Verkställande direktör Jari Koskinen

En presentation över ämnet: "Verkställande direktör Jari Koskinen"— Presentationens avskrift:

1 Verkställande direktör Jari Koskinen
Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2017 samt budgetar och ekonomiplaner för Presskonferens Verkställande direktör Jari Koskinen

2 Sammandrag av 2017 års bokslutsprognoser
Kommunsektorns ekonomi förstärktes enligt 2017 års bokslutsprognoser Dock inte så mycket som förutsågs i Kommunekonomiprogrammets utvecklingsprognos från förra hösten Verksamhetsutgifterna och –inkomsterna minskade med ca. en procent Skattefinansieringen (skatteinkomsterna + statsandelarna) förblev svag, men enligt förväntningarna Årsbidraget förbättrades på hela landets nivå med 0,5 md euro, men de kommunvisa och samkommunvisa skillnaderna är ännu stora Räkenskapsperiodens resultat negativt i 60 kommuner och 53 samkommuner Investeringsutgifterna måttliga med avseende på behoven Samkommunernas investeringar ökade tydligt, men minskade i kommunerna Kommunsektorns lånestock ökade med ca. en procent Primärkommunernas lånestock minskade med 0,6 procent Jari Koskinen

3 Jari Koskinen

4 Faktorer att beakta i tolkningen av boksluten 2017
Verksamhetsutgifterna minskade med en procent Överförandet av administrationen och utbetalandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på verksamhetsutgifterna med ca. 660 mn euro Enligt finansministeriet minskade konkurrenskraftsavtalet kommunsektorns verksamhetsutgifter med 447 mn euro år 2017 : - Sänkning av arbetsgivaravgifter -277 mn euro - Nedskärning av semesterpenningar –77 mn euro - Förlängning av arbetstiden -93 mn euro (inte förverkligats enligt KF:s enkät) Även kommunernas fortsatta anpassningsåtgärder minskade på verksamhetsutgifterna Bland annat åldersstrukturens tryck, långtidsarbetslösheten som hållits på hög nivå samt förberedandet av landskapsreformen ökade trots allt på verksamhetsutgifterna Utan överförandet av det grundläggande utkomststödet och konkurrenskraftsavtalet hade ökningen varit ca. +1,5 % Verksamhetsinkomsterna minskade med drygt en procent Överförandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på verksamhetsinkomsterna med ca. 330 mn euro Jari Koskinen

5 Faktorer att beakta i tolkningen av boksluten 2017
De sammanlagda skatteinkomsterna ökade med 2,0 %, eller 450 mn € Kommunalskatteinkomsterna ökade endast med 0,1 % Ändringarna i skattegrunden minskade på kommunalskatterna med ca. 400 mn € Konkurrenskraftsavtalet minskade på kommunalskattens avkastning med ca. 430 mn € Endast 47 kommuner höjde och t.o.m. 14 kommuner sänkte på sin inkomstskatte-sats för år 2017 Kommunernas samfundsskatteinkomster ökade med 21,5 % (ca. 330 mn €) Ökningen berodde i huvudsak på skatteinkomster för skatteåret 2016 och merparten därav (ca. 210 mn €) berodde på ett enskilt företagsförvärv Fastighetsskatterna ökade med 6,3 % (ca. 100 mn €) Fastighetsskattesatsernas nedre och övre gränser höjdes, effekten ca. 70 mn € Statsandelarna sjönk med över 3 % eller närmare 300 mn € Konkurrenskraftsavtalets ikraftträdande minskade på statsandelarna med ca. 350 mn € Överförandet av det grundläggande utkomststödet till FPA minskade på statsandelarna med ca. 330 mn € Övriga statsandelsnedskärningar gjordes för 125 mn euro De ändrade skattegrunderna kompenserades genom ökade statsandelar på ca. 400 mn € Övriga statsandelsnedskärningar gjordes med 125 mn euro Jari Koskinen

