FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki 13.4.2015. Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Arbetssätt som stöder äldres funktionsförmåga
Advertisements

 Service Systemet Strukturella Förslag Sveriges Servicekonference.
Yrkeskrav inom funktionshinderområdet
Brukarfokus i biståndshandläggning
© Copyright APeL 2004 Hanne Randle Delaktighet för hållbar utveckling Reflekterande arbetsplatser i Karlstad, Forshaga och Grums kommun För.
Vilken riktning och hurudana tjänster ?
Tematräff 4 vid distriktsträffen 2012 Micke Melander.
Kompetensombudsträff
Jan-Eric Nilsson Offentlig upphandling från forskningens horisont - här med fokus på kvalité.
VÄSTBAS TIDIGT – TILLSAMMANS Ett sätt att samverka kring barn och unga
Vardagsutveckling - vad är det?
Viktiga utgångspunkter
Post- och telestyrelsen Nn a Alla i Sverige ska ha tillgång till effektiva, prisvärda och säkra kommunikationstjänster. Trygghetslarm Anna Lindgren Konsumentmarknadsavdelningen.
Äldrepolitik Äldreomsorg.
Tankar kring utsatthet vid funktionshinder
Hur bör samhället organiseras
I huvudet på en gammal fastighetsförvaltare.
Samarbete inom hälsovården Korsholm, Oravais och Vörå-Maxmo
Problemformulering Vad är problemet eller behovet– gapen i våra resultat? Vad: Vad påverkas? Är det specifikt? Innehåller det ett implicit förslag till.
Avlidens journal – vad gäller idag ?
Kompetensutvecklingsprojektet Koh-I-Noor
Forum 20 år Lasarett och sjukstugor.
Nationell strategi för eHälsa och Socialstyrelsens roll
Vård.
Budgetarbete - enhetschef
Övergripande inriktning för samhällsskydd och beredskap
Personlig assistans ur ett sociologiskt perspektiv Forskningsledare Antti Teittinen Förbundet Utvecklingsstörning.
Bakgrund och syfte Ska ses i ljuset av tidigare utredningar Organisationers önskan om ett annat och bättre sätt att samverka Regeringen vill erkänna,
Alla har rätt till läsning Johanna v.Rutenberg
PRODUFORUM STORMÖTE TAMMERFORS. Tankar, Axplock och Reflektioner om regionalt samarbete och samarbete i SF Gräv där du står! Var aktiv, vänta inte att.
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Läkemedelsdagen Fungerar din läkemedelsbehandling?
Kommunens utmaningar - möjligheter SEMINARIEDAG OM PERSONLIG ASSISTANS VASA.
Aktia som arbetsgivare. Några klipp ur Aktias Personalpolitik Kompetensutveckling "Kompetens betyder att en person har det rätta kunnandet och förmågan.
Språkkunnig och sakkunnig svenskspråkiga studenters språkkunskaper Jenny Sylvin Gränser förr och nu
Från riskbedömning till räddningsplan
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
Samordnad Individuell Plan
Alla har rätt till läsning – läsombud gör det möjligt Johanna v.Rutenberg
Pågående aktiviteter/På gång Skånes kompetenskarta: 1) Hur ser kompetens- och utbildningsprofilen ut i det skånska näringslivet i förhållande till de andra.
Den svenska verksamheten i de regionala strukturerna – del 2 Bettina C. Lindfors Ledningsgruppens möte Svenska social- och kommunalhögskolan.
Tillit, Tid och Reflektion Tre nyckelbegrepp i klinisk handledning
Att lära sig att analysera
NEA Seminarium 7 december 2004
VAD TÄNKER FINLÄNDARNA OM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSTJÄNSTERNA SERVICE OCH DESS FRAMTID?
EDU-vuxen, Korsholm Validering på ÅLAND Ålands landskapsregering Europeiska socialfonden
Vad, hur och varför samverkan? Resultat !?
Sara Nyberg, ECE/Lärande Dan Borglund, ECE/Lärande
Vad skiljer partierna åt?
1 Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet i samverkan Ansvarskommittén och Regionfrågan Medlemsdialogerna 2005 Åsa Ehinger Berling.
Ålderismprogrammet - nulägesrapport september 2013 Ålderism är en av de djupare strukturerna i samhället Naturligt att nedvärdera äldre och att i olika.
Hur bör servicen i framtiden se ut för äldre? Aija Ström, Chef för social- och hälsovårdsenheten1.
Tillsynens syfte Tillsynen ska bidra till en säker vård och omsorg av god kvalitet och arbeta på ett sådant sätt som bäst gagnar vård- och omsorgstagarna.
MIK och digital delaktighet Göteborg 9 september 2015 Örjan Hellström, Kerstin Wockatz,
Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Primärvård. Läkarbesök inom primärvårdens öppenvård / invånare.
Hälso- och sjukvårdssystemet i Finland Servicekedja: sköter om individen från vaggan till graven Vilka hälso- och sjukvårdstjänster har du utnyttjat?
Regionala stödstrukturer för kunskapsutveckling inom socialtjänsten.
Förebyggande arbete och smarta samarbeten
Jämställd och jämlik hälsa för ett hållbart Gävleborg
Primärvård.
Ulrika Krook, Juridiskt ombud, VH, ,
NTM-centralens förberedelser inför regionförvaltningsreformen
Bostäder anpassade för äldre?
De finlandssvenska förbundens roll i medborgarsamhället
Träff 13 Välkomna!.
KPR april 2018.
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Hur garanterar vi god kvalitet i servicen och lagenlig verksamhet
Hur garanterar vi god kvalitet i servicen och lagenlig verksamhet
Presentationens avskrift:

