Vad gör Sverige och Sida för att minska fattigdomen i världen & stärka mänsklig säkerhet?

Disposition 1. Kort introduktion Sida som myndighet 2. Vad styr svenskt bistånd för att främja mänsklig säkerhet? Hur arbetar Sida i konfliktländer?

Vad är Sida?

Sidas organisation

2013 års utfall per strategi – 20 största i volym i miljoner kronor Länder som fick mest bilateralt bistånd 2013 i miljoner kronor

2013 års utfall per strategi – 20 största i volym i miljoner kronor

Det svenska bilaterala utvecklingssamarbetet 2013 uppdelat på huvudsektorer Totalt miljoner kronor

Mänsklig säkerhet

Vad är ”konflikt”?  ”armed, violent, intra-state, inter- state, non-state, one-sided violence, trans-border….”  Normalt tillstånd!  Dåligt när den blir våldsam  Ingen svensk definition

”Konfliktcirkeln” Situations of rising tension Situations of submerged tension Violent conflicts Post-conflict situations

2. Vad styr svenskt engagemang för mänsklig säkerhet?

Internationell styrning  International Humanitarian Law (”krigets lagar”)  Tematiska FN-resolutioner 1325, 1820 etc….  FN:s säkerhetsrådsresolutioner om fredsbevarande missioner  Särskilda konventioner: ” Ottowa” personminor, Klusterammunition, Arms Trade Treaty – ratificeringsprocess pågår  New Deal on Engagement in Fragile States

Styrning från regeringen  Biståndspolitisk plattform: Delmål 5 “Värnad mänsklig säkerhet & frihet från våld”  Global strategi Mänsklig säkerhet  Land / region strategier

Guatemala Colombia Liberia DRK Sudan Sydsudan Somalia Rwanda MENA - Syrien Irak Afghanistan Myanmar

Biståndspolitisk plattform: “Värnad mänsklig säkerhet & frihet från våld”  Konfliktförebyggande, minskning och fredlig hantering av konflikter  Fredsbyggnad  Statsbyggnad  Försoning

”Minskad sårbarhet för konflikt / återfalla i konflikt”  Konfliktanalys  Flexibilitet & beredskap  Dialogfrämjande  Övergångsrättvis  Säkerhetssektorreform (SSR)  ”fredsvinster”

”Ökad mänsklig säkerhet”  Våld mot civila  Kvinnor som aktörer (säkerhetsrådssresolution 1325)  Avväpning, demobilisering och återintegrering av f d stridande  Minor  Small Arms and Light Weapons

”Begränsa könsrelaterat våld”  Före, under & efter konflikt  I hemmet, krigföring, kvinnlig könsstympning, människohandel  Fokus på förbyggande  Maskulinitet

Konfliktkänslighet (”Do no harm”) Hur påverkas biståndet av konflikten (riskmedvetenhet) och hur påverkar biståndet i sig konflikten (konfliktkänslighet)?  Minimera oönskat negativa effekter + maximera positiva effekter

Do-No-Harm: ”TRAC questions” Who is not benefiting from the programme? Consequences of that? Is a more inclusive approach possible? Is risk of doing harm included in the risk analysis of the program? Are there proposed mitigating measures to doing-harm-risks? Has the target group been involved in the design? Are conflict dynamics taken into account in the design? Is there an understanding of sources of tension (“dividers”) as well as sources of cohesion (“connectors”)? Is there an explicit reflection on possible perceptions of the implementing partners?

Sammanfattning  Våldsamma konflikter - huvudsakligt hinder för utveckling  Växande antal fattiga i sviktande/post- konflikt  Viktigt med konfliktanalys – annars riskerar bistånd att legitimerar olika aktörer (pro fred pro krig)

Samexistens (Oslo-principles) Samverkan (CIMIC: Co-ordination) Samordning (CIMIC: Co-operation) Humanitära aktörer Implementerande NGOs Civila myndigheter i utvecklingssamarbete Civila aktörer under militär ledning eller som en del av en IM-struktur. Olika typer av Civil-militär samverkan

ODA eller ej– vem är mottagare? - Militär = ”no go area” - ”Go areas”:  civil, demokratisk översyn/ kontroll av säkerhetsbudget  SSR - civila delar  civila samhällets roll i SSR (”watchdog ”funktion)  DDR för barn  SALW kontroll, förebyggande, minskning  civilt fredsbyggande, konfliktförebyggande och konfliktlösning - INTE militära strategier/ försvarssamarbete)