Föreläsning 2

Föreläsning 2 Fasta och rörliga kostnader Marginalkostnad Styckkostnad Efterfråga Elasticitet Indifferenskurva Utbud

Kostnader Kostnad: Den ersättningen som verksamheten under en viss period betalar för att få produktionsresurser. Finansiell kostnad Alternativkostnad Man kan titta på kostnader från olika perspektiv: Individen, Produktionsenheten, Samhället.

Kostnader i produktionen Fasta kostnