Kommunernas och samkommunernas bokslut år 2014 Källa: Statistikcentralen samt Kommunförbundets beräkningar

Likvida medel /hp 1,5 -1,1 6,8 0,5 2,8 1,5 -1,1 7,2 0,3 -0,2 6,36,4 -9,0-7,3 0,81,0 28,93 -0,89 8,29 2,07 -2,07 0,37 1,58 4,35 13,84 2,73 -27,17 28,93 -1,09 8,29 2,69 -2,63 0,44 1,74 5,16 15,55 3,02 -26,45 2,6 20,64 29,37 -0,06 8,20 2,22 -2,08 2,05 0,89 4,34 14,73 2,53 -27,43 21,18 29,37 -0,10 8,20 2,88 -2,64 2,16 0,98 5,30 16,53 2,74 -26,67 21,18 62,177,7 -3,83-4,70-6,81-7,62 2) I investeringarna för 2014 ingår cirka 3,1 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. 4,2 miljarder av investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter beror på bolagiseringen av affärsverk, vilket medför att verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades betydligt jämfört med året innan. Skattefinansiering totalt Lånestock Statsandelar Årsbidrag Avskrivningar och nedskriv. Räkenskapsperiodens resultat 1) Verksamhetsbidrag Verksamh. och inv. kassaflöde 2) Förändring av lånestocken Ökning av långfristiga lån - Skatteinkomster Investeringsutgifter 2) Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut åren (inkl. särredovisade affärsverk) Kommuner+samkommuner: Kommuner : förändr. % 2013 md € 2014 md € förändr. % 2013 md € 2014 md € 1) I resultatet för 2014 ingår extraordinära inkomster på ungefär 1,4 md euro som beror på bolagiseringar av affärsverk. Källa: Statistikcentralen

Antal kommuner sammanlagt /hp Ackumulerat underskott Årsbidrag: Md euro euro/invånare Årets resultat, md euro Md euro Lånestock: euro/invånare i % av avskrivnigarna Antal kommuner (enligt resp. års kommunindelning) : Årsbidrag negativt Årsbidrag < avskrivningar Uppgifter om kommunernas ekonomi åren Inkl. affärsverk. Källa: Statistikcentralen 2, ,05 2) 2014* 1, , , , , ,83 1) , , , , , , ,45,813,36,94,611,512, ,748,699,8410,5211,0012,2713,84 euro/invånare ) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. 1) Innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut /hp KT:s enkät: anpassningen av personalkostnaderna cirka 400 mn euro. Bolagiseringen av yrkeshögskolorna minskade kommunernas utgifter (och inkomster) med cirka 250 miljoner euro. Utan bolagiseringarna hade förändringen i verksamhetsutgifterna varit cirka 1 %. Bolagiseringen av kommunala affärsverk förbättrade som en engångsföreteelse räkenskapsperiodens resultat med ungefär 1,7 miljarder euro. Utan bolagiseringarna är resultatet i stort sett på föregående års nivå. Bolagiseringarna har knappt haft någon inverkan på kommunernas och samkommunernas finansiella ställning, eftersom de extraordinära inkomsterna nettas i finansieringsanalysen. Verksamhetsutgifterna ökade ytterst lite, mindre än ½ % Räkenskapsperiodens sammanlagda resultat för kommunerna och samkommunerna var 2,16 miljarder euro.

Faktorer att beakta i tolkningen av bokslut /hp Anskaffningen av aktier och andelar till följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk ökade som en engångsföreteelse investeringarna med omkring 3,1 md euro. Bolagiseringens effekter på investeringstillgångarnas överlåtelseintäkter var ca 4,5 md. euro. => verksamhetens och investeringarnas kassaflöde förbättrades således med ca 1,0 Md. euro jämfört med året innan.. Inkomsterna från kommunalskatten ökade med bara 1,3 %, trots att 156 kommuner höjde sin inkomstskattesats för Den långsamma ökningen beror på rättelsen av föregående års fördelningsandelar, det nya systemet för skatteredovisningar samt den svaga ekonomiska tillväxten och den återhållsamma löneuppgörelsen. Både fastighets- och samfundsskatten växte med över 10 %. Bruttoinvesteringarna uppgick till cirka 7,6 miljarder euro De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,6 % År 2014 gjordes en extra nedskärning på cirka 360 miljoner euro i statsandelen för kommunal basservice. Statsandelarna minskade med 1,1 %

/hp Kommunernas årsbidrag , €/inv. Enligt kommunstorlek Källa: Statistikcentralen

Kommunernas + samkommunernas årsbidrag och räkenskapsperiodens resultat åren , md € År 2010 innehåller räkenskapsperiodens resultat extraordinära inkomster på cirka 0,95 miljarder euro till följd av bildandet av HRM och år 2014 extraordinära inkomster på 1,7 miljarder euro till följd av bolagiseringarna av affärsverk /hp Bolagisering av affärsverk Bildandet av HRM Källa: Statistikcentralen

/hp Negativt 0 – 99 % 100 – 199 % ei tietoa 2) (11) (108) (143) (5) © Kuntarajat: MML Landskapscentrum 200 – 850 % (53) 2) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. 1) Jakobstads årsbidrag består av realisationsvinster som bolagiseringen av affärsverken medförde. Kommunernas årsbidrag i procent av avskrivningar år 2014 Källa: Statistikcentralen Årsbidraget räcker inte till avskrivningarna i 119 kommuner ( i fasta Finland 117 och på Åland 2 kommuner) Landets medeltal 107 %

Alla kommuner /hp Antal invånare Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek Årsbidrag i procent av avskrivningar Källa: Statistikcentralen

Alla kommuner: /hp Kommunernas årsbidrag enligt landskap Årsbidrag i procent av avskrivningar åren Källa: Statistikcentralen

/hp Källa: Statistikcentralen Kommunernas och samkommunernas årsbidrag, avskrivningar och investeringar, md € 1) Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk.

/hp Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Statistikcentralen

/hp Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkandet av kassan. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av lånestocken inom den kommunala sektorn, kumulativt från år 1997, md € 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Källa: Statistikcentralen.

/hp Kommunernas lånestock och likvida medel , €/invånare Källa: Statistikcentralen

Förändring i kommunernas lånestock 2000–2014, mn € 1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2014 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2014 Källa: Statistikcentralen /hp

(36) – Lånestock, €/invånare: (104) – (36)Yli Alle (139) /hp © Kuntarajat: MML ei tietoa 1) (5) Kommunernas lånestock , €/inv. Källa: Statistikcentralen Landets medeltal €/inv. Landskapscentrum 1 ) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas.

Alla kommuner /hp Kommunernas lånestock enligt kommunstorlek åren 2000, 2013 och 2014, euro/invånare Källa: Statistikcentralen Antal invånare

Alla kommuner: /hp Källa: Statistikcentralen Kommunernas lånestock enligt landskap åren , euro/invånare

Kommunernas relativa skuldsättningsgrad 1) , % (34) 25,0 – 49,9 Den relativa skuldsättningen, % (95) 50,0 – 69,9 (34)70,0 – 150,0 0,0 – 24,9 (152) Landets medeltal 52,0 % /hp © Kuntarajat: MML ei tietoa 2) (5) 1) Nyckeltalet anger hur stor del av kommunens driftsinkomster år 2014 som skulle behövas för återbetalning av det främmande kapitalet. Driftsinkomsterna = Verksamhetsintäkter + skatteinkomster + statsandelar för driftsekonomin. Landskapscentrum 2 ) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas. Källa: Statistikcentralen

/hp Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel , md € Källa: Statistikcentralen

13,5 14,3 15,5 16,8 18,0 18,9 19,8 30,2 12,7 20,8 22,8 24, /hp 25,5 27,4 Kommunkoncernens lånestock åren , md € Källa: Statistikcentralen

Kommunkoncernens lånestock , €/inv. (65) – (93) – (52) Över Under (110) /hp © Kuntarajat: MML Landskapscentrum Källa: Statistikcentralen Landets medeltal €/inv.

/hp (76) Överskott: © Kuntarajat: MML Underskott: (132)500 – €/inv. (45)yli €/inv. (18) alle 500 €/inv.(44) yli 500 €/inv. alle 500 €/inv. ei tietoa 1) (5) Kommunernas ackumulerade över-/ underskott , €/inv. Källa: Statistikcentralen Kommuner med underskott 62 st. (I fasta Finland 61 och på Åland 1 kommuner) Landets medeltal €/inv. Landskapscentrum 1 ) Uppgifter som berör Eckerö, Geta, Jomala, Kinnula och Sottunga saknas.