6 Uppgifter om kommunernas ekonomi åren 2010-2017
Exkl. Åland, inkl. särredovisade affärsverk. 1) I % av de egna anskaffningsutgifterna för investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter – Anskaffning av mark- och vattenområden – Anskaffning av aktier och andelar – Finansieringsandelar för investeringar. 2) År 2010 innehåller extraordinära inkomster på cirka 0,95 md € till följd av att bildandet av HRM. Innehåller extraordinära inkomster på cirka 1,7 md € till följd av bolagiseringar av affärsverk. Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

7 Centrala poster i kommunernas och samkommunernas bokslut
(inkl. särredovisade affärsverk) 1) Investeringar som avskrivs = Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar Källa: Statistikcentralen. I uppgifterna för år 2017 har Kommunförbundets uppskattningar av Ålands kommuners uppgifter inkluderats. Jari Koskinen

8 Enligt kommunstorlek i Fasta Finland, €/invånare
Kommunernas verksamhetsbidrag (absoluta värdet) och skattefinansiering 2017 Enligt kommunstorlek i Fasta Finland, €/invånare Antal invånare 1) Verksamhetsbidraget utgör skillnaden mellan verksamhetsinkomster och verksamhetsutgifter och skall täckas med skattefinansiering Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

9 Kommunernas årsbidrag enligt kommunstorlek i Fasta Finland
Årsbidraget i procent av avskrivningarna åren Antal invånare Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

10 Kommunernas årsbidrag 2000-2017, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

11 Kommunernas investeringar som avskrivs1) 2000-2017, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) 1) Bruttoinvesteringar exkl. mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

12 Kommunernas årsbidrag enligt landskap
Årsbidraget i procent av avskrivningarna åren Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

13 Kommunernas, samkommunernas och kommunkoncernernas lånestock1)
åren , md euro 1) Innehåller inte kommunernas och samkommunernas inbördes lån Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

14 Förändring i kommunernas lånestock 2000–2016, mn €
1) Lån för löpande utgifter är summan av kommunernas negativa årsbidrag. År 2000–2017 uppgick lånen för löpande utgifter till cirka 600 miljoner euro, vilket är 5 % av förändringen i lånestocken 2000–2017 Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

15 Kommunernas lånestock 31.12.2000-2017, €/inv.
Enligt kommunstorlek (exkl. Åland) Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

16 Kommunernas lånestock enligt landskap
åren 2016 och 2017, euro/invånare Källa: Statistikcentralen, år 2017 enligt bokslutsprognoser. Jari Koskinen

17 Kommunernas och samkommunernas budgetar och ekonomiplaner
På uppdrag av Finansministeriet genomförde Statistikcentralen en enkät om fastlandskommunernas och samkommunernas budgetar för 2018 och ekonomiplaner för år 2019. Enkäten baserade sig på de utvecklingskrav som det nya programmet för kommunernas ekonomi ställer på de kommunalekonomiska prognoserna och uppföljningen av ekonomin samt behovet som landskapsreformens överföringskalkyler kräver. Alla utom en av 295 fastlandskommuner och alla av 134 samkommunerna besvarade förfrågan. Jari Koskinen

18 Faktorer att beakta i tolkningen av budgetarna 2018
År 2018 minskades statsandelarna med sammanlagt ca. 200 mn euro pga.: den förlängda årsarbetstiden i enlighet med konkurrenskraftsavtalet förnyandet av jourverksamheten och specialsjukvården förnyandet av närstående- och familjevården förnyandet av äldreomsorgslagen kalkylerade besparingar på basen av pensionsstöd till långtidsarbetslösa Enligt Kommunförbundets enkät (juni 2017) har den förlängda årsarbetstiden enligt konkurrenskraftsavtalet eller övriga åtgärder i regeringsprogrammet inte medfört förväntade besparingar Statsandelarna minskade också pga. justeringen av kostnadsfördelningen mn euro samt nedskärningen statsandelsindexet -48 mn euro Minskandet av småbarnspedagogikens klientavgifter minskar på verksamhetsinkomsterna ca. 90 mn euro, men kompenseras genom ökning av kommunernas samfundsskatteandel (60 mn euro) och statsandelarna (25 mn euro) I kommunerna finns har hårt investeringstryck pga. det föråldrande byggnadsbeståndet Jari Koskinen

