Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER

KARTA

Klimatzoner Vilket klimat som uppstår i ett område är beroende av om det ligger under den polara, den tempererade eller den tropiska luftcellen. Avståndet till havet påverkar också mycket. Detta leder till kust- eller inlandsklimat. Klimatet är uppdelat i fyra huvudzoner: den polara, den tempererade, den subtropiska och den tropiska klimatzonen.

Poarzonen Polarzonen finns norr om polcirkeln på 66,5° nordlig bredd och ungefär söder om 50° sydlig bredd. Den har en arktisk klimattyp. Det innebär långa, mörka, kalla vintrar och korta, ljusa, svala somrar. Medeltemperaturen ligger under 0° C för hela året och ingen månad har varmare än 10° C i genomsnitt. Alltså blir det aldrig det vi kallar sommar norr om polcirkeln. Detta leder till mycket snö, is och glaciärer samt permafrost eller tjäle i marken. På sommaren finns det barmark och en viss vegetation oftast i de kustnära trakterna. Här hittar vi vegetationszonen tundran.

Tempererade klimatzonen Den tempererade klimatzonen finns på ungefär 25-65° nordlig bredd och 25-40° sydlig bredd. Den brukar delas in i två klimattyper, den kalltempererade klimattypen och den varmtempererade klimattypen. I hela klimatzonen är kust- och inlandsklimatet särskilt framträdande. Detta leder till stora variationer i temperatur och fuktighet mellan olika områden och årstider. I den tempererade klimatzonen hittar vi vegetationszonerna barrskog och lövskog samt även stäpp.

Subtropiskt klimat Den subtropiska klimatzonen kan sägas ligga på 15-25° nordlig bredd och 15-25° sydlig bredd. I den subtropiska klimatzonen finns det många olika klimattyper. Medelhavsklimatet som även finns i Kalifornien och på Sydamerikas och Australiens västkuster har milda, fuktiga vintrar och varma, torra somrar. Där uppstår vegetationen macchia. I ökenklimatet är alla delar av året varma och avdunstningen är större än nederbörden. Alltså har vi nästan ingen vegetation alls.

Tropiskt klimat Den tropiska klimatzonen ligger på var sin sida om ekvatorn mellan 15° sydlig bredd och 15° nordlig bredd. Medeltemperaturen är mellan 20-30° C året om. Det tropiska lågtrycksbältet som rör sig mellan vändkretsarna tillförs varm och fuktig luft av passadvindarna. Detta ger nederbörd nästan varje dag där lågtrycksbältet befinner sig. Två gånger per år passerar det över ekvatorn. Solens strålar står i zenit och den varma fuktiga luftens nederbörd gör att vi får tropisk regnskog i detta område. Vi kallar det regnskogsklimat. Norr och söder om detta område breder savannklimattypen ut sig. Där har vi en regnsäsong och en torrsäsong beroende på när lågtrycksbältet passerar. Därför räcker bara nederbörden till för att ge liv åt ett högt gräs med enstaka buskar och träd.

1. Ge exempel på olika länder i olika världsdelar som ligger i respektive klimatzon. Vissa länder ligger i flera klimatzoner. 2. Titta på områden i den arktiska zonen i minst två olika världsdelar. Vad produceras? (Vilka naturtyper är vanliga, vad odlas, vilken typ av boskap finns, vilka mineraler finns?) Likheter och skillnader? 3. Titta på områden i den tempererade zonen i minst två olika 4. Titta på områden i den subtropiska zonen i minst två olika 5. Titta på områden i den tropiska zonen i minst två olika 6. Var bor mest folk i världen? Kan man se samband med produktion och klimatzoner? Växthuseffekten innebär att jordens medeltemperatur ökar och att nederbörden ökar. Vad skulle detta kunna betyda i Sverige i form av jordbruk och boskapsskötsel?