Finansiell ekonomi Vad är finansiell ekonomi? Resursallokering över tid och under osäkerhet Bodie och Mertons tre pelare Optimering över tid Värdering av tillgångar Riskhantering

Aktörer Hushåll Företag: Enskilda firmor, aktiebolag etc. Konsumtion - sparande Val hur sparandet skall investeras Lånebeslut Riskhantering - tex försäkring Företag: Enskilda firmor, aktiebolag etc. Storlek på kapitalstock/investeringar Finansiering av investeringar (kapitalstruktur) Likviditetsanalys Finansiella intermediärer: Banker, försäkringsbolag etc.

Separation av ägande och kontroll i företag Fördelar Professionell ledning Ledningskompetens ej knutet till ägande Skalfördelar Många ägare kan vara nödvändigt pga investeringarnas storlek Diversifiering av risker Ägarna behöver inte lägga alla ägg i samma korg Informationsfördelar Specialisering av kunskap - drift av ftg vs vilket ftg att inv i….. “Learning curve” - inga kompetenstapp vid ägarbyte Nackdel Potentiell intressekonflikt mellan ägare och företagsledning

Företagets mål Inom nationalekonomi antas företagen vinstmaximera. Vinst idag eller i framtiden? Bör man ta hänsyn till att ägare kan skilja sig åt t ex avseende riskpreferenser eller tidshorizont? Svar: Företagsledningen bör maximera nuvarande aktiägares förmögenhet, dvs börskursen, om företaget är börsnoterat. Detta maximerar nyttan för alla ägare oavsett ägarnas preferenser Detta mål underlättas om företaget är börsnoterat

Principal-agent problem Hur kan ägarna få ledningen att sträva efter samma mål som de? Aktivt ägande och kontroll Ersättningsincitament - prestationslön, bonusar och optioner Möjlighet att manipulera siffror... Extern kontroll Marknaden för företagsuppköp - fientliga övertaganden Företagsledningens motmedel - poison pills

Det finansiella systemet Marknad Nyemmisioner Överskott Sparande Underskott Lån Intermediärer

Finansmarknadens funktioner: 1-6 Att kanalisera resurser över tid och rum Pensionsparande i Sverige investeras utomlands Att hantera risker Försäkringar Kurssäkring genom terminskontrakt, optioner Betalningsklarering Stockholmsbörsen RIX-systemet Kreditkort

Betalningsströmmar i den svenska finasiella infrastrukturen, Mdr kr/dag. Betalningar och överföringar av finansiella tillgångar kräver en finansiell infrastruktur. Denna utgörs av de marknadsplatser, finansiella instrument, administrativa system och företag som sammantaget möjliggör betalningar & överföringar. Grafen är hämtad från: Den svenska finans- marknaden 2002, Sveriges Riksbank.

Finansmarknadens funktioner forts. Att poola resurser Många investerare möjliggör stora investeringar Informationsspridning Marknadsnoteringar ger info om liknande tillgångar. Jämför aktier - fastigheter Att hantera incitamentsproblem Moral hazard: Aktsamhet (försäkring) Adverse selection: Negativt urval (försäkringar, låntagare) Principal agent problem: VD-ägare, ägare-kreditorer (PA problem är oftast av Moral Hazard typ)

Finansiella tillgångar Räntebärande instrument SSVX, Obligationer Aktier Begränsat ansvar Residuell fordran Derivat Instrument vars värde härleds från priser på räntebärande instrument och aktier.

Räntebärande instrument Penningmarknad Obligationsmarknad Daglånemarknaden Statsskuldsväxlar Certifikat Statsobligationer Premieobligationer Bostadsobligationer Förlagslån Instrumenten skiljer sig åt avseende likviditet och risk

Räntor Avkastningen/räntan på räntebärande instrument bestäms av Räkneenhet (valuta) Avkastningen på obligationer utställda i olika valutor påverkas av förväntade växelkursförändringar Löptid Förväntningar om framtida ränteutveckling påverkar relationen mellan räntorna på obligationer med olika lång löptid Risk Ju högre risken att betalning av ränta eller avslutsbelopp uteblir eller reduceras desto högre ränta krävs.

Avkastningskurva (yieldkurva) för statsobligationer X-axeln anger förfall (år-månad) och Y-axeln räntor Källa: Stockholmsbörsen

Avkastning på aktier En akties avkastning mellan tidpunkt 0 och 1 beror av prisförändringen samt utdelningen. Aktieindex, t ex OMX, DJIA, SP500, FTSE100 och DAX anger genomsnittlig kursutveckling på respektive börs. Vikterna skiljer sig åt mellan t ex DJIA och SP500. Indexfonder följer index och har låg förvaltningskostnad.

Graf från kursbokens hemsida

Graf från kursbokens hemsida Consolidated Indicies 1000.0000 Bills_Index Bonds_Index Stocks_Index Inflation_Index 100.0000 Index (Log Scale) 10.0000 1.0000 1925 1930 1935 1940 1945 1950 1955 1960 1965 1970 1975 1980 1985 1990 1995 Year Graf från kursbokens hemsida

Graf från kursbokens hemsida

Real eller nominell avkastning Hur stor den reala avkastning är beror på vad som har hänt med prisnivån under perioden. Vanliga räntebärande tillgångar ger endast en säker avkastning I nominella termer. Riksgälden ger dock numer även ut sk realobligationer - dessa finns både med och utan kupongränta.

Vad bestämmer avkastningen? Kapitalets produktivitet (kapitalavkastningen) Osäkerhet om kaptialavkastningen Hög osäkerhet innebär att en riskpremie krävs Tidspreferens Hellre konsumera nu än senare - dödsrisk Riskaversion Marknaden kan allokera risk effektivt. Hög allmän riskaversion ger hög riskpremie och låg riskfri ränta.