19 Faktorer att beakta i tolkningen av ekonomiplanerna 2019
Det finns väldigt få diskretionära åtgärder från regeringen som ändrar på kommunernas inkomster eller utgifter under regeringsperiodens sista år, dvs. år 2019. Ekonomins konjunkturtopp infaller åren Efter det förväntas tillväxten sakta ner. Enligt finansministeriets kalkyler minskar konkurrenskraftsavtalet på kommunernas verksamhetsutgifter med ytterligare 100 mn euro år 2019 Jari Koskinen

20 Den kommunala ekonomins utveckling 2016-2019 Kommunerna och samkommunerna
Post 2016 BS md € 2017 BSP md € Förändring per år, % 2017 BSP 2018 BU 2019 EP Verksamhetsinkomster 9,35 9,24 -1,2 1 Verksamhetsutgifter 37,13 36,75 -1,0 2½ Verksamhetsbidrag -27,78 -27,51 -0,9 3½ Skattefinansiering totalt 30,93 31,08 0,5 -½ 1½ därav: Skateinkomster 22,10 22,54 2,0 2½ Statsandelar 8,83 8,54 -3,3 -1½ -1 Årsbidrag 3,42 3,93 14,8 -30 10 Bruttoinvesteringar 4,34 4,47 3,0 22 Lånestock 18,10 18,25 0,9 4½ 9 1) Enligt Kommunförbundet skatteprognos ökar skatteinkomsterna med 1,7 % år 2017 och 3,4 % år 2019 Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet Jari Koskinen

21 Kommunernas och samkommunernas resultaträkning för åren 2016-2019, md €
1) Enligt Kommunförbundets skatteprognos är skatteinkomsterna 350 mn euro högre år 2018 och 600 mn euro högre år 2019 Enligt Kommunförbundets skatteprognos är skatteinkomsterna 350 mn euro högre år 2018 och 600 mn euro högre år 2019 Källa: Statistikcentralen/Kommunförbundet Jari Koskinen

22 Kommunernas och samkommunernas årsbidrags tillräcklighet för
avskrivningar och investeringar , md € BSP BU EP Investeringsutgifter – Finansieringsandelar för investeringar. År 2010 innehåller poster i anslutning till grundandet av samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM). År 2014 ökade investeringarna med omkring 3,1 md euro som orsakades av anskaffningen av aktier och andelar till en följd av bolagiseringen av kommunala affärsverk. 2) Investeringsutgifter utan mark- och vattenområden samt anskaffning av aktier och andelar. Källa: Statistikcentralen/Kommunförbund Jari Koskinen

23 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde samt ökningen av
lånestocken inom den kommunala sektorn åren , md € BSP BU EP 1) Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde = Internt tillförda medel + Investeringar, netto Internt tillförda medel = Årsbidrag + extraordinära poster, netto + korrektivposter till internt tillförda medel Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde är ett mellanresultat i finansieringsanalysen. Ett negativt belopp (underskott) beskriver att utgifter antingen måste täckas genom en minskning av de likvida medlen eller genom ökning av lånestocken. Ett positivt belopp (överskott) beskriver hur stor andel av kassaflödet som blir kvar till nettoutlåning, låneamorteringar och förstärkning av kassan. Källa: Statistikcentralen/Kommunförbund Jari Koskinen

24 Kommunernas och samkommunernas lånestock och likvida medel 1997-2019, md €
BSP BU EP Källa: Statistikcentralen/Kommunförbund Jari Koskinen