Vad är skillnaden mellan internationell politik och nationell politik?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Liberalism Individer och stater är rationella.
Advertisements

Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Staten och det civila samhällets organisationer
Internationella relationer
Att förklara kriser och krig
Internationella relationer: Stater & FN
Aktörer och institutioner i internationella relationer: EU, NATO & AU
Att jämföra två klassiker
Konstruktivism Aktörers identiteter och intressen kan inte tas för givet. Kan vara olika vid olika tillfällen. Immateriella fenomen, te x identitet, språk,
Papperstiger eller aktör för en bättre världen?
1 Säkerhet & Samhälle Rosersberg Skada och Säkerhet Vt 2007 Definitioner Föreläsning Leif Svanström.
Kvinnorna utgör 51% av jordens befolkning utför 66% av allt arbete får 10% av inkomsterna äger 1% av egendomen - Diakonias jämställdhetspolicy.
1 Regionens Internationella dag, Konsert & Kongress, 25 mars 2010 Jan Owe-Larsson, Styrelseordförande, Regionförbundet Östsam Regionförbundet Östsams internationella.
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER & BARNENS RÄTTIGHETER
Särdrag i internationell politik
En berättelse om hur européerna ser sig själva och ”de andra”.
Gemensam utrikes och säkerhetspolitik eu
Aktörer i internationell politik
Så styrs Sverige.
FN Organisation, utmaningar, problem och nya uppdrag.
Det internationella systemet – konfliktskapande eller inte?
Konflikt teori.
Bilder för lokal utbildning
SÅ STYRS SVERIGE.
Nordirland konflikten
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
OECD Territorial Review of Sweden
Ansvar och möjligheter Nya Moderaternas Europaplattform.
Konfliktmodeller.
Etnicitet och Nationalism
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
M I N I S T R Y F O R F O R E I G N A F F A I R S Vad är EU:s uppförandekod? Seminar om ikke-spredning og eksportkontroll, Oslo 2 desember 2005.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Folkhälsoarbete och arbete med social hållbarhet ur ett regionalt och kommunalt perspektiv Nora
Välfärd och Ideologier
Sveriges politiska system Parti och ideologi
Varför krig och inte fred?
Hur gör UNF skillnad i politiken?
Enheten för regional tillväxt, Näringsdepartementet
Konflikter. Vad är en väpnad konflikt? ”uttalad oförenlighet som gäller regeringsmakten eller territorium där det väpnade våldet mellan två parter, av.
Samarbete i det internationella systemet
Globalisering.
Krigsoffer eller fredsaktör - vem spelar rollen och spelar det någon roll? FN resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet.
Samhällets ojämlikhet
Aktörer i internationell politik
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Helena Rojas, verksamhetschef
Politisk Geografi.
Samhällskunskap Sammanfattning.
Tema: Folkmord Du kommer att få skriva en uppsats om ett specifikt folkmord Arbetet med folkmord kommer att pågå både under samhällskunskapen och Historieundervisningen.
Globaliseringen Hur märks globaliseringen i vår vardag? Varor: teknik kläder skor hemelektronik, bilar, bensin, etanol filmer, möblernas träslag. Lyxprodukter.
TS2 193 Sydsudan – det nyaste medlemslandet 2011 FN:s medlemsländer.
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Israel - Palestina. Aktörer  Israel: folket, regeringen, partier  Palestina: folket, Hamas, al Fatah  USA: på Israels sida  Ryssland: på Palestinas.
* FN startades år 1945 av de stater som segrade i Andra världskriget. * Nationernas förbund innan Andra världskriget var en föregångare till FN. * FN.
De utrikespolitiska målen & väpnade konflikter. * Vilken är den största konflikten i världen idag? * Vilket land spenderar mest pengar på sin militär?
Varför flyr människor? Krig, våld, fattigdom och politiskt förtryck. FN:s Genèvekonvention – Ett åtagande om att ta hand om och skydda människor som flyr.
Demokratins utmaningar och förtroendevaldas roll
Internationella relationer
Makt, genus & normer i kärnvapenpolitiken
att Välj(a) jämställdhet!
Staters utrikespolitik
FN FÖRENTA NATIONERNA.
Realistiskt teori.
Internationella relationer
Geografi / samhällskunskap
Realistiskt teori.
VÄRLDEN 7 miljarder människor 203 länder
Utrikespolitik och diplomati
Antagande Realism Viktiga aktörer Stater, stormakter sätter agendan
utrikespolitik inför valet 2014 Hans Linde 13 mars
Presentationens avskrift:

Vad är skillnaden mellan internationell politik och nationell politik?

Tre analytiska nivåer Aktörsnivå Interaktionsnivå Systemnivå

Interaktionsnivå Krig och konflikter Internationella kriser Allianser Integration

Systemnivå Kollektiv säkerhet Nord – syd Maktbalans Framtidens världsordning?

TRE TEORETISKA PERSPEKTIV Makt – realistiska perspektivet Ett liberalt perspektiv Ett konstruktivist perspektiv

Makt, utrikespolitiska mål och utrikespolitiskt beslutsfattande Aktörer i internationell politik Makt, utrikespolitiska mål och utrikespolitiskt beslutsfattande

Aktörer i Libyen

Aktörer i Libyen Stater eller länder Etniska grupper Icke Statliga aktörer Mellanstatliga organisationer

Stater eller länder legitimitet – uppfattas som laglig Kontroll över territorium och befolkning Erkänts av andra stater Regeringen har:

Alla stater är suveräna: Suveränitetsprincipen Staten har den politiska makten I Generalförsamlingen är alla jämställda med en röst var ”Är sig sjelv nok” Alla stater är suveräna:

Vad avgör en stats makt och inflytande? Ekonomisk styrka naturtillgångar Militär styrka Utveckling, teknologi och utbildningsnivå Historia Status och kultur Geografiskt läge Befolkningsstorlek

Exempel på: Ekonomiska stormakter En stat med stor kulturell betydelse En stat med stor religiös betydelse En stat som är en regional stormakt

Mellanstatliga samarbeten Ekonomiska samarbeten – OPEC, EU Militära samarbeten - NATO Sociala samarbeten WHO, UNHCR Politiska samarbeten – EU, FN, AU

Ickestatliga aktörer Multinationella företag Befrielserörelser och terrorgrupper NGO Massmedier Religiösa rörelser

Utrikespolitiska mål Säkerhet – staten och regimens överlevnad Ekonomisk tillväxt Makt – ökat inflytande över världspolitiken Spridandet av politiska, kulturella eller religösa idèer

Utrikespolitiska medel Diplomatiska medel Militära medel Ekonomisk medel Psykologiska medel