Idrottsskador åk 8.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Gratis program för video analyser
Akut omhändertagande och förebyggande av skador
Idrottsteori.
ARBETSMILJÖ och SÄKERHET
Uppkomst, förebyggning, behandling
Uppkomst, förebyggning, behandling
Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.
Männisokroppen.
Hälsa och Kondition.
Ergonomi.
ERGONOMI Vad är det?.
Kondition och träning.
Idrottsskador Föreläsning av och med Stefan Lindström Idrott och Hälsa.
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Arbetsmiljö Arbetsställningar Lyft-och bärteknik
Uppkomst, förebyggning och behandling
Idrottsskador.
Syreupptagning.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Skador och nödsituationer
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
VT -15 Idrott och hälsa Martin & Robert
Idrottsskador & Orientering
Uppvärmning?.
ERGONOMI Föreläsning 1 för ÅR
Teorigenomgång Teori – ca. 30 minuter. Vilka är vi? Vad är puls?
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Hälsa och Kondition.
Betygskriterier Idrott & Hälsa
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Ergonomi Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar för att förebygga risker och ohälsa.
Idrottsskador inom ishockey. Frågeställningar Vilka skador är farligast och varför? Vilka skador är vanligast? Typer av tacklingar? Vilka typer av skador.
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
Grundläggande första hjälpen
I DROTT OCH HÄLSA F ÖREBYGGA SKADOR. S YFTE Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förebygga risker vid fysisk.
Uppkomst Förebyggande och behandling Lars Stahlin, idrottslärare Kristina Bergh,sjukgymnast.
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
Idrottsskador. Syfte Ge SKS ungdomsledare en översiktlig kunskap om idrottskador och omhändertagande av dessa samt öka kunskapen om skadeförebyggande.
Träningslära Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Idrottsortopedi Henrik Lundblad Ortopediska kliniken Karolinska Universitetssjukhuset.
Skador vid fysikaktivitet Stukning/Vrickning Muskelskador Knäskador.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Idrottsskador Mia Jönsson
IdrotIdrottIitsskador
Förebyggande av skador inom idrott
Utvärdering PT Mälarhöjdens skola vt2017.
Idrottsskador.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Göteborgs Ishockeyförbund
Styrka & styrketräning
Självbedömning Idrott och Hälsa ÅK 6
Idrottsmedicin Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
Temaarbete under 4 lektioner
Förebyggande av skador
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Spelarutbildningsplan
Presentationens avskrift:

Idrottsskador åk 8

Centralt innehåll Hälsa och livsstil Arbetsställningar och belastning till exempel vid fysiska aktiviteter och förebyggande av skador, genom till exempel allsidig träning. Kunskapskrav Eleven kan på ett fungerande sätt förebygga skador genom att förutse och ge beskrivningar av risker som är förknippade med olika fysiska aktiviteter.

Motion Sänker blodtrycket, höjer stresstoleransen samt ökar fett- och kolhydratförbränningen. Större mängd endorfiner produceras (ämnen som gör oss pigga och glada). För att bli framgångsrik i idrott krävs det att idrottaren kan träna optimalt fysiskt. För att träna optimalt behöver idrottaren vara och förbli skadefri.

Att förebygga skador Varje människa har en individuell gräns för vad kroppen tål. Om den gränsen passeras uppstår överbelastningsskador. De positiva hälsoeffekterna av fysisk träning överstiger skaderisken, därför kan man säga att idrott är medicin.

Riskfaktorer Motion utan ordentlig uppvärmning. Hård träning i otränat tillstånd. Upprepad enformig träning som överbelastar vissa delar av kroppen (exempelvis dålig belastning för ryggen). För tidig återgång till idrott efter skada. Motion trots infektion i kroppen. Felaktig träning / teknik. Dålig utrustning (ex. skor med dålig dämpning). Dåligt träningsunderlag (fotbollsplan, golv etc) vid träning.

