Kausalitet och adekvans Mårten Schultz 2006

Föreläsningens innehåll Inledning Det faktiska orsakskravet Kausalitetsvärdering (adekvansläran) Något om bevisning Några kausalitetsproblem

Inledning. Kausalitetskriteriet: Skadeståndsrättens ryggrad

En schematiserad skadeståndsmodell: Tre centrala bedömningar

De tre bedömningarna De tre grupperna av bedömningar interagerar ur ett rättspolitiskt perspektiv. En tillåtande kausalitetsvärdering, t.ex., kan – om den uppfattas som alltför generös - ”korrigeras” genom en snäv skadebestämning, etc. Men: Kausalitetskravet är teoretiskt (och konkret) speciellt: Det är inte ett juridiskt krav, i egentlig bemärkelse, som kan snävas in eller expanderas. Orsakskravet ett faktiskt krav. Juridiken arbetar med ett faktiskt orsaksbegrepp som inte anses få sitt innehåll från rätten. (Icke-instrumentell kausalitetssyn)

Det faktiska kausalitetskriteriet

Orsakskravets betydelse: Skadeståndsrättens ryggrad Kausalitetskriteriet (eller orsakskriteriet) är skadeståndsrättens mest grundläggande krav. Det krävs alltid orsakssamband för att skadeståndsskyldighet skall föreligga Orsakskravet gäller således vid culpaansvar såväl som vid andra ansvarsformer Jmf. moralisk diskurs: Ansvar inträder inte enbart vid ett förkastligt beteende – det krävs dessutom att det moraliskt förkastliga beteendet lett till ett visst resultat

Skadeståndsrättens orsakskrav Kravet på orsakssamband är det som binder samman skadevållare och skadelidande = det som gör att det är just skadevållaren som är ersättningsskyldig (och inte t.ex. ett försäkringstagarkollektiv) och att det är just offret som har en rätt till ersättning (jmf. böter som tillfaller staten) Orsakskravet ger skadeståndsrelationen dess individuella, bilaterala karaktär. Denna karaktär skiljer skadeståndsrätten från t.ex. socialförsäkringsrätten

Två viktiga distinktioner Orsaksbedömning resp. orsakssambandsvärdering (adekvans) = två olika krav: kravet på orsakssamband och kravet på att orsakssambandet skall vara adekvat (eller rimligt) Materiella förutsättningar för ansvar resp. bevisrättsliga förutsättningar. (Kausalitetskrav respektive kausalitetsbevisning.)

Skiljelinjen kausalitet / adekvans Fråga 1: Har A orsakat B:s skada? En faktisk (empirisk) fråga: Vad har – faktiskt – hänt? Fråga 2: Är orsakssambandet (rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

Den faktiska orsakssambandsbedömningen Orsakssamband mellan vad? I ett culpaansvarsfall skall kausalitet föreligga mellan den vårdslösa handlingen och skadan. I ett komplicerat fall medför detta att culpabedömningen och skadebedömningen måste utföras innan kausalitetsbedömningen. Tillsammans med processrättsliga regler – RB 17:3 – ger detta ramen för orsaksbedömningen

Juridikens orsaksbegrepp Juridiken använder sig av ett någorlunda bestämt men implicit orsaksbegrepp. Orsaksbegreppet är inte en juridisk konstruktion utan följer språkliga konventioner och implicita filosofiska antaganden. De försök som gjorts att specificera orsaksbegreppet i juridiska sammanhang (främst skadeståndsrätten och straffrätten) utgår från dessa antaganden och skall inte betraktas som att jurister försöker ”skapa” egna orsaksbegrepp.

Verktyg för att förstå orsaksbegreppet Begreppsparet nödvändiga och tillräckliga betingelser/villkor Vad innebär egentligen uttrycken? Den oklara relationen mellan uttrycken och orsaksbegreppet

Hur utförs den faktiska orsakssambandsbedömningen i realiteten? Utgångspunkten ett hypotetiskt prov: Hade skadan inträffat även om inte den ansvarsgrundande händelsen H (ex. den vårdslösa handlingen) inträffat? Om svaret är ja föreligger inte orsakssamband. Om skadan ändå hade inträffat – även om vi tänker bort H – är inte H nödvändig för skadan. Formuleringen av orsaksfrågan innebär således att H måste vara en nödvändig betingelse för att kunna vara en orsak.

Den faktiska orsaksbedömningen Ovanstående modell för orsaksbedömningen – kallas ibland för betingelseläran – är den dominerande i de flesta rättsordningar. Kanske inte i Sverige. Innefattar problem, särskilt vid konkurrerande skadeorsaker (då ingen betingelse är nödvändig) Alternativa formuleringar är att föredra Ex fr. 2004: Om faktorn (ex. det vårdslösa agerandet) spelade en roll i det förlopp som ledde fram till skadan så är kausalitetskravet uppfyllt

Kausalitetsvärdering (adekvans etc.)

Kausalitetsvärderingen Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren ändå undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

Adekvansläran Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat. Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

Adekvansläran Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots Adekvansresonemang som ”fasadlegitimation”?: Typiska” adekvansfall talar snarare emot de traditionella adekvansformuleringarna: ”Man får ta den skadelidande som man finner henne” Ovanligt värdefull egendom Mellankommande handlingar av tredje man MEN: Naturkatastrofer

Avsteg från adekvanskravet Casus mixtus cum culpa Perpetutatio obligationis (kontraktuella ansvarssituationer) Närliggande fall

Anknytande läror och principer Normskyddsresonemang/skyddat intresse Skyddsändamålsläran Tredjemansskadeprincipen Den befogade tillitens princip

Kausalitet och bevisning

Kausalitet, adekvans och bevisning Bevisbörda – ligger i allmänhet på käranden i skadeståndsmål Beviskravet som default ”styrkt” Undantag: Beviskravet ofta sänkt i speciallagstiftningen (MB 32:3, 3 st). Även i den allmänna skadeståndsrätten vid orsakskonkurrens Omkastad bevisbörda? (alternativ kausalitet)

Några kausalitetsproblem

Några problem för kausalitetsbegreppet Exponering för cancerogena ämnen som ännu inte medför cancer? (Risk som skada) Felaktiga diagnoser? (Minskade chanser) Riggade skönhetstävlingar? (D:o?) Anlitande av vakt som skadeförebyggande åtgärd (Kausalitetskravets tidsbegrepp) Felaktigheter i finansiell information som inte är av direkt avgörande betydelse? (Skadebestämning och orsakskrav)

”Klassiska” kausalitetsproblem Förenade bränder (samverkande orsaker) Två jägare (alternativa orsaker) Den törstiga ökenvandraren (föregripande orsaker)