpartiklar Från förbränningsprocesser och naturliga källor som t.ex. vulkanutbrott och biologiska processer. Påverkar strålningsprocesser -> uppvärmning och molnbildning (kondensationskärnor) Sulfataerosolerna av störst intresse men mycket komplexa i fråga om effekter

Plattektonik - förflyttning till ny klimatzon - frisläppning av koldioxid - inverkan på havs- och luftströmmar Albedo - skogsbränder -> mörkare markyta -> högre absorbtion - kallare perioder -> större istäcken -> ökad reflektion

Växthusgaser Vattenånga ≈ 60% (enligt vissa 80%) CO2 ≈ 26% (enligt vissa ca 3-5%) CH4, N2O och O3 ≈ 8% CFCs ≈ 6%

Steffen & al 2003

Steffen & al 2003

Vilken roll spelar solen?? En bortglömd variabel i IPCC:s modeller???

Även solen har sina fläckar...... ”Solar flares”

Stoftfyllda områden 14C bildas i atmosfären som en biprodukt när kosmisk strålning träffar kväveatomer. Mängden strålning är inverst beroende av solens aktivitet. Därigenom har vi en kraftfull mätare av hur solen tidigare har uppträtt.

Enligt Svensmark innebär hög solaktivitet att heliosfären ”sväller” och minskar mängden kosmisk strålning. Den kosmiska strålningen är ansvarig för molnbildningen på jorden Låg solaktivitet -> mera kosmisk strålning -> mera moln -> svalare Hög solaktivitet -> mindre kosmisk strålning -> färre moln -> varmare. Solen har varit extra aktiv sedan 1950-talet!

Cosmic rays (% change from 1961-1990 average) compared with surface temperatures. A decrease in cosmic rays is thought to increase surface temperatures.