Åtgärder för att undvika skador Uppvärmning – höjer kroppstemperaturen och gör lederna smidigare, vilket minskar risken för skador. Individuellt anpassad träning - inte träna för hårt beroende på sin fysiska status (hur vältränad man är). Allsidig träning – det är bra att delta i olika aktiviteter för att få en allsidig träning Successivt ökad träningsprogression - att man höjer tempot och belastningen gradvis i takt med att man blir starkare. Teknik – god teknik minskar risken för skador, medan en dålig teknik ökar risken för skador. Återhämtning – kroppen behöver tid för vila och återhämtning mellan passen. Utrustning – anpassad till individen och aktiviteten (rätt typ av skor, hjälm, skydd mm)

Individrelaterade faktorer samt omgivningens faktorer Ålder Trötthet Muskelsvaghet eller stelhet Kroppshållning Sidoskillnader Balans Tidigare skador Omgivningens faktorer Underlag (ex. ojämn gräsmatta, halt golv) Väder (nederbörd) Utrustning Regler

Haddons matris Faktorer Skadeförebyggande åtgärder (exempel) Idrottare/individ Teknik Omgivning Spelregler Utrustning Ex. rätt typ av sko

Exempel Faktorer Skadeförebyggande åtgärder (exempel) Idrottare/individ Teknik Exempel på skadeförebyggande åtgärder relaterade till utövaren kan vara att utveckla skidteknik för att förhindra fall hos en slalomåkare. Ett annat exempel är att utveckla förbättrad koordination och knäkontroll hos en handbollsspelare för att motverka att idrottaren landar med knät i en dålig position.

Exempel Faktorer Skadeförebyggande åtgärder (exempel) Omgivning Underlaget Spelregler Skadeförebyggande åtgärder relaterade till omgivningen kan vara att ändra golvfriktionen (för hög friktion kan leda till vridskador i knä och anklar och för låg till att idrottaren glider och faller, eller regelförändringar för att förhindra farligt spel (t.ex utvisning efter farliga tacklingar bakifrån i ishockey eller fotboll).

Exempel Faktorer Skadeförebyggande åtgärder (exempel) Utrustning Ex. rätt typ av sko Utrustningsrelaterade exempel kan exempelvis vara att anpassa skor till det aktuella underlaget, t ex genom att välja en sko med dubbar i riktig längd i förhållande till underlaget (konstgräs, gräs, väderförhållande mm).

Överbelastningsskador Skador som händer stegvis under längre tid. Orsakas oftast av att man tränar fel, för hårt eller att man förändrar sin träning för snabbt. De vanligaste överbelastningsskadorna sitter i knä och underben. Exempel Benhinneinflammation – smärta från insidan av benet vid ansträngning, även svullnad kan förekomma. Musarm – smärtor och stelhet i axlar, nacke, armar och händer p.g.a. för mycket tid vid datorn.

Akuta skador Orsakas av yttre våld mot kroppen. Exempel Stukningar – vanligast i fotleden och leder till uttänjda ledband. Små blodkärl slits av och leder till blödning i det skadade området. Nästan alla stukningar drabbar ledbanden på utsidan av foten. Vridningar – vanligast i knäleden. Orsakar skador på korsband och sidoledband (små delar i knäet). Blödningar i musklerna p.g.a. yttre våld, ex. en ”lårkaka” eller en översträckning av muskeln som i värsta fall kan leda till en bristning (att en del av muskeln slits av). Undvik dessa skador genom att värma upp ordentligt samt se till att kroppen är väl förberedd på det som du ska göra.

Behandling av akuta skador P - Protect R - Rest I - Ice C - Compression E – Elevation

P= Protection - SKYDD R = Rest – VILA Undvik fortsatt belastning på skadan och skydda den skadade delen av kroppen. R = Rest – VILA När du vilar, är stilla och inte belastar skadan minskar blodflödet i kroppen och då minskar även blödningen. I = Ice – KYLA Kylbehandling har ingen speciellt stor inverkan och fungerar främst som smärtlindring. Använd ispåse vid tryck med linda.

C = Compression – TRYCK Tryck är den viktigaste åtgärden för att minska blödningen. Ju hårdare tryck desto mindre blödning kommer igenom och lägger sig runt skadan. Genom att sätta tryck på den skadade delen så läker foten snabbare. Blödningen är som störst direkt efter skadan, därför ska lindan sitta så hårt det går från början. Man kan lägga en ispåse mellan lagren av bindan. Dock vill man aldrig lägga ispåsen direkt på huden p.g.a. risk för kylskador.

E = Elevation – HÖGLÄGE Högläge fungerar bäst när skadan sitter på ben eller arm. Minst 30 cm över hjärtat. Ju högre desto effektivare kommer blödningen att stoppas. Ligg med foten i högläge minst 30 minuter direkt efter skadan. Då helst i kombination med att man har lindat foten innan. Ju mindre foten svullnar – desto snabbare återhämtar man sig från skadan.

Skolverkets bedömningsmatris Kvalitativa nivåer Kunskapskrav E C A Eleven kan ge beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge enkla beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge utvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter. Eleven kan ge välutvecklade beskrivningar av hur man förebygger skador som är förknippade med lekar, spel och idrotter.