Genus och Kön

Genus – vad är det? Begreppet har vuxit fram ur en kritik av att kvinnors och mäns livsvillkor annars förklarats med förenklande hänvisningar till kroppsliga skillnader. Istället för att fästa uppmärksamheten på det biologiska könet, har genus kommit att användas för att beskriva det sociala, kulturella och historiskt föränderliga i vad det är att vara kvinna eller man

Genus - relationer Genom genusbegreppet betonas att kvinnor och män inte är kvinnor och män av sig själva, utan blir det i relation till det samhälle de lever i och till den kultur de är en del av. Det är ett begrepp som belyser de sociala villkor som formar kvinnors och mäns möjligheter, och influerar deras handlingsmönster

Genus - makt Inom en stor del av genusforskningen ingår en kritisk granskning av makt. Ofta studeras, synliggörs och kritiseras maktstrukturer i samhället. Denna kritiska hållning genomsyrar genusforskningsmiljöerna, och skapar många debatter inom och utanför fältet

Intersektionalitet Genusforskning visar att människors genus inte helt går att skilja från deras sexualitet, etnicitet eller klass. Forskningen har också lyft fram att det finns skillnader kvinnor sinsemellan, och män sinsemellan. Här framträder ett mer invecklat system där olika maktrelationer korsas, inte enbart så att de förstärker varandra, utan också på sådana sätt att de utmanar, rubbar och förändrar varandra

Kvinna Man Manligt Maskulint Förnuft Ordning Rationalitet Kultur Kvinnligt Feminint Känsla Kaos Irrationalitet Natur

Kan man välja identitet? Det andra könet Simone de Beauvoir ”Man föds inte till kvinna man blir det” Det andra könet (franska: Le Deuxième Sexe), skriven av Simone de Beauvoir, är en av feminismens riktigt stora klassiker. Utkom första gången 1949. Det andra könet handlar om kvinnans olika roller, hennes utveckling, kvinnoförtrycket, och vad det innebär att vara kvinna. Ur ett historiskt perspektiv förklarar de Beauvoir hur kvinnans roll som "den Andre" skapats och återskapats genom tiderna och konstaterar att "man föds inte till kvinna, man blir det". Simone de Beauvoir hävdar att miljön för flickor och pojkar hjälper till att forma våra könsroller. Flickornas fysiologi och könsorgan omgärdas av tabun, medan pojkar uppfostras att vara stolta över sin maskulinitet. Vidare under uppväxten uppmuntras flickan till passivitet, vilket leder till att hon inte vågar lita på sin egen styrka, inte vågar företa sig saker och minst av allt, revoltera. I polemik uppmuntras pojkar till att leka, ibland våldsamma lekar, då de hela tiden hävdar sin suveränitet gentemot andra.

Könsidentiteter Identiteter skapas och reproduceras… i familjen på dagis i grundskola i gymnasiet i arbetslivet

Feminism Första vågen (Sekelskiftet 1800-1900-tal) Politiska rättigheter för kvinnor Andra vågen (1960-talet) Ökade politiska rättigheter och förändrande strukturer i hemmet Tredje vågen (just nu) Kvinnor ökar sin makt i offentligheten och ett förändrat tankesätt kring kvinnor och män

Feministisk ideologi – en grund Finns många olika typer men ett centrala begrepp i alla: Jämlikhet Frigörelse Patriarkat

Att göra kön LIKHET – Aa Enkönsmodell, kvinnor och män är mer lika än olika varandra, under 1700-talet kvinnan som ”den lilla mannen” OLIKHET – AB Tvåkönsmodell, kvinnor och män som mer olika än lika varandra, under 1980-talet ”Kvinnor från Venus män från Mars” BÅDE OCH – likheter och olikheter samexisterar men har olika betydelse i olika sammanhang

Genus Sociala konstruktioner av biologiskt kön Det kan innebära att män kan vara både kvinnliga och manliga, detta innebär att vad som tolkas som manligt respektive kvinnligt i olika sammanhang, historiska tider, kulturer osv är en social konstruktion. En central dimension är fördelningen av makt, dvs det finns skillnader i hur kvinnor och män, kvinnligt och manligt värderas Konstruktionerna förändras på ett sådant sätt att de skapa olika hinder och möjligheter för kvinnor och män i de sammanhang som de befinner sig i Historiskt visa hur sociala konstruktioner av kön har förändrats i Sverige genom århundradena där fokus på likhet och olikhet har skiftat. Det finns också olika maktaspekter kopplat till sätten att göra kön, där olika grupper har olika mycket att vinna på fokusering på olikhet respektive likhet. I regel har kvinnor och kvinnogrupper lyft fram och betonat kvinnors likhet med män, därför att det finns mer att vinna i att påvisa likhet med den överordade, normativa gruppen. I syfte att behålla makt och överordning lämpar det sig bättre att betona olikheter, där den andra gruppen beskrivs som i viktiga avseenden annorlunda eller avvikande från normen. I vissa tidsepoker har dock det komplementära synsättet haft en central plats. I den konstruktionen innebär det att kvinnors och mäns olikheter ses som komplementära om än lika mycket värda.