FSSF:s kongress i Åbo Märta Marjamäki

Kårkulla samkommun  En riksomfattande, en regional & en lokal serviceproducent  Producerar service för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning, för andra handikappade & även andra personer  Verksamheten: specialomsorg, arbetsverksamhet enl socialvårdsL, arbetsklinikverksamhet & missbrukarvård

Kårkulla samkommun  En samkommun som ägs av landets alla svensk- & tvåspråkiga kommuner (33 st); dock ej Åland  Ägarna: från Pyttis i öster till Karleby i norr  Idag över 5 landskap & 5 sjukvårdsdistrikt  Ca 100 verksamhetspunkter  905 fast anställda; inkl. vikarier över Betjänar ca personer (ca 1300 utv.st)

KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Idag finns i landet 15 distrikt för specialomsorg, varav endast 4-5 är självständiga specialomsorgsdistrikt; övriga är införlivade med specialsjukvårdsdistrikten  Specifikt för specialomsorgen:  Står idag verksamhetsmässigt inför stora förändringar  Serviceprodukterna varierande ~ går inte att jämföra vare sig innehåll eller pris

KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Servicestrukturförändring  Omsorgen byggs upp på individuella behov  Individens rättigheter har stärkts  Boende på institution ska vara avslutat år 2020  boende i det ”normala” samhället  Diskuterats centrering av vissa servicefunktioner till ett par distrikt  Institutionsskolornas framtid?  Barn på institution?  Serviceutbudet – delvis i kommunen, delvis i distrikten ~ mycket varierande praxis

KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Nya lagar:  Ny socialvårdslag – påverkar t.ex. kraftigt hur arbetsverksamheten inom specialomsorgen ska organiseras  Personen med utvecklingsstörning – kunder på arbetskraftsbyrån  Ny handikapplag  Torde komma på utlåtanderunda i vår  L om specialomsorger införlivas med denna lag

KORT OM SPECIALOMSORGENS SITUATION  Lagens ekonomiska konsekvenser för kommunerna ~ uträkningarna?  Ställningen för personer med utvecklingsstörning ?  Ny lag om klientens självbestämmanderätt  Innebär förändringar i vardagen angående omsorgspraxis – attityder; dokumentation osv.  Kehitysvammaliitto – projekt för att utarbeta konkreta verktyg i arbetet; Kårkulla deltar

SOTE = SOHÄ ~ eller kanske HÄSO?  Den sociala sektorns roll har varit undanskymd  Utgått från hälso- & sjukvårdens organisationer  Diskussionerna förts mest om sjukvård  T.ex. förebyggande social- & hälsovård diskuterats sällan  Specialomsorgen – en ytterst liten del av hela handikappservicen – som är en liten del av socialvården

SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Modellen kan eventuellt avgöra…  Hur placeras socialvården in i modellen?  Hur & av vem leds socialvården?  Hur ska specialomsorgen struktureras?  Hörande till basservice eller specialistservice? - jfr! Hälso- & sjukvårdens nivåer ~ sociala sektorn  Hörande till kommunerna eller Sote-distrikt?

SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Hur ska specialomsorgens pågående strukturförändring kunna föras vidare?  Behövs en övergångsperiod? Hurudan blir kommunens roll? Hurudan konkurrensutsättning ska göras inom det sociala området?  Specialomsorgen har ofta långvariga klientför- hållanden, ofta t o m livslånga  långsiktiga lösningar krävs

SOTE, SPECIALOMSORGEN och UTMANINGAR  Servicesedelns användning?  Hur ska specialomsorgens kompetens upprätthållas?  I den privata sektorn eller inom sjukvården nu?  Klienternas ställning i förändring samtidigt som servicestrukturen förändras  Vem ska bevaka deras ställning?

KÅRKULLAS SPECIALPROBLEMATIK Ställningen för svenskspråkiga personer med utvecklingsstörning bör garanteras  Individens rätt till eget språk (lagstadgad)  ingen särställning !!!  Behövs särlösningar oberoende av modellen  Hurudan blir den svenskspråkiga strukturen?  Det behövs en kritisk ”massa” för att upprätthålla kunskap  verksamheten bör hållas intakt  Beställar-utförarmodell: hur ska den svenskspråkiga servicen beställas?

KÅRKULLAS SPECIALPROBLEMATIK Behövs en viss centralisering av beställarfunktionen? Den svenskspråkiga servicen bör vara jämställd med den finska – också kunna garanteras som en offentlig service  i lag Ett av Sote-reformens mål – att ”utplåna” administrativa gränser  då får inte en ny lag bli hinder för fungerande svenska servicekedjor!

TACK FÖR ER UPPMÄRKSAMHET!