Nya kommunallagen (410/2015) 11.5.2015

Målen med förnyandet av kommunallagen EKONOMISK UTHÅLLIGHET Säkerställande av den ekonomiska uthålligheten hos kommunens verksamhet Betonande av ansvarstagande på längre sikt vid beslutsfattandet Tryggandet av finansieringen av uppgifter som ålagts kommunerna LEDANDE Förstärkning av den politiska ledningens beslutsfattandeförmåga, tydligare arbetsfördelning, ökad professionalism inom det kommunala beslutsfattandet Helhetsinriktad styrning av kommunkoncernens och kommunens verksamhet FÖRSTÄRKNING AV DEMOKRATIN Den representativa demokratins funktion, de förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar, beslutsfattandets transparens Förnyande av deltagningsmöjligheterna, ökad interaktion Nya digitala handlingssätt

Förändringarna i kommunernas verksamhetsomgivning Demografiska förändringen Kraftig pensionering hos kommunernas personal Regional differentiering Läget för kommunalekonomin Hållbarhetsunderskottet inom den offentlig ekonomin Differentieringen mellan kommun- och servicestrukturerna Kommunens utveckling mot en kommunkoncern Ändring av de kommunala organens ställning Utmaningarna med ledandet av kommunen Minskad röstningsaktivitet, försvagning av legitimiteten hos de demokratiska institutionerna, behovet av nya påverkningskanaler Globalisering, internationalisering, ökad kulturell mångfald EU:s konkurrenslagstiftning, statsstödsregleringen och upphandlingslagstiftningen Teknologiska utvecklingen och digitaliseringen av kommunernas förvaltning Kunta- ja aluehallinto-osasto 10.9.2013

Syftet med kommunallagen Kommunallagen är en allmän lag som gäller kommunens förvaltning, beslutsfattandeförfarande och ekonomi Syftet med kommunallagen är att Skapa förutsättningar för förverkligandet av kommuninvånarnas självstyre samt möjligheterna till deltagande och påverkan i kommunens verksamhet Främja planmässigheten och den ekonomiska hållbarheten i kommunens verksamhet Tillämpas i större mån än för primärkommunerna i kommunens verksamhet.

Ledandet av kommunens verksamhet Kommunens verksamhet leds på ett övergripande sätt oberoende av hur uppgifterna organiserats: Kommunens egen verksamhet, affärsverk och koncernbolag Kommunernas samarbete Samfund som ägs delvis av kommunen Upphandlade tjänster, bidrag etc. Verktyg för ledandet av kommunen Kommunstrategin som fullmäktiges nya styrningsverktyg Kommunstyrelsen svarar för samordnandet av kommunens verksamhet Lagen ska innehålla bestämmelser om ägarstyrningsmedlen, innehållet i koncernanvisningarna, kompetenskraven i koncernbolagens styrelser Kunta- ja aluehallinto-osasto 10.9.2013

Förstärkning av demokratin Politiska ledandet och beslutsfattandeförmågan Fullmäktiges storlek och verktygen för ledandet av fullmäktige (kommunstrategin, budgeten och ekonomiplanen, förvaltningsstadgan, koncernanvisningar och annan ägarstyrning) Olika modeller för organiseringen av organ och ledandet Heltidssysselsatta förtroendevalda, uppgifterna för ordföranden för kommunstyrelsen, möjligheten att avskeda presidiet Ledningsavtal De förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar Rätt till tjänste- eller arbetsledighet, rätt att få information Verksamhetens transparens Valbarhet och jävighet: undvikandet av problematiska dubbelroller Anmälning av bindningar Anmälning av stöd som betalats åt fullmäktigegrupper och partier Kunta- ja aluehallinto-osasto

Invånarnas möjligheter till inflytande Nya deltagnings- och påverkningsmöjligheter samt ökning av interaktionen Öppnandet av kommunal verksamhet och beslutsfattande, nytt speciellt ökningen av nätkommunikation (uppgifter om kommunens verksamhet,, kommunens anmälningar och beslutsprotokoll tillgängliga på kommunens webbplats) Uppräkning av deltagnings- och påverkningsmedlen i lagen Initiativrätt förutom åt kommuninvånare även åt föreningar och företag som är verksamma i kommunen För serviceanvändarnas del gällande servicen i fråga Regionala nämnder/direktioner Jämlikt deltagande för olika befolkningsgrupper Ungdomsfullmäktige och råd för personer med funktionsnedsättning obligatoriska utöver ett äldreråd, kan även vara gemensamma för flera kommuner Osasto pp.kk.vvvv

Kommunalekonomins hållbarhet Säkerställandet av kommunens ekonomiska balans Täckning av underskott inom utsatt tid – utan möjlighet att skjuta upp planerna Skyldighet att täcka underskott även för samkommuner Kommuners och samkommuners utvärderingsförfaranden Koncernaspekten (bl.a. kriterier för utvärderingsförfarandet på koncernnivå fr.o.m. 2017) Säkerställandet av kommunalekonomins stabilitet och säkerställandet av finansieringen av kommunens uppgifter Kommunekonomiprogrammet som en del av planen för de offentliga finanserna och statens budgetförfarande

Nya kommunallagen träder i kraft 1.5.2015 Reformen föregås av över två års beredning: beredningsgrupper och en parlamentarisk uppföljningsgrupp tillsattes den 3 juli 2012 Lagutkastet på remiss under maj-augusti 2014 Regeringens proposition till ny kommunallag (RP 268/2014) till riksdagen den 27 november 2014 GrUU 63/2014, FvUB 55/2014 Kommunallagen (410/2015) träder i kraft 1.5.2015: Ekonomibestämmelserna tillämpas från och med 2015 Från och med början av nästa fullmäktigeperiod (1.6.2017) tillämpas de nya bestämmelserna om bl.a. fullmäktige, kommunala organ och ledandet, invånarnas deltagningsrättigheter, de förtroendevalda, samt digitalt beslutsfattande och tillkännagivande Övergångsbestämmelser om bl.a. täckandet av underskott och utvärderingsförfaranden

Innehållet i nya kommunallagen I DELEN ALLMÄNNA BESTÄMMELSER II DELEN DEMOKRATI OCH PÅVERKAN III DELEN ORGAN OCH LEDNING IV DELEN FÖRTROENDEVALDA OCH PERSONAL V DELEN FÖRVALTNINGEN VI DELEN EKONOMI VII DELEN SÄRSKILDA BESTÄMMELSER 1. Allmänna bestämmelser 2. Kommunens uppgifter och ansvar för ordnandet 3. Förhållandet mellan staten och kommunerna 4. Fullmäktige 5. Kommuninvånarnas deltagningsrätt 6. Kommunala organ 7. Kommunledandet och kommunstyrelsen 8. Kommunernas samarbete 9. Kommunalt affärsverk 10. De förtroendevalda 11. Personalen 12. beslutsfattande- och förvaltningsförfarandet 13. Kommunens ekonomi 14. Revision av förvaltningen och ekonomin 15. Kommunens verksamhet på marknaden 16. Rättelseyrkanden och kommunalbesvär 17. ikraftträdelse- och övergångsbestämmelserna Osasto pp.kk.vvvv

