Grundläggande mikrobiologi

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Hur begränsar vi smittspridning?
Nye analyseteknikker (DNA) för kontroll av mikroorganismer
Hepadnaviridae DNA-virus HBsAg - ytstruktur dagar Vanligen dagar Inkubationstid.
VIRUS Saknar egen ämnesomsättning, och är därmed obligata intracellulära organismer. Har DNA eller RNA som kodar för virala proteiner. Förökar sig genom.
Hot från den Levande naturen
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Infektioner i nyföddhets- & Spädbarnstiden Sofia Ygberg, Inst Kvinnor och Barns Hälsa, Astrid Lindgrens Barnsjukhus NÄTVERSION UTAN BILDER.
Bakterier , celler och andra små saker
BHV dagen maj 2012 Smittskyddsenheten i Norrbotten Ann-Marie Cylvén
Information till vårdnadshavare
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Bakteriell patogenes T7
NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
FARLIGA INFEKTIONER.
Smittskyddsboken                                                               
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Faktorer hos människan
Repetition Östersjön.
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Del 1.
Tove Sandberg Vårterminen 2014
Hej! Välkomna till NO!.
Mikroorganismer.
Parasitologi - Tarmparasiter Protozoer
Hur begränsar vi smittspridning?
Metoder för att mäta lätta kedjor i urin och serum
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Kampen mot infektionerna
Allmänt Bakterier är en grupp encelliga mikroorganismer. De finns överallt omkring oss, på huden (i normalfloran), i luften, i livsmedel osv. Efter sitt.
Mikrobiologi.
Birgitta Sundén Handledare: Lena Serrander och Britt Åkerlind
Pros and cons virologisk infektionsserologi
Infektionssjukdomar hos människan
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Introduktion Vad tror du att biologi handlar om?
Ortomyxo, paramyxo och enterovirus
Parasitologi Åsa Melhus IMV/Sektionen för klinisk bakteriologi
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Bakterier.
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Klinisk kemi i praktiken
ALLMÄN MIKROBIOLOGI Syftet Öka er kunskap kring mikroorganismerna och deras livsvillkor Målet Elever ska ha kännedom om bakterier, svampar och virus livsvillkor.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
ÖVRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
VÅRDHYGIEN Syftar till att förebygga infektioner i vården Som vårdrelaterad infektion räknas Varje infektionstillstånd som drabbar patienter till följd.
Forts… ”Enterobacteriaceae” “Salmonella” artrik >2500 O-serotyper, S.smittställe -S. typhi (enterica) S.paratyphi Symptom:Vanliga Salmonellor ger diarré,
Scarlatina (scharlakansfeber) Etiologi:  -hemolytiska streptokocker grupp A som bildar erytrogent toxin Drabbar mest barn, 3 – 10 år. Inkubationstid 2.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Akut gastroenterit Etiologi: - Calicivirus (Norovirus) - Adenovirus - Rotavirus - Toxin från S aureus/B cereus/ C perfringens Symtom:hastigt påkommande.
(hopar) “Stafylokocker” Form: Kock Gramfärgning: Grampositiva
Bakterier & antibiotika
Lite om Mikrobiologisk provtagning
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
Matförgiftningar Syftet
Celler, bakterier och virus
Virus i munhålan Marika Storskrubb
Celler, bakterier och virus
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Clostridium Difficile
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

Grundläggande mikrobiologi Torbjörn Kjerstadius Klinisk mikrobiologi Centralsjukhuset Karlstad

Smittämnet och värden Värden - barriärer - immunförsvar - psykisk och fysisk balans Smittämnet - virulens - mängd - andra faktorer

Smittvägar 1 Direkt person- till personsmitta luftburen, t ex vattkoppor, mässling kontaktsmitta, t ex brottarherpes sexuellt överförd smitta, t ex klamydia

Smittvägar 2 Indirekt smitta från en människa till en annan Indirekt kontakt genom föremål, ytor etc, t ex S aureus, influensa etc Vatten- och livsmedelsburen smitta, t ex salmonella, hepatit A Blodsmitta, t ex hepatit B, HIV Vektorburna smittor, t ex malaria

Smittvägar 3 Omgivningssmitta (från miljön) t ex legionärssjuka, stelkramp Vektorburna smittor från miljökällor och djur, t ex borrelios Källa: Ekdahl K och Giesecke J (red), Smittskyddsboken, Studentlitteratur 2003

Hur förhindra smittspridning?

Diagnostiska metoder 1 Odling (bakterier, svamp) - Fasta medier - Flytande medier De flesta patogena bakterier och svampar är möjliga att odla. Tidskrävande 2 dygn - veckor. Billig.

Diagnostiska metoder 2 Direktpåvisning - Direktmikroskopi, vanligen efter färgning (gram-, metylenblå-, acridin- orange-, blankofor-färgning) Kräver minst 104 bakterier/mL. Snabb. - Immunfluorescens med monoklonala antikroppar (t ex Legionella, influensa). Snabb. Relativt dyr. Arbetskrävande.

Diagnostiska metoder 3 Serologi - Påvisa antigen (dvs smittämnet eller del av smittämnet, t ex HBsAg) - Påvisa antikroppar mot smittämnet (IgG, IgM, IgA)

Diagnostiska metoder 4 Påvisa smittämnets arvsmassa (DNA, RNA) - PCR-teknik Mycket känslig. Relativt snabb. Dyr. Risk för kontamination. - Andra ”DNA/RNA-tekniker” (hybridisering, LCR)

Grundläggande bakteriologi, Indelning Gramfärgning (positiv - blå, negativ - röd) Utseende (kock, stav, spiroket etc) Växtsätt (klasar, kedjor, par osv) Växtkrav (aerob, anaerob, mikroaerofil osv) Speciella krav på näring (cystein etc)

Grampositiva kocker Aeroba Stafylokocker Streptokocker S aureus Betahemolytiska gr A (S pyogenes) Koagulasnegativa (KNS): grupp C S epidermidis grupp G S saprofyticus gr B (S agalactie) S lugdunensis Alfahemolytiska ”viridans” pneumokocker Ej hemolytiska Enterokocker E faecalis E faecium Anaeroba Peptostreptokocker Peptokocker

Gramnegativa kocker Aeroba Neisseria meningitidis gonorrhoeae ”svalgneisseria” Moraxella catarrhalis Anaeroba Veillonella spp

Grampositiva stavar Aeroba Bacillus anthracis cereus spp Corynebacterium diphteriae spp (”difteroida stavar”) Erysipelothrix rhusiopatiae Arcanobacterium haemolyticum Listeria monocytogenes Lactobacillus spp Anaeroba Clostridium perfringens difficile tetanii

Gramnegativa stavar Aeroba Enterobacteriaceae Övriga Escherichia coli Pseudomonas aeruginosa Klebsiella pneumoniae Haemophilus influenzae oxytoca parainfluenzae Enterobacter aerogenes Legionella pneumophila cloacae Francisella tularense Proteus mirabilis Pasteurella multocida vulgaris Bordetella pertussis Morganella morganii parapertussis Salmonella Typhi Mikroaerofila Paratyphi Campylobacter spp enterica ssp Helicobacter pylori Shigella spp Yersinia enterocolitica Anaeroba pestis Bacteroides fragilis spp Fusobacterium spp

Ej i gramfärgningsschemat Mycobacterium tuberculosis leprae Chlamydia trachomatis pneumoniae psittaci Mycoplasma pneumoniae Treponema pallidum Borrelia burgdorferi recurrentis Nocardia spp

VIRUS, INDELNING Arvsmassa (RNA eller DNA) Storlek Utseende (geometriskt arrangemang) Förekomst/ej förekomst av hölje

RNA-virus 1 Picornavirus Enterovirus (Hepatit A, polio, Coxsackie, Echo) Rhinovirus Calicivirus Norovirus, Sapovirus Reovirus Rotavirus Togavirus Rubella Flavivirus Gula febern, Dengue, TBE Hepatit C Retrovirus HIV 1 och 2 HTLV 1 och 2 Hepatit E-virus

RNA-virus 2 Ortomyxovirus Influensa A, B, C Paramyxovirus Parotit, Morbilli Parainfluensa, RS-virus Rhabdovirus Rabiesvirus Filovirus Marburg-, Ebolavirus Bunyavirus Hantavirus, Sandmyggefeber Arenavirus Lassavirus m fl Coronavirus ÖLI/gastroenteritvirus

DNA-virus Parvovirus Parvovirus B 19 Papovavirus Vårtvirus Adenovirus ÖLI, konjunktivit, GE, meningit Hepadnavirus Hepatit B Herpesvirus Herpes simplex 1 & 2 (HSV) Humana herpesvirus (HHV) Varicella-zostervirus (VZV) Cytomegalovirus (CMV) Epstein-Barrvirus (EBV) Poxvirus Variola, Vaccinia, Molluscum

SVAMP Jästsvamp Candida albicans Cryptococcus neoformans Dermatofyter Trichophyton rubrum Microsporoum canis Trichopython mentagrophytes Mögelsvamp Aspergillus spp Penicillium spp Ospecificerad Pneumocystis carinii

”Parasiter” Malaria (Plasmodium spp) Entamoeba histolytica Giardia intestinalis Toxoplasma gondii Acanthamoeba

Masksjukdomar 1 Nematoder Springmask (Enterobius vermicularis) (rundmaskar) Spolmask (Ascaris lumbricoides) Hund/kattspolmask (Toxocara) Piskmask (Trichuris trichiura) Hakmask (Ancylostoma duodenale / Necator americanus) Blodfilaria (Wucheria bancrofti / Brugia malayi) Loa-loa Onchocerca volvulus Dracunculus medinensis

Masksjukdomar 2 Cestoder Taenia saginata (Nötbandmask) (bandmaskar) Taenia solium (Svinbandmask) Diphyllobotrium latum (Fiskbinnikemask) Hymenoleis nana (Dvärgbinnikemask) Echinococcus Trematoder Schistosoma (flundror) Lever/lungflundror (Chlonorchis sinensis - kinesisk levermask, Fasciola hepatica - leverflundra, Paragominus vestermani - lungflundra, m 6fl).

PRIONER Annorlunda smittprincip ”proteiner som kan förökas utan arvsmassa” Svårt att destruera. Tål hög temperatur. ”Galna ko-sjukan”, Scrapie hos får Creutzfeldt-Jakobs-liknande hos människa Kuru