Föreläsning 3: Företagets teknologi och kostnader (PR kap 6-7)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
DERIVATAN – ETT EXEMPEL
Advertisements

Linjära funktioner & ekvationssystem – Ma B
ETT SÄTT ATT BESKRIVA VERKLIGHETENS SITUATIONER MED MATEMATIK
Talföljder formler och summor
MaB: Andragradsfunktioner
FOKUSERA PÅ FÖRJÄNSTEN!
1. Varför finns det pengar?
Föreläsning 3.
När är penning- respektive finanspolitik effektiv?
Prisbildning i en marknadsekonomi
FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Lönsamhet i produktionsförbättringar
Grundkurs 10 sp 1.Introduktion a) resursfördelningsteori
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Teknologi Varian kap 18 9/2 – 2010 Tommy Lundgren
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Föreläsning 6 •Imperfekt konkurrens:
FL 2 kap 3 Prismekanismen Fokus för kapitel 3 :
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Disposition för närmaste föreläsningarna
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
Text och bild från wikipedia
Föreläsning 12 Sammanfattning
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
MaB: Andragradsekvationer
Sekant, tangent, ändringskvot och derivata för en funktion
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Introduktion Samhällsekonomi
Några viktiga frågor Varför tjänar ett fotbollsproffs så mycket mera än en professor? Varför tjänar en oskolad arbetare i EU mera än en oskolad arbetare.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Kap 1 - Algebra och funktioner
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
730g39 Mikroekonomi 05,09,2012 Produktionsteori.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
INFÖR NATIONELLA PROVET. UPPGIFT 1 Förenkla så långt som möjligt Ständigt återkommande uppgift!
Fyra viktiga element i konsumentbeslut
Varför vill företagen bli större?
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Makroekonomi med tillämpningar
Företag.
Föreläsning 2.
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
1 Kap 6. Kortsiktiga fluktuationer och multiplikatorn zAntagande: Pris konstant på kort sikt zFöretagen producerar så mycket konsumenterna vill ha till.
KAP 6 – GRAFER OCH FUNKTIONER
Kapitel 8 Utbudsteorin utvecklad: Kostnader och produktion David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000.
Kapitel 11 - Resultatplanering
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Manada.se Förändringshastighet och derivator. Förklara och använda begreppet lutning ändringskvot manada.se.
Samband och förändring. Delen i procent Finns två metoder. Antingen räknar man först 1 % (genom att dividera med 100) och multiplicerar till den procenten.
K14: sid. 1 Kapitel 14 Humankapital och teknisk utveckling Kunskap – ett slags kapital, humankapital. Teknisk utveckling. Forskning och utveckling, en.
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
Lite matterepetition Räknesätten, bråk, förkorta, parenteser
Kap 2 – Förändringshastigheter och derivator
There is no such thing as a free lunch!
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F3: Heckscher-Ohlin Per-Åke.
Sveriges bagare och konditorer
Nationalekonomi – vad är det?
There is no such thing as a free lunch!
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Sveriges bagare och konditorer
GENOMGÅNG 2.1 Ändringskvoter Begreppet derivata.
Presentationens avskrift:

Föreläsning 3: Företagets teknologi och kostnader (PR kap 6-7) • Föreläsning 3-4: Tekniskt fotarbete, blir roligare senare • Härledningen av utbudskurvan på en fri konkurrensmarknad: Varför lutar den som den gör? Vad får den att skifta? • PR kap 6-8 * Kap 6 ganska tekniskt * Föreläsning 3-4 grund för att förstå företag och prissättning (ex monopol och fri konkurrens)

Företagets teknologi • En vara, som produceras med olika produktionsfaktorer • Vi (och PR) förenklar: Q = F(K, L), Det finns bara två produktionsfaktorer, kapital och arbete K och L mäts som flöden (exempelvis maskin- eller arbetstimmar/år)

Företagets anpassningsmöjligheter • Kort sikt: minst en produktionsfaktor är orörlig (fast/fix, etc) • Lång sikt: alla produktions-faktorer är rörliga • Vårt specialfall: K - fast faktor L - rörlig faktor

Teknologi på kort sikt (bara L kan varieras) • Genomsnittsprodukten av arbetskraft, APL = Q/L • Marginalprodukten av arbetskraft, MPL = ∆Q/∆L • Q är samma sak som totalprodukten P. 182 Förklara delta=förändring Viktigt förstå skillnad genomsnitt och på marginalen.

Produktion med bara arbetskraft AP = lutningen från origo till en punkt på TP-linjen. MP = lutningen på tangenten i en punkt på TP-linjen. Y= Output Y= Output D 112 30 C E 20 60 B 10 A Arbetskraft / månad Arbetskraft / månad 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10

Om isokvanten vet vi att: På lång sikt beskrivs teknologin av isokvanten: Alla kombinationer av K och L som är sådana att företaget producerar en viss mängd av varan. Om isokvanten vet vi att: • de lutar negativt • de som ligger längre ut är förenliga med större produktion • de inte kan korsa varandra • lutningen i en punkt är MRTS, den marginella tekniska substitutionskvoten (”the marginal rate of technical substitution”) Isokvant – jmfr med indiff.kurva MRTS ungefär MRS mellan glass o chokladsås (Px/Py). - rita upp igen och repetara indiff och budg.restriktion med MRS kontra Px/Py

Isokvanterna är beräknade m h a produktions funktionen Kapital per år Isokvanten E 5 4 Isokvanterna är beräknade m h a produktions funktionen för kvantiteten 55, 75, och 90. 3 A B C 2 Q3 = 90 Fig 6.1 p 180 Jämför med indifferenskurva (föreläsning 2) D Q2 = 75 1 Q1 = 55 1 2 3 4 5 Arbetskraft per år

• Tilltagande skalavkastning: Skalavkastning: Hur påverkas Q av en lika stor proportionell ökning av både K och L? • Tilltagande skalavkastning: – Q mer än fördubblas när alla inputs fördubblas • Konstant skalavkastning – Q fördubblas när alla inputs fördubblas • Avtagande skalavkastning – Q mindre än fördubblas när alla inputs fördubblas I vilket skede ligger ett företags produktion

Från teknologi till produktionskostnader (PR kap 7) Allmänt: TC = wL + rK, där r = företagets kapitalkostnad (alternativkostnadsbegreppet!) På kort sikt gäller: TC = wL + FC = VC + FC (L rörlig!) dvs total kostnad = rörlig/variabel kostnad + fast kostnad FC = r*K

Genomsnittskostnad/styckkostnad: ATC (AC) = TC/Q ATC= AVC + AFC AVC = VC/Q AFC = FC/Q Marginalkostnader: ∆TC/∆Q = ∆VC/∆Q OBS: Viktigt att förstå sambanden mellan dessa begrepp

Kortsiktiga kostnadskurvor: • Förr eller senare kommer MC-kurvan att luta uppåt (Varför?) • ATC- (AC-) kurvan är U-formad (Varför?) K fixed och L ökar => MC ökar (t ex OB tillägg, extra anställda etc.) Först slås FC ut på fler enheter => ATC sjunker sen ökar MC (på marginalen) => ATC ökar

• MC-kurvan skär ATC-kurvan i den punkten där ATC-kurvan har sitt minimum Kostnad ($ per styck) 100 MC 75 50 ATC AVC 25 Förklara MC ~ ATC vid ca 8 enheter Förklara MC ~ AVC. Vid 7 (i exemplet) är varje ytterligare enhet dyrare att producera än tidigare enheter => AVC ökar Min ATC efter Min AVC pga FC inkluderad i ATC AFC sjunker hela tiden When MC < AVC or MC < ATC, AVC & ATC decrease When MC > AVC or MC > ATC, AVC & ATC increase AFC 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 Output