Utkomststöd 2013 Ari Virtanen 15.4.2015 Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Advertisements

Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Levnadsvillkor och resursfördelning
Oväntade utgifter – något att räkna med Ingela Gabrielsson, privatekonom
Sveriges Television Publik & Utbud TV-tittandet 2007.
Barnskydd 2011 – Statistikrapport 26/20121 Barnskydd 2011 Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
Ett tema om befolkningen i världen
Arbetsmarknadsrapport 2013
Figur 2 Antalet konkurser i Lunds kommun
Svensk Handels indikator på optimismen och framtidsförväntningarna bland handelns företag Handelsbarometern Svenskt Tenn, Stockholm Foto: Björn Mattisson.
Barometerindikatorn och BNP Index medelvärde=100, månadsvärden respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
Hur ska landstingen klara de framtida utmaningarna? Forum Vårdbyggnad Av Björn Sundström Sveriges Kommuner och Landsting.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
Specialiserad psykiatrisk sjukvård Sami Fredriksson & Simo Pelanteri.
Barnskydd 2012 – Statistikrapport 30/20131 Barnskydd 2012 Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
Budgetdagen februari 2014 Annika Wallenskog.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Barnskydd 2013 – Statistikrapport 26/20141 Barnskydd 2013 Tuula Kuoppala och Salla Säkkinen.
Tjänster för funktionshindrade Delrapport om kommunenkäten Riikka Väyrynen.
Institutionsvård och boendeservice inom socialvården 2013 Riikka Väyrynen och Raija Kuronen Institutionsvård och boendeservice inom socialvården.
Utgifter för utkomststödet Utgifter för utkomstsödet 2013 / Ari Virtanen1.
Sociala utgifter och deras finansiering 2009 Esa Arajärvi, Nina Knape 1.
Primärvård Kaisa Mölläri ja Satu Vuorio.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
Angeles Bermudez-Svankvist G eneraldirektör, Arbetsförmedlingen
BNP Miljarder kronor, fasta priser respektive procentuell förändring, säsongsrensade kvartalsvärden.
Institutionsvård och boendeservice inom socialvården 2012 Riikka Väyrynen Raija Kuronen
Institutionsvård och boendeservice inom socialvården 2011 Päivi Tossavainen Raija Kuronen
Medling i brott- och tvistemål 2010 Aune Flinck, Salla Säkkinen ja Tuula Kuoppala 1.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
Barnomsorgen 2010 – delrapport om kommunenkäten Salla Säkkinen Barnomsorgen 2010 – delrapport om kommunenkäten1.
Utgifter för utkomststöd 2011 Hannele Tanhua.
KONJUNKTURINSTITUTET
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
1. Faktisk och underliggande inflation Årligt genomsnitt i procent UND1X = KPI minus räntekostnader samt skatter och subventioner UNDINHX = UND1X.
Ekonomirapporten. April 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. April Real procentuell förändring av skatteunderlaget per invånare och år Procent.
Varför beter sig ekonomin som en berg- och dalbana?
BNP i Sverige Procentuell förändring, fasta priser.
SVERIGES EKONOMI - statistiskt perspektiv Konjunkturseminarium 25 september 2015.
Arbetskraftsdeltagande och sysselsättningsgrad i olika åldersgrupper 2014 Procent av befolkningen.
Kommunalekonomins utveckling till år 2019 Källa: Programmet för kommunernas ekonomi samt Kommunförbundets beräkningar.
Utgifter för utkomststöd 2014 Ari Virtanen. Utgifter för utkomststödet (enligt 2014 priserna), hushåll som fått utkomststöd 1 och årsmedeltalet för antalet.
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Diagrammen. Ekonomirapporten. Oktober
Ekonomirapporten. Oktober 2015 Tabellerna. Ekonomirapporten. Oktober
Primärvård. Läkarbesök inom primärvårdens öppenvård / invånare.
Fråga Delegationen Webbinarium 3 november Dagens program Inledning Samarbete Mål Budget Frågestund.
Pensioneringsåldern år 2015 Jari Kannisto Utvecklingschef
Ekonomirapporten, april 2016 – Om kommunernas och landstingens ekonomi Diagrammen.
Medling i brott- och tvistemål 2015 Aune Flinck och Tuula Kuoppala Medling i brott och tvistemål.
Ekonomirapporten, oktober 2016 Diagrammen Ekonomirapporten, oktober
Utkomststöd 2014 Ari Virtanen
Befolkningsprognos för Mölndals stad 2017−2027
Primärvård.
Medling i brott och tvistemål 2015
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
Utgifter för utkomststöd 2015
Välfärdens finansiering
Inkomna ansökningar tom
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Ekonomirapporten, oktober 2017 Alla diagram
Ekonomirapporten, oktober 2016
Y Ränta När man lånar eller sätter in pengar på ett sparkonto kan banken använda pengarna och betalar därför för att låna dem.
Social Kreditgivning Delrapport om kommunenkäten
Tjänster för funktionshindrade Delrapport om kommunenkäten
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Korta fakta om staten som arbetsgivare
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Presentationens avskrift:

Utkomststöd 2013 Ari Virtanen Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen1

Utkomststödet 1990–2013, kostnader (enligt prisnivån 2013), hushåll och personer Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen2

Andelen unga vuxna som fick utkomststöd inom åldersgruppen 18–29 år 1990– Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen3

Hushåll som fick utkomststöd efter hushållstyp 1990– Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen4

Andelen hushåll som fått egentligt utkomststöd enligt utkomststödets varaktighet 1990– Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen5

Andelen hushåll som fått utkomststöd och andelen totala kostnader för stödet år 2013 enligt stödbelopp som årligen betalats till hushåll Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen6

Reell utveckling av det egentliga utkomststödet per hushåll, boendekostnaderna och bostadsstödet 2000– 2013 (index år 2000 = 100) Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen7

Antalet hushåll och personer som fick utkomststöd ökar igen År 2013 beviljades utkomststöd till hushåll och personer. Sammanlagt 7,0 procent av befolkningen fick utkomststöd. År 2013 ökade antalet hushåll och personer som fick utkomststöd med 2,9 procent från året innan. Åren 2010−2012 minskade antalet. År 2013 fick 13,8 procent av hushållen med ensamboende män och 8,4 procent av hushållen med ensamboende kvinnor utkomststöd. Andelen ensamförsörjande män var 16,4 procent och andelen ensamförsörjande kvinnor 25,9 procent av motsvarande hushåll. Däremot fick 4,9 procent av hushåll med två föräldrar och barn samt endast 2,0 procent av hushåll med par utan barn utkomststöd. Av de hushåll som beviljades utkomststöd år 2013 hade 69,5 procent bostadsstöd som annan inkomstkälla och cirka 40,9 procent arbetsmarknadsstöd eller grunddagpenning. Sammanlagt 8,0 procent hade förvärvsinkomster. Andelen inkomstlösa var 8,6 procent av dem som fick utkomststöd. De totala utgifterna för utkomststödet år 2013 var 736,3 miljoner euro, och den reella ökningen från år 2012 var 3,2 procent. År 2013 var det genomsnittliga stödet till hushåll som beviljats grundläggande eller kompletterande utkomststöd euro och dess genomsnittliga längd var 6 månader. De totala reella utgifterna för utkomststödet har under 2000-talet ökat med 37 procent, även om antalet hushåll som fått stöd samtidigt minskat med 10 procent. Denna utveckling beror på att boendekostnaderna stigit kraftigt, antalet arbetslösa ökat och andelen långtidsarbetslösa ökat bland dem som sökt utkomststöd. Utkomststödet har blivit en allt varaktigare stödform för mottagarna Utkomststöd 2013/ Ari Virtanen8