/hp Kommunernas ackumulerade över-/underskott enligt kommunstorlek , €/inv. Källa: Statistikcentralen

Utvärderingsförfarande för en kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning /hp Ett utvärderingsförfarande bör göras, om - Underskottet i senaste bokslutet > 1000 €/inv. och i föregående bokslut > 500 €/inv. 5 kommuner uppfyllde åren 2013/14 underskottskriteriet: - Juankoski (fullmäktige beslutat om en kommunsammansl. år 2017) - Vimpeli (i utvärderingsförfarande redan år 2014) - Rääkkylä kom som ny kommun med i utvärderingsförfarandet (var med i utvärderingsförfarandet även år 2007) - Lavia (kommunsammansl. 2015), Jalasjärvi (kommunsammansl. 2016) - Eller om i de två senaste boksluten: Ingen kommun uppfyllde samtliga 6 villkor åren 2013/14 1. Årsbidraget är negativt (utan behovsprövad höjning av statsandelen) och 2. Skatteprocenten minst 0,5 %-enheter högre än landets vägda medeltal (gränsvärden åren 2013 och ,00 % och 20,25 %) och 3. Lånestocken/invånare överskrider landets medeltal med minst 50 procent (gränsvärden åren 2013 och €/inv. och €/inv.) och 4. Balansräkningen uppvisar underskott och 5. Soliditeten < 50 % och 6. Den relativa skuldsättningen > 50 %

Förändring, %: Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Verksamhetsbidrag Skatteinkomster Statsandelar Finansiella poster, netto Årsbidrag Avskrivningar Extraordinära poster, netto Årets resultat Verksamhetsinkomster Verksamhetsutgifter Skatteinkomster Statsandelar Kommunernas och samkommunernas resultaträkning 2012–2015, md € /hp, mp Källa: Åren Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet År 2014 och 2015 påverkas posterna i resultaträkningen av bolagiseringen av kommunala affärsverk och yrkeshögskolor. År 2014 uppskattas bolagiseringen av affärsverk förbättra räkenskapsperiodens resultat med omkring 1,7 miljard euro. -11,2 -28,04 2,6 0,2 0,14 2,06 -2,60 0,27 -0, ** 10,50 -38,54 21,74 8,22 0,1 2,1 -25,80 1,3 5,4 0,20 1,79 -2,40 0,25 -0, ,64 -37,44 19,32 8,07 5,0 2,2 -26,45 6,8 2,7 0,21 2,69 -2,62 0,37 0, ,90 -38,35 20,64 8,29 2,4 -0,6 -26,67 2,6 -1,1 0,17 2,88 -2,64 1,92 2, * 11,83 -38,50 21,18 8,20 0,4

/hp, mp Kommunernas och samkommunernas finansieringsanalys , md € Verksamhetens kassaflöde Årsbidrag Extraordinära poster, netto Rättelseposter till internt tillförda medel Investeringarnas kassaflöde Investeringsutgifter Finansieringsandelar för investeringar Inkomster från försäljning av tillgångar Verksamhetens och investering. kassaflöde Finansieringens kassaflöde Förändringar i utlåningen Ökning av långfristiga lån Minskning av långfristiga lån Förändring av kortfristiga lån Övriga förändringar Förändring av likvida medel Likvida medel Lånestock Källa: Åren 2012–2014 Statistikcentralen. Uppskattningarna för år 2015 Kommunförbundet År 2014 innehåller posterna i finansieringsanalysen effekterna av bolagiseringen av kommunala affärsverk 2,06 0,27 -0,45 -4,60 0,24 0,80 -1,68 -0,10 3,30 -2,10 0,30 0,00 -0,28 5,02 18, ,79 0,25 -0,55 -4,59 0,21 0,91 -1,98 -0,08 2,41 -1,48 0,55 0,25 -0,33 4,20 13, ,69 0,37 -0,62 -4,70 0,23 0,94 -1,09 0,13 3,02 -1,65 0,39 0,20 1,00 5,16 15, * 2,88 1,92 -2,56 -7,62 0,24 5,05 -0,10 -1,05 2,74 -1,93 0,15 0,34 0,14 5,30 16, **