Allmänna bestämmelser

Lagens syfte 1 § Syftet med kommunallagen är att Skapa förutsättningar för förverkligandet av kommuninvånarnas självstyre samt möjligheterna att delta i och påverka kommunens verksamhet Främja planmässigheten och den ekonomiska hållbarheten i kommunens verksamhet Kommunens verksamhetside har moderniserats: Kommunen ska Främja invånarnas välfärd Främja regionens livskraft Ordna kommuninvånarnas tjänster på ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart sätt Osasto pp.kk.vvvv

Lagens tillämpningsområde och begrepp Kommunallagen är en allmän lag gällande kommunens förvaltning, beslutsförfarande och ekonomi Kommunallagen tillämpas om inget annat föreskrivs Nytt: tillämpas utöver primärkommunerna i vidare bemärkelse på kommunens verksamhet Begrepp Kommunkoncern = nuvarande definition enligt bokföringslagen (kommunens egen organisation, affärsverk och kommunens dottersamfund och underlydande fonder) Kommunens verksamhet = inkluderar förutom kommunen och kommunkoncernen andra verksamhetsformer för skötseln av kommunens uppgifter (kommunernas samarbete, delvis av kommunen ägda samfund, upphandlade tjänster, bidrag, etc.) Medlem i kommunen, kommunens namn, kommunvapen: inga ändringar Osasto pp.kk.vvvv

Kommunens uppgifter och ansvar för ordnandet av dem Allmän kompetens, lagstadgade uppgifter, uppdragsbaserade uppgifter Nytt: Lagstadgat samarbete Principer som begränsar den allmänna kompetensen anges i allmänna motiveringarna (bl.a. kommunens verksamhetsidé, allmän rättspraxis, EU:s statsstödsbestämmelser) Kommunens organiseringsansvar (8 §) Innehållet i organiseringsansvaret Vem har organiseringsansvaret i olika situationer Finansieringsansvar Produktion av tjänster (9 §) Produktionsansvaret förblir hos kommunen eller samkommunen vid olika produktionssätt Förutsättningarna för överföring av offentliga förvaltningsuppdrag (GL 124 §) Osasto pp.kk.vvvv

Kommunens organiseringsansvar 8 § Organiseringsansvaret och produktionsansvaret frånskiljs i lagen Regleringen gäller lagstadgade uppgifter Kommunen kan ordna de lagstadgade tjänsterna Själv eller Komma överens om att överföra organiseringsansvaret till en annan kommun eller en samkommun I lagstadgat samarbete ligger organiseringsansvaret alltid hos en annan kommun eller samkommun som agerar på kommunens räkning Innehållet i organiseringsansvaret 1) jämlik tillgänglighet 2) definiering av behov, kvantitet och kvalitet 3) beslut om produktionssättet 4) tillsyn över produktionen 5) utövande av myndighetens behörighet Kommunen svarar för finansieringen av sina uppgifter, även om ansvaret för ordnandet överförts till en annan kommun eller en samkommun. Överförandet av organiseringsansvaret betyder inte upphandling

Produktion av tjänster 9 § Kommunen kan producera de tjänster den ansvarar för: själv Genom att grunda en samkommun Genom att komma överens om producering i samarbete med en annan kommun eller en samkommun Genom att vara delägare i ett aktiebolag eller någon annan privaträttslig sammanslutning Genom att skaffa tjänsten hos staten eller något annat offentligt samfund Genom att skaffa tjänsten hos privata serviceproducenter Genom att ge serviceanvändare en servicesedel (sote och dagvården) Offentliga förvaltningsuppgifter kan överlämnas till andra parter än myndigheter endas om så skilt föreskrivs i lag. Vid upphandlingar utanför kommunsektorn Kommunen har alltid organiseringsansvaret Serviceproducentens ansvar för servicen bestäms enligt avtalet och lagstiftningen

Förhållandet mellan staten och kommunerna Kommunernas uppföljning och laglighetsövervakning Inga förändringar i finansministeriets och regionförvaltningsverkens behörighet Samarbetsförfarandet mellan staten och kommunerna Nytt: Kommunekonomiprogrammet Nya styrsystemet för kommunalekonomin inkluderas i kommunallagen Ersätter nuvarande basserviceprogrammet och –budgeten Delegationen för kommunal ekonomi och förvaltning Förordningen om uppgifterna och sammanställningen förnyas Osasto pp.kk.vvvv

Planen för de offentliga finanserna som verktyg för styrningen av kommunerna I planen för de offentliga finanserna fastställs för varje undersektor balansmål som gäller BNP –andelen Preciserade åtgärder i syfte att uppnå målen beskattningen, statsandelarna, betalningarna, kommunernas uppgifter och förpliktelser, förbättrandet av produktiviteten Finansieringsramen för kommunalekonomin en viktig reform Euromässig begränsning för ökningen av utgifterna inom kommunalekonomin till följd av statens åtgärder under regeringsperioden, fastställs skilt för varje förvaltningsområde Målet en handlingsmodell där organiseringen och finansieringen av tjänster som kommunsektorn svarar för hålls i balans (finansieringsprincipen) på en nivå som anpassats både för den offentliga ekonomins och hela samhällsekonomins bärkraft  Skattegraden hålls på en rimlig nivå och skuldsattheten under kontroll, även om befolkningsåldrandet ökar på utgifterna. Kontroll av helheten, politiskt utfästelse, långsiktighet, transparens – jfr. med ramförfarandet för statsfinanserna

Kommunekonomiprogrammet fördjupar kommunanalysen i planen för de offentliga finanserna Beredningen av kommunekonomiprogrammet är ett led i beredningen av planen för de offentliga finanserna och statsbudgetpropositionen. Kommunekonomiprogrammet Innehåller åtgärder som förutsätts av planen för de offentliga finanserna Fördjupar konsekvensutvärderingen av regeringens beslut och utvärderar tillräckligheten hos finansieringen (s.k. finansieringsprincipen) liksom även kommunspecifika, kommungruppsvisa och regionala konsekvenser Ersätter basserviceprogrammet och basservicebudgeten Innehållet mera omfattande än i basserviceprogrammet , inkluderar förutom de lagstadgade uppgifterna även kommunens övriga uppgifter. Beredningsprocessen avviker inte i nämnvärd mån från beredningen av det nuvarande basserviceprogrammet.

Demokrati och inflytande

Fullmäktige Fullmäktige har fortfarande högsta beslutandemakten och utstakar de strategiska riktlinjerna Lagstadgade kommunstrategin en nyhet (målen med kommunens verksamhet) Godkänner förvaltningsstadgan (organisation, förvaltnings- och ledningssystem, ansvars- och behörighetsfördelning), budgeten och ekonomiplanen samt koncernanvisningarna Fullmäktiges storlek Flexiblare reglering: lagen anger endast minimiantalet för fullmäktige i olika kommunklasser Möjligt att minska på fullmäktiges storlek Möjligt också att avskeda presidiet Presidiets närvarorätt vid kommunstyrelsens möten Heltids- eller deltidssysselsatt fullmäktigeordförande om kommunen beslutar det

Kommunalval Kommunalvalet flyttas till april Fullmäktiges mandatperiod inleds i juni Förverkligas genom att nästa val flyttas från oktober 2016 till april 2017 Nuvarande fullmäktiges mandatperiod fortsätter enligt övergångsbestämmelserna till utgången av maj 2017, men en förtroendevald kan avstå från sitt uppdrag vid utgången av 2016 Antalet fullmäktigeledamöter Minimiantal i kommuner av olika storlekar Fullmäktige beslutar annars pp.kk.vvvv

Ärenden som omfattas av fullmäktiges beslutanderätt (14 §) Nytt: Fullmäktiges storlek – lagen anger endast minimistorleken Kommunstrategin – ska finnas, målen för verksamheten och ekonomin, styr ekonomiplaneringen! Ägarstyrningen – principer och koncernanvisning Lite gammalt och lite nytt: förvaltningsstadgan – bara en förvaltningsstadga! Budget- och ekonomiplanen – koppling till strategin, täckning av underskottet! Målen med affärsverks verksamhet och ekonomi Grunderna för egendomsförvaltningen och investeringsverksamheten – mera omfattande än tidigare! Grunderna för intern tillsyn och riskhantering Allmänna grunderna för avgifter som tas ut för tjänster och andra prestationer Beviljande av borgensutfästelse eller annan säkerhet – nya begränsningar! Val av medlemmar till organ, om inget annat föreskrivs - heltids-/deltidsuppdrag! Grunderna för de förtroendevaldas ekonomiska förmåner Valet av revisorer Godkännande av bokslutet och ansvarsfrihet – lagstadgad tidsfrist bör behandlingen! Annat som fullmäktige enligt lag ska besluta om

Kommuninvånarnas möjligheter till deltagande och påverkan 5 Kap Kommuninvånarnas deltagningsrätt 20 § Rösträtt i kommunalval 21 § Rösträtt i kommunal folkomröstning 22 § möjligheter att delta och påverka 23 § Initiativrätt 24 § Kommunal folkomröstning 25 § Initiativ till folkomröstning 26 § Ungdomsfullmäktige 27 § Äldreråd 28 § råd för personer med funktionsnedsättning 29 § Kommunikation + 109 § Tillgång till information i det allmänna datanätet 6 Kap kommunens organ 36 § Delområdesorgan 7 Kap Ledningen av kommunen och kommunstyrelsen 37 § Kommunstrategin

De tre delområdena inom utvecklandet av kommundemokratin Handlingssätt och praxis Utveckling av lagstiftningen Förhållande och attityder På kommunnivå utvecklar man aktivt och i samarbete med kommuninvånarna lämpliga medel som tas i bruk Lagstiftningen skapar förutsättningar för invånarna och kommunerna och främjar ibruktagandet av önskade handlingssätt Utvecklandet av kommundemokratin Deltagandet och inflytandet kompletterar det representativa deltagandet och kommuninvånarna ses som en resurs Stora förväntningar riktas mot lagstiftningen, men den kan inte lösa problemen ensam!

Målen med utvecklandet av kommunallagen ur demokratiperspektiv Utvecklandet av lagstiftningen och förstärkning av närdemokratin Den representativa demokratins funktion och attraktivitet Direkta demokratins tidsenlighet och funktion Interaktiv kommunikation och inflytande Säkerställandet av delområdesinflytande

Rösträtt och röstningsrätt (20–21 §) Rösträtt i kommunalval Åldersgräns fortfarande18 år Finländska, EU-, Isländska och Norska medborgare, om kommunen är hemkommun vid utgången av den 51 dagen före valdagen Andra, om hemkommun i Finland i 2 års tid Nytt: Personer som är anställda inom EU eller i en internationell organisation som är verksam i Finland, samt deras familjemedlemmar, ifall Hemkommun i 51 dagar, uppgifter i personuppgiftsregistret och underrättat myndigheterna om sin önskan att utöva rösträtten. Gäller i praktiken anställda vid Europeiska kemikalieverket Rösträtt i kommunala folkomröstningar Gäller till tillämpliga delar vad som föreskrivs om rösträtt i kommunalval Rösträtt i en folkomröstning som gäller ett delområde i kommunen har endast de som är bosatta inom delområdet Oikeus EP-vaaleissa tuli voiman 2014 alusta Huoli, etteivät voi äänestää missään jäsenmaassa paikallisvaaleissa, eivätkä vaikuttaa kotikuntansa asioihin

Kommunal folkomröstning och initiativ till folkomröstning (24–25 §) Fullmäktige kan besluta om folkomröstning i ett ärende som hör till kommunen Folkomröstningen är rådgivande Bestämmelser om förfarandet finns i en separat lag (656/1990) Nytt: Röstningsåldern i folkomröstning sänks till 15 år Nytt: Ifall initiativet till folkomröstning tagits av åtminstone 4 % av de kommuninvånare som fyllt 15 år ska ärendet tas till fullmäktigebehandling Tidigare kravet var 5 % Fullmäktige måste avgöra utan dröjsmål om folkomröstning ordnas

Möjligheter att delta och påverka (22 §) Invånarnas och serviceanvändarnas rätt att delta i och påverka kommunens verksamhet Nytt: Fullmäktiges ansvar om mångsidiga och effektiva möjligheter till att delta Uppräkning av medlen för deltagande och påverkan; målet är att uppmuntra till utnyttjande av mångsidiga påverkningsmedel Diskussions- och hearingtillställningar, nytt: invånarråd Utnämnandet av representanter till kommunala organ Nytt: Möjligheten att delta i planeringen av kommunens ekonomi (t.ex. engagerande budgetering) Medlen för användarvänligt påverkande: nytt gemensam planering och utformning av tjänster Stödjandet av invånarnas, organisationernas, andra samfunds verksamhet Egna paragrafer för kommundelsförvaltning och folkomröstningar Sanamuoto korostaa asukkaiden oikeutta monipuolisiin osallistumismahdollisuuksiin Koskisi kaikkia asukkaita ja toteuttaminen tapahtuisi koko kuntaorganisaatiossa Käyttöön oton laajuus ja muodot edelleen pitkälti valtuuston päätettävissä K

Initiativrätt (23 §) Kommuninvånarnas rätt att komma med initiativ i frågor som gäller den egna kommunens verksamhet Nytt: Initiativrätten utvidgas att omfatta även samfund och fonder som är verksamma i kommunen (=föreningar och företag) Nytt : Serviceanvändarna har rätt att komma med initiativ i frågor som gäller tjänsten i fråga Ska beredas för behandling hos behörig myndighet Om antalet initiativtagare motsvarar minst 2 % av invånarna i kommunen ska ärendet behandlas inom 6 månader Nytt: beräknas inte av antalet röstberättigade utan av samtliga invånare i kommunen, och gäller även andra frågor än dem som omfattas av fullmäktiges behörighet Nödvändiga bestämmelser i förvaltningsstadgan (90 §) Om behandling av initiativ Om uppgifter som ska överlämnas till initiativtagaren Vaikka nykylaki puhuu asukkaasta, on tulkittu väljästi Ei siis muuta käytäntöä Ei ikärajaa Kunnan toiminta määriteltäisiin laissa Tarkoittaa kuntakonsernin lisäksi kunnan järjestämisvastuulla olevia palveluita riippumatta siitä, kenen toimesta ja miten ne tuotetaan Mahdollistaa myös palvelualoitteen: kunnan ulkopuoliselle taholle tarjottu mahdollisuus tehdä aloite siitä, miten julk. palvelu voitaisiin jatkossa tuottaa paremmin

Organ för påverkan (26 – 28 §) Från speciallagstiftningen koncentreras till kommunallagen Följande är obligatoriska: Ungdomsfullmäktige/påverkningsgrupp för unga – ny förpliktelse Äldreråd – nuförtiden obligatorisk enligt äldrevårdslagen Råd för personer med funktionsnedsättning – nuförtiden frivillig i handikappslagen Kan vara gemensamma för flera kommuner Kommunstyrelsen tillsätter och sörjer för verksamhetsförutsättningarna Sammanställning, val, handlingssätt kan till stora delar beslutas av kommunen själv Påverknings- och hörandekanaler för grupper som representeras Ska finnas möjlighet att påverka planeringen, beredningen och uppföljningen av verksamheten inom kommunens olika branscher

Om kommunens verksamhet Kommunikation (29 §) Om kommunens verksamhet Kommunal service Kommunens ekonomi Ärenden som är under beredning och planerna för dem Behandling av ärenden, beslut, beslutens konsekvenser Deltagnings- och påverkningsformer Organens agendor och bilagor – information om är nödvändig med tanke på allmänhetens tillgång till information i allmänna datanät Sekretessförpliktelser, datasekretess Personuppgifterna i allmänna datanät endast så länge som effektiv informering förutsätter Tydligt och begripligt språk Olika invånargruppers behov Vastaisi yleisiltä osiltaan nykyistä 29 §:ää, tiedottaminen kaksisuuntainen vuorovaikutus painottaisi aikaisempaa enemmän päätöksenteon valmistelun avaamista Salassa pidettäviä tietoja ei verkkoon, yksityisyydensuojan toteuduttava

Tillgången till information i allmänna datanät (109 §) Nytt: Skyldighet att offentliggöra i allmänna datanät den centrala informationen om kommunal service och verksamhet. Åtminstone följande information ska finnas tillgänglig: kommunstrategin; förvaltningsstadgan; budget och ekonomiplan; bokslut; Revisionsnämndens utvärderingsberättelse; Avtal som gäller samarbetet mellan kommunerna; koncerndirektiv; De förtroendevaldas och tjänsteinnehavarnas redogörelser för bindningar; grunderna för arvoden och ersättningar till de förtroendevalda, samt avgifter som tas ut för tjänsterna. 108 § Kommunala tillkännagivanden ska publiceras i allmänna datanät 140 § Delgivning av beslut med en kommunmedlem: protokoll ska finnas tillgängliga i allmänna datanät 110 § Uusi velvoite palveluja ja toimintaa koskevat keskeiset tiedot Ainakin listassa mainitut 109 §: ilmoitustaulusta luovuttaisiin, tietoverkko tilalle Oltava saatavilla vähintään 14 vuorokautta, ellei asian luonteesta muuta johdu 141 § ”asetettu yleisesti nähtäville” => tietoverkkoon 140 § asianosaiselle tiedoksiannosta - Toimitetaan hallintolain 59 § mukaisesti kirjeitse, 7 pv lähettämisestä

Delaktighet som ett led i kommunstrategin Fullmäktige beslutar i kommunstrategin (37 §) om de långsiktiga målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Kommunstrategin ses över åtminstone en gång under fullmäktiges mandattid. Målet är att sammanställa förpliktelserna i den övriga lagstiftningen som gäller kommunens strategiska planering. Strategin ska upprättas med hänsyn till kommuninvånarnas möjligheter till deltagande och påverkning Främjandet av alla kommuninvånarnas delaktighet borde vara ett av kommunens viktigaste strategiska mål. Kommunen borde fastslå de viktigaste strategiska målen för deltagandet och påverkandet i anslutning till kommunstrategin och i samband med detta på ett övergripande och planmässigt sätt se över bl.a. de deltagningssätt, kommunikation och principer för öppen beredning som kommunen utnyttjar.

Annan vidkommande beredning Förflyttning av kommunalvalet till april Följande kommunalval flyttas från oktober 2016 till april 2017 nuvarande fullmäktiges mandatperiod fortsätts ända tills den 31 maj 2017 RP 290/2014 om ändring av vallagen samt övergångsbestämmelserna i kommunallagen Kommunala folkomröstningar i samband med kommunalval Ändring av lagen som gäller folkomröstningsförfaranden Möjliggörande av digitala folkomröstningar Arbetsgrupp som tillsatts av justitieministeriet Förslagen som gäller folkomröstningar senast den 30.5.2014 Förslagen som gäller Internet-röstande senast den 30 januari 2015 Möjliggörande av direkta borgmästareval och direkt val av kommundelsorgan Beredningsgrupp som tillsatts av finansministeriet samt en parlamentarisk uppföljningsgrupp Förslag före den 31 mars 2015 Lagstiftningsändringarna kunde träda i kraft 2016

Organ och ledande

Kommunens organ Obligatoriska organ är förutom fullmäktige kommunstyrelsen och revisionsnämnden Fullmäktige får besluta om andra organ Nytt: Alternativa modeller för organ i lagen (31 §) utskottsmodell, ordförandemodell Nytt: Heltids- och deltidssysselsatta ordföranden (33 §) Ordf. och vice ordf. för kommunstyrelsen, ordf. för fullmäktige eller nämnder Nytt: Avskedandet av ordföranden 34 § Fullmäktige kan på grund av förtroendebrist återkalla uppdragen för fullmäktigeordförandena och för de förtroendevalda som valts till organ Återkallandet gäller hela presidiet (ordf. och vice ordf.) anhängigt: kommunstyrelsen eller ¼ av de förtroendevalda pp.kk.vvvv

Delområdesorgan 36 § tillsättande och sammansättning Uppgifterna Kommunen beslutar om tillsättandet Nämnder eller direktioner > kan lägga fram förslag Medlemmar väljs alltid av fullmäktige Fullmäktige ska i enlighet med gällande lag kunna besluta att medlemmarna eller en del av medlemmarna väljs på framställning från invånarna i delområdet Uppgifterna att påverka det kommunala beslutsfattandet och utveckla delområdet i kommunen Ska beredas möjlighet till utlåtande i samband med beredningen av kommunstrategin Budgeten och ekonomiplanen Beslut som på ett betydande sätt kan påverka livsmiljön, arbetet eller övriga förhållanden för kommuninvånarna och dem som utnyttjar tjänsterna  Obs! Försummandet att bereda påverkningsmöjligheter kan utgöra en grund för upphävandet av beslut (jfr. 41 § i förvaltningslagen) Andra uppgifter och behörigheter i förvaltningsstadgan Fullmäktige kan överlämna behörighet i fråga om serviceuppgifter liksom även andra uppgifter 3.12.2013 Valtiovarainministeriö

Kommunstrategin 37 § Fullmäktiges lagstadgade styrningsredskap som innehåller de långsiktiga målsättningarna för kommunens verksamhet och ekonomi Kommunstrategin ska ta i beaktande Främjandet av kommuninvånarnas välfärd; ordnandet och produktionen av tjänster; de mål för tjänsterna som sätts upp i lagar som gäller kommunernas uppgifter; ägarpolitiken; personalpolitiken; kommuninvånarnas möjligheter att delta och påverka; samt utvecklandet av livsmiljöns och områdets livskraft. Ska basera sig på en bedömning av Kommunens nuläge Kommande förändringar i verksamhetsomgivningen och deras verkningar för utförandet av kommunens uppgifter Politiskt och verksamhetsmässigt förpliktande, dvs. styr beslutsberedningen och beslutsfattandet (kan alltså inte överklagas!). Utvärderingen och uppföljningen av förverkligandet ska definieras, ska ses över åtminstone en gång under fullmäktigeperioden Ska tas i beaktande vid utarbetandet av kommunens budget och ekonomiplan

”centralt beläget, utmärkta trafikförbindelser, bra att bo i, bra att leva i, ett företagsvänligt paradis för barnfamiljer” Kommunstrategins karaktär förändras: Konkretisk, realistisk, styrverkan, mätbarhet, uppföljningsbarhet Samordnande av strategierna och planerna, inga separata deklarationer Kommunens ekonomiska realiteter utvecklingsutsikter, styrningen av kommunens ekonomiplanering

Kommunstyrelsens uppgifter 39 § Samordnandet av kommunens verksamhet med kommunstrategin – definitionen av kommunens verksamhet ska beaktas! Bevakning av kommunens intresse och företrädande av kommunen – om ingen annan agerar, ska kommunstyrelsen handla Styrnings-, uppföljnings- och reageringsuppgifter inom hela kommunens verksamhet Praktiska åtgärder inom ägarstyrningen inom hela kommunens verksamhet (obs. arbetsfördelningen mellan koncernledningen och kommunstyrelsen, ifall sammansättningarna avviker) Intern tillsyn och riskhantering Representerar kommunen som arbetsgivare och svarar för personalpolicyn Obs. Upptagningsrätten gäller i princip endast kommunstyrelsen, men kommunen kan i sin förvaltningsstadga även föreskriva om upptagningsrätt för nämnder eller styrelser vid affärsverk

Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och ledningsavtal Uppgifterna för kommunstyrelsens ordförande (40 §) Leder det politiska samarbetet Övriga uppgifter i förvaltningsstadgan Arbetsfördelningen mellan kommunstyrelsens ordförande och kommundirektören förvaltningsstadga & direktörsavtal Lagstadgat direktörsavtal (42 §) Lagskydd för avgångsvederlag Fullmäktige godkänner avtalet om det innehåller avvikande bestämmelser om avgångsvederlaget – binder fullmäktiges budgetmakt även gamla avtal

Styrning av kommunens verksamhet Kommunen leds som en helhet, med kommunstrategin som utgångsläge Medlen för ledandet och styrningen varierar beroende på formen för organisering av verksamheten Den egna verksamheten och affärsverken – förvaltningsstadga, budget- och ekonomiplan (intern tillsyn!) Koncern – koncerndirektiv, medlen för ägarstyrning, styrelsearbetet (koncerntillsyn!) Samkommuner, delägda samfund – grundavtal, samarbetsavtal, bolagsordningar, delägaravtal etc. (dvs. ägarstyrningsmedlen), styrelsearbetet (reaktiv uppföljning) Upphandlade tjänster, sådana som produceras av tredje sektorn – avtalsvillkor, bidrags- och finansieringsvillkor (reaktiv avtalstillsyn) Samordnande och kommunens övergripande intresse!

Målen med kommunstrategin Kommunens verksamhet Målen med kommunstrategin Marknaden – upphandlingar, Tredje sektorn, Bidrag Samarbetet mellan kommuner Delägda bolag Avtalsvillkor biståndsvillkor Dottersamfund Grundavtal, samarbetsavtal, bolagsordningar, delägaravtal, delvis koncerndirektiv Kommunens egen organisation och affärsverk Koncerndirektiv förvaltningsstadga Budget- och ekonomiplan styrelsearbetet styrelsearbetet

Ägarstyrningen 46 § Definitionen av ägarstyrning Åtgärder genom vilka kommunen i egenskap av ägare eller delägare medverkar i bolagets eller något annat samfunds förvaltning och verksamhet grundavtal, bestämmelserna om bolagsordningen, andra avtal (t.ex. delägaravtal, grundavtal för en samkommun), personval, utfärdandet av anvisningar, annat utövande av beslutandemakt Ägarstyrningen baserar sig på målsättningarna i kommunstrategin

Ägarstyrningen i praktiken Aktiv verksamhet Kräver beredning, tydliga ställningstaganden, reagering, förhandlingskultur, avtalskompetens, diskussion, kommunikation om ägarens målsättningar tydlig arbets- och ansvarsfördelning inom kommunen! Förutsätter en enhetlig uppfattning om kommunens vision och övergripande intresse.

Ändringar som berör koncernsamfund Skärpt ägarstyrning– koncernens övergripande intresse bör tas i beaktande (47 §) Man handlar i enlighet med ägarens önskan och målsättningar – förutsätter en tydlig vision av ägaren! Kommunallagen och aktiebolagslagen i samklang: bolagsordningar, delägaravtal etc. Bestämmelser om koncerndirektiven Styrelsesammansättningen – bör ta i beaktande sådan tillräcklig kompetens inom ekonomin och affärsverksamheten som branschen förutsätter (47 § 2 mom.) Konkurrensneutralitetsbestämmelserna (15 kap.) Förutsättningar för borgen och garantier (129 §)

Koncerndirektiv 47 § 3 och 4 mom. Ska godkännas av fullmäktige 47 § minimiinnehållet i koncerndirektivet planeringen och styrningen av kommunkoncernens ekonomi och investeringar ordnandet av koncernövervakningen, rapporteringen och riskhanteringen informationen och rätten för kommunens förtroendevalda att få upplysningar (obs. 83 § 2 mom.!) skyldigheten att inhämta kommunens åsikt före beslutsfattandet koncernens interna tjänster sammansättningen och utnämningen av styrelserna för kommunens dottersammanslutningar en god förvaltnings- och ledningspraxis i kommunens dottersammanslutningar. Direktivet gäller speciellt koncernen (= dottersamfund), men tillämpas till tillämpliga delar även på delägda samfund (speciellt verksamheten vid styrelser)

Fullmäktiges ansvar Att ange en tydlig vilja Att staka ut strategiska riktlinjer Att sätta upp mål Att följa upp och se över förverkligandet Kommunstyrelsens ansvar Samordnande Praktiska åtgärder i fråga om kommunens intressebevakning och ägarstyrning styrning, uppföljning, reagering Intern tillsyn och riskhantering Tjänsteinnehavarnas ansvar beredningens kvalitet Kompetens och expertis Reaktivitet sammanjämkning och insikt om kommunens övergripande intresse

Samarbete mellan kommunerna 1 Bestämmelserna har förtydligats och preciserats – vedertagen praxis har tagits i beaktande Formerna för offentligrättsligt samarbete: Samkommun och affärsverksamkommun Ansvarskommun dvs. gemensamma organ Avtal om skötsel av myndighetsuppgifter Gemensamma tjänster Bestämmelserna gäller både frivilligt och lagstadgat samarbete Speciallagstiftningens samarbetsförpliktelser ska tas i beaktande

Samarbete mellan kommunerna 2 Samkommunmodellerna Samkommunsfullmäktige – representant för mandatperioden Samkommunsstämma – representant skilt för varje möte Samkommun med endast ett organ – man bör komma överens om hur problem ska lösas Affärsverksamkommuner förblir oförändrade Minimiinnehåll för samtliga samarbetsavtal i lag Överföringen av organiseringsansvaret bör verifieras! Kommunal representation i gemensamma organ: i lagstadgade åtminstone en, annars enligt överenskommelse Meningsskiljaktigheter som gäller samarbetsavtal behandlas som förvaltningstvistemål (inte längre någon skiljebehandling)

De förtroendevalda

Redogörelse för bindningar (84 §) Nytt: skyldigheten att lämna en redogörelse för bindningarna Redogörelseskyldiga är de förtroendevalda och tjänsteinnehavare som är centrala med tanke på beslutsfattandet och beredningen i kommunen: Medlemmarna i kommunstyrelsen samt i organet som sköter planläggningsärenden Ordförandena för fullmäktige och nämnder Borgmästare, vice borgmästare Kommundirektören, föredragandena vid kommunstyrelsen och nämnderna Redogörelseskyldigheten gäller Lednings- och förtroendeuppdrag i företag och andra samfund som driver näringsverksamhet , betydande förmögenhet samt andra bindningar som kan ha betydelse för skötseln av förtroende- och tjänsteuppgifter Redogörelsen ska lämnas inom två månader från det att personen har blivit vald till sitt uppdrag Ska lämnas till revisionsnämnden som tillkännager redogörelserna för fullmäktige Ett register över bindningarna ska finnas i det allmänna datanätet (inte sekretessbelagda uppgifter) Bindningar som hänför sig till beslutsfattande och beredning ska dessutom bedömas med hänsyn till valbarhets- och jävighetsbestämmelserna Obs. Personen i fråga svarar fortfarande själv för redogörelsen!

Bedömning av valbarhet och jävighet Nytt: skyldigheten att redogöra för bindningar (84 §) Bindningar som kan påverka beslutsfattandet och beredningen bedöms dessutom på basis av bestämmelserna om valbarhet och jävighet Förtroendevalda eller personer som kandiderar till posten är skyldiga att på begäran av organet ge en redogörelse för faktorer som kan påverka valbarheten (70 § 2 mom.) Den som är jävig ska meddela att han eller hon är jävig. Personen ska dessutom på begäran av organet lägga fram en redogörelse för omständigheter som kan vara av betydelse vid bedömningen av om han eller hon är jävig (97 § 5 mom.) pp.kk.vvvv

Valbarhet och jävighet Mindre ändringar i valbarheten till kommunstyrelsen (73 §) Den som är verksam i kommunens centralförvaltning > en kommunanställd som är direkt underställd kommunstyrelsen är inte valbar till kommunstyrelsen Personer som är anställd hos en sammanslutning eller stiftelse som bedriver verksamhet inom kommunstyrelsens uppgiftsområde och där kommunen har bestämmande inflytande jämställs med personer som är direkt underställda kommunstyrelsen OBS: Inga ändringar i valbarheten hos medlemmarna i koncernbolags styrelser Men en ändring i jävighetsbestämmelserna (97 § 4 mom.): Styrelsemedlem i ett samfund eller en stiftelse där kommunen har bestämmande inflytande är jävig att behandla ärenden som gäller samfundet eller stiftelsen i fråga vid kommunala organ. Kommunpersonalens ställning i egenskap av ordförande för kommunstyrelsen Majoriteten av medlemmarna i kommunstyrelsen ska i enlighet med nuvarande praxis vara anställda utanför kommunen eller kommunkoncernen I motiveringarna framförs problematiken med anställdas dubbelroll i egenskap av representerare för arbetsgivaren i presidiet för kommunstyrelsen, men valbarheten till presidiet begränsas inte i lag Styrelsemedlemmarna i koncernbolag jämställs inom nämndens verksamhetsområde med bolagets personal (74 §)

Förtroendevaldas verksamhetsförutsättningar Heltids- och deltidssysselsatta förtroendevalda Kommunen kan besluta att förtroendevalda sköter sitt uppdrag antingen på hel- eller på deltid (33 §) De med tanke på det politiska ledandet viktiga förtroendeuppdragen: ordf. eller vice ordf. för kommunstyrelsen, ordförandena för fullmäktige och nämnder/utskott Heltidssysselsatta har ovillkorlig rätt till arbets-/tjänstledighet (80 §) För uppdragets tid (1-4 år), rätt att avbryta arbets-/tjänstledigheten Deltidssysselsatta ska komma överens med arbetsgivaren, men nekning kräver vägande skäl Samma förmåner som i tjänsteförhållande Rätt till upplysningar (83 §) Upplysningar som gäller dottersamfund av koncernledningen, inte sekretessbelagd information Revisionsnämnden och revisorerna (124 §) Samtycke till förtroendeuppdrag 70 § Skriftligt för fullmäktigekandidat, friformigt för andra

Besluts- och förvaltningsförfarande

Förvaltningsstadgan 90 § Enda obligatoriska, sammanställande instruktion Förteckning över innehållet i 90 § Förvaltningsstadgans bestämmelser Organiseringen av förvaltningen och verksamheten Besluts- och förvaltningsförfarandet Fullmäktiges verksamhet Iakttagandet av de språkliga rättigheterna i kommunens förvaltning

Behandling av ärenden i högre organ (92 §) I princip kommunstyrelsen rättighet Kommunen kan bestämma i förvaltningsstadgan att rätten även gäller nämnder eller affärsverks styrelser Till behandling i ett högre organ får inte tas Vissa tillståndsärenden Lagstadgade ärenden som gäller individer Ärenden som överförts på ett gemensamt organ, om kommunerna kommit överens om detta pp.kk.vvvv

Möjliggörandet av digitala handlingssätt Digitala möten och digitalt beslutsfattandeförfarande vid beslutfattandet inom organ (98 -100 §) Information som gäller kommunen ska finnas tillgänglig på kommunens webbplats (109 §) Kommunala tillkännagivanden på nätet (108 §) Delgivning av beslut genom att protokoll publiceras på webbplatsen (140 §) Meddelande om förvaltningsdomstolens avgöranden på webbplatsen (142 § 2mom.)

Föredragningslistor, tillkännagivanden, tillgången till information på nätet Kommunikation (29 §) Föredragningslistor i allmänna datanät Efter att föredragningslistan blivit färdig ska sådan information om beredningen av ärenden som är viktig för allmänheten ges till känna i allmänna datanät Kommunens tillkännagivanden (108 §) Publiceras i allmänna datanät Vid behov på ett annat sätt som kommunen beslutar om Obs. speciallagstiftningen! Tillgång till information i det allmänna datanätet (109 §) Gäller åtminstone nämnda kommunala tjänster samt väsentlig information om kommunens verksamhet

Elektroniskt beslutsfattande Organs beslutsfattandeformer: Sedvanligt möte på mötesplats Elektroniska sammanträden Digital beslutsfattandeprocess innan mötet Nödvändiga bestämmelser anges i förvaltningsstadgan Elektroniska sammanträden (99 §) Ett sammanträde där man deltar via elektronisk förbindelse från valbar plats Mötesdeltagarna ska ha ljud- och bildförbindelse på lika villkor Ifall mötet är offentligt ska allmänheten ha möjlighet att följa det Kommunen beslutar vilka organ som tillämpar förfarandet Elektroniskt beslutsförfarande (100 §) Inte möjligt i fullmäktige och vid offentliga sammanträden Beslut ska fattas innan organets sammanträde Ärenden som behandlas elektroniskt ska definieras i möteskallelsen och behandlingen ska ges en tidsfrist Ska överföras till behandling vid sedvanligt möte, om en kräver Lämpar sig för s.k. rutinärenden Förutsätter tillämpliga informationssystem

Protokoll och tillkännagivande Formen kan variera enligt det tekniska förverkligandet, kan även bestå av en sammanställning av flera beslut Tillkännagivanden berörda: förvaltningslagen och lagen om elektronisk ärendehantering (139 §) Kommunmedlemmar (140 §) Protokoll ska finnas tillgängliga i allmänna datanät Tillkännagivandet anses ha ägt rum 7 dagen efter att det gjorts tillgängligt Sekretessbelagd informations tillkännages inte!! Helt sekretessbelagda ärenden: behandling av dessa slags ärenden, samt sekretessgrunden ska omnämnas Integritetsskyddet ska beaktas vid behandlingen av personuppgifter > enbart sådan information som är nödvändig för tillgången till information ska publiceras och uppgifterna ska raderas efter att besvärstiden löpt ut

Kommunens ekonomi

Kommunens ekonomi Balansen i kommunens ekonomi Täckning av underskott inom utsatt tid Skyldigheten att täcka underskott även för samkommuner Kommuners och samkommuners utvärderingsförfaranden Iakttagandet av koncernaspekten i ekonomibestämmelserna Bl.a. parametrarna för förutsättningarna för kommunens utvärderingsförfarande på koncernnivå Säkerställandet av balansen inom kommunekonomin och tryggandet av finansieringen av kommunernas uppgifter Kommunekonomiprogrammet

Skyldigheten att täcka underskottet skärps Underskott i kommunens balans ska täckas högst inom fyra år från att bokslutet fastställts, utan att täckandet skulle skjutas upp i ekonomiplanen. Då lagen träder i kraft ges kommunerna med de allra allvarligaste underskotten genom en övergångsbestämmelse sex år för täckandet av underskottet. Skyldigheten att täcka underskott och kriskommunförfarandet utvidgas även att täcka samkommuner. Preciserade åtgärder för täckandet av underskottet ska anges direkt i ekonomiplanen  

Kriskommunförfarandet en bakre gräns för icke täckta underskott Kriskommunförfaranden kan inledas ifall Underskott inte täcks inom utsatt tid, eller På basis av nuvarande kriskommunkriterier; inom kriterierna övergår man år 2017 till uppgifter på koncernnivå. Gäller även samkommuner (underskott) Tillämpas för första gången på underskott i balansen för 2015

Kommunens utvärderingsförfarande 118 § Utvärderingsförfarandet inleds enligt de nya bestämmelserna Kommunen inte täckt underskottet (primärkommunens balans!) inom den utsatta tiden (obs. övergångsbestämmelser) eller på basis av kriskommunkriterierna (obs. koncernuppgifterna fr.o.m. 2017): om underskottet i kommunkoncernens senaste bokslut är minst 1 000 euro per invånare och i det föregående bokslutet minst 500 euro per invånare eller Om följande ekonomiska parametrar uppfyllt de föreskrivna gränsvärdena under två efterföljande år: Kommunkoncernens årsbidrag utan den höjning av statsandelen enligt prövning som beviljats i lagen om statsandel för kommunal basservice är negativt Kommunens inkomstskatteprocent är åtminstone 1,0 procentenheter högre än genomsnittet Kommunkoncernens lånebelopp per invånare överskrider det genomsnittliga lånebeloppet för alla kommunkoncerner med minst 50 procent Kommunkoncernens relativa skuldsättning är åtminstone 50 procent Nuvarande parametrar (63 a § i statsandelslagen) tillämpas ännu 2015-2016

Utvärderingsförfarandet i en samkommun 119 § Skyldighet att täcka underskott (110 §) utredarförfarande, ifall underskottet inte täckts inom utsatt tid Förslag till avtal mellan samkommunen och dess medlemskommuner om balanseringen av samkommunens ekonomi Godkännande av avtal genom kvalificerad majoritet (jfr. 57 §) Tillämpas enligt övergångsbestämmelserna för första gången år 2020, ifall underskottet inte täckts år 2015

Revisionsnämnden Lagen innehåller en förpliktelse om objektiv och oavhängig verksamhet Övervaka att bindningar anmäls, kan uppmana till att komplettera redogörelserna Förslag till bestämmelser i förvaltningsstadgan, och till budget för egen del Plan om utvärderingsarbetet Uppföljning av täckandet av underskottet Kommunstyrelsen ska uttala sig om åtgärderna som utvärderingsberättelsen föranleder

Kommunens verksamhet på marknaderna

Konkurrensneutralitetsfrågor i olika projekt EU-konkurrensrätt och nationell konkurrensneutralitet Kommunallagens bestämmelser om bolagiseringsplikt trädde i kraft redan 1.9.2013 och övergångsperioden löper ut 31.12.2014 Nya kommunallagen avser ytterligare reglering Baserar sig delvis på EU:s statsstödsreglering och delvis på behovet att förtydliga den nationella konkurrensneutraliteten samt att minska på kommunernas risktagning Implementeringsarbetet för upphandlingsdirektiven som bereds av ANM Inom olika sektorlagstiftningar begrundas dessutom eventuella förändringsbehov som beror på EU:s upphandlings- och statsstödslagstiftning Frågorna är speciellt aktuella inom sote

Juridiska utgångslägen EU-upphandlingsdirektivet samt den nationella upphandlingslagstiftningen Statstödsbestämmelserna i artikel 107 i SEUT 1. Åtgärd eller stöd beviljas ur statens, kommunens eller andra offentliga samfunds medel; 2. Åtgärden förvränger konkurrensen genom att gynna någon stödmottagare; 3. Åtgärden är selektiv, dvs. att den riktas mot ett visst företag, och 4. Åtgärden kan påverka handeln mellan medlemsländerna. Soft law-instrumentregleringen: De minimis –förordningen (stöd av ringa betydelse) Borgenstillkännagivande Tillkännagivande om markaffärer SGEI-regleringen (tillkännagivande, kommissionens beslut) Kommunallagen KKV:s behörighet (tillsynen över konkurrensneutralitet)

Kommunallagen och konkurrensneutralitet Bolagiseringsskyldighet Avvikelser och prissättningsbestämmelse Nya kommunallagen Bolagiseringsskyldighet (126 §) Bolagiseringsavvikelser och prissättningsbestämmelser (128 och 129 §) bidrag, lån, garantier och andra säkerheter (129 §) Överlåtelse och arrendering av fastighet (130 §) Skyldighet att tillhandahålla tjänster(131 §) Samarbete (50 §) Tillämpning av konkurrenslagen (132 §)

Bolagiseringsplikt Bolagiseringsplikt då kommunen/samkommunen är verksam på marknaden i ett konkurrensläge Konkurrensläge på marknaden? EU: ekonomisk verksamhet är all sådan verksamhet där varor och tjänster tillhandahålls på vissa marknader Tids- och landbundet begrepp Sote-tjänster som omfattas av solidaritetsprincipen har exkluderats, liksom även utövandet av offentlig makt eller offentliga förvaltningsuppdrag Kommunallagen: Begreppet näringsverksamhet inom skatterätten Tjänstens eller produktens motsvarighet med produkter eller tjänster som tillhandahålls av privata näringsidkare; prissättningen av tjänster eller produkter; samt Marknadsföringen och inriktningen av verksamheten mot en icke begränsad kundkrets. Konkurrensläge eller möjlighet till förvrängning av konkurrens existerar Deltagande i anbudstävlingar Granskning fall för fall, dock med hänsyn till exkluderingslistan

Ej verksamhet i konkurrensläge på marknaden Lagstadgade uppgifter inom ramen för det lagstadgade ansvaret Obligatoriskt samarbete inom den lagstadgade förpliktelsen Annat samarbete som inte behöver konkurrensutsättas (samarbetsenhet, exkludering av annan lagstiftning) Undervisning med organiserings-/underhållstillstånd, uppgifter som definierats i tillståndet samt undervisningsrelaterade elevtjänster och tjänster som producerats som studentarbete Överlåtelse och arrendering av fastighet i anslutning till planering av markanvändningen naturlig/lagstadgad monopol Ny bestämmelse: Deltagande i anbudstävlingar till den del det gäller tillstånd eller arrangering av utbildning som omfattas av arrangeringsskyldigheten

Avvikelser från bolagiseringsskyldigheten = på marknaden, men särskilda skäl för avvikelser, förvrängd konkurrens förhindras med prissättningsbestämmelser Verksamheten har liten betydelse Speciallag berättigar verksamheten Stödtjänster till dottersammanslutningar Tjänster till samarbetsenheter Uthyrning av kommunens lokaler i huvudsak till kommunen själv och dottersammanslutningar samt till konkurrensutsatt serviceproduktion Tjänster som producerats åt kommunen eller dess dottersammanslutningar i anslutning till anställningsförhållande Förberedelser inför exceptionella omständigheter Prissättningen ska vara marknadsbaserad

Frågor som ska tas i beaktande under övergångsperioden Övergångsperiod för verksamhet som drivits 1.9.2013 Till slutet av 2014 Personalens ställning (endast 2014) Tillämpning av bestämmelser om överlåtelse av rörelse Säkerställande av tilläggspensionsskyddet Bestämmelsen om befrielse från överlåtelseskatt (endast 2014) Vid apportöverlåtelser Obs! Nya kommunallagens övergångsperioder 150 § Skild övergångsperiod inom arbetskraftsutbildningen tills utgången av 2016, i likhet med den gällande kommunallagen Ny övergångsperiod för sjukvårdstjänsterna inom företagshälsovården till utgången av 2016 På överföringen av arbetskraftsutbildningen och sjukvårdstjänsterna inom företagshälsovården tillämpas under övergångsperioden bestämmelser som gäller tilläggspensionsskyddet och skattefriheten för överlåtelse av egendom

Allmän kompetens och konkurrensneutralitet Till de viktigaste elementen inom det kommunala självstyret hör kommunens allmänna kompetens, dvs. rätten att åta sig uppgifter enligt önskan Allmänna kompetensen begränsar både den egna verksamheten och verksamheten som bedrivs i bolagsform Allmänna kompetensen begränsas av principer som etablerats inom rättspraxis (jämställdhet, lokal förankring, förbud mot stöd av privat verksamhet, subsidiaritet) Bolagiseringsplikten som baserar sig på EU:s statsstödsbestämmelser betyder att en kommun/samkommun i regel inte kan sköta vissa funktioner i sin egen organisation EU-konkurrensrätten begränsar inte kommunens möjligheter till att driva verksamhet på marknadsvillkor i bolagsform, så länge som man tillämpar principen om en privat investerare i en marknadsekonomi på verksamheten mellan kommunen och bolaget

Lån, borgen och säkerheter (129 §) Grundläggande förutsättningar: Kommunens förmåga att svara för de lagstadgade uppgifterna får inte äventyras Lån, borgen eller andra säkerheter får inte beviljas om de medför betydande ekonomiska risker Krav om motsäkerheter Förutsättningar för beviljande av borgen eller annan säkerhet Kan inte beviljas för skuld eller annan utfästelse i privata samfund som är verksamma i konkurrensläge på marknaden Kan beviljas sammanslutningar inom kommunkoncernen eller sådana som lyder under kommunen och/eller staten Borgen eller säkerheter kan beviljas om de hänför sig till främjandet av uppgifter enligt idrottslagen, lagen om kommunernas kulturverksamhet, museilagen, teater- och orkesterlagen eller ungdomslagen (dessutom även speciallagstiftningen, godkända stödprogram och enskilda stöd samt serviceplikten) EU:s statsstödsreglering ska alltid iakttas (motivering, transparens, förfaringssätt)

Annan statsstödsreglering Överlåtelse och arrendering av fastigheter (10 år) (130 §) Förfarandena ska garantera marknadsmässigheten: Anbudstävling eller Oavhängig utvärdering av fastighetens marknadsvärde eller hyresnivå Serviceförpliktelse (SGEI-tjänsterna) (131 §) I syfte att säkerställa tjänster som är nödvändiga för kommuninvånarnas välfärd, ifall marknadsbrist förekommer tidsbundet, skriftligt, preciserat uppdrag Öppen och icke-diskriminerande val av serviceproducent

Samarbete och konkurrensneutralitet RP till kommunallag (50 §): anbudstävling vs. samarbete Lagstadgad eller frivillig överföring av organiseringsansvar utgör inte någon upphandling Vid produceringssamarbetet bör man tolka om det är fråga om verksamhet med anknutna enheter eller s.k. horisontellt samarbete – ingen anbudstävlingsskyldighet om dessa villkor uppfylls Nytt upphandlingsdirektiv Implementering pågår vid ANM, utkast till RP våren 2015 Förutsättningarna för horisontellt samarbete: Parterna förverkligar en gemensam offentlig tjänst Syftet består av saker och krav som är typiska för eftersträvandet av allmän nytta Ersättningarna motsvarar verkliga kostnader/utgiftsandelar och Ingen prioriteras framom privata aktörer

Ikraftträdandet

Övergångsbestämmelserna Lagen träder i kraft 1.1.2015, rikligt med övergångsbestämmelser Från och med ingången av nästa fullmäktigeperiod (1.6.2017) tillämpas: 4 kap. Fullmäktige 5 kap. Kommuninvånarnas rätt till inflytande 6 kap. Kommunens organ 7 kap. Ledningen av kommunen samt kommunstyrelsen 59 § (Samkommunsfullmäktige), 60 § 2 mom. (representanter vid samkommunsstämman) och 64 § (uppsägning av ledande tjänsteinnehavare i samkommun) 10 kap. Förtroendevalda 12 kap Besluts- och förvaltningsförfarande 16 kap. Begäran om omprövning och kommunalbesvär Täckande av underskott och utvärderingsförfarandet Från och med bokslutet för 2015 + täckningstiden 4 år = år 2020, de största underskotten 2022 Koncernuppgifterna vid kommunens utvärderingsförfarande från och med 2017 Bolagiseringsskyldighet inom arbetskraftsutbildningen (motsvarar tidigare kommunallagen) samt i fråga om sjukvårdstjänsterna inom företagshälsovården fr.o.m. ingången av 2017 och tillhandahållande av sådan företagshälsovård som avses i 18 § 3 mom. i hälso- och sjukvårdslagen (1326/2010)

Propositioner som hänför sig till kommunallagen Kommunstrukturlagen (ändringarna som beror på förändrandet av fullmäktiges mandatperiod) Språklagen (rättigheterna för den förtroendevalde i ansvarskommunen) Lagen om utveckling av regionerna och förvaltning av strukturfondsverksamheten (organen inom landskapsförbunden) Hänvisningarna till kommunallagen inom lagstiftningen om arbets- och tjänsteförhållanden lagen om stödjande av den äldre befolkningens funktionsförmåga och om social- och hälsovårdstjänster för äldre (äldreråd och råd för personer med funktionsnedsättning i kommunallagen) Räddningslagen (hänvisning till kommunallagen) Lagen om statsandel för kommunal basservice (kriskommunparagrafen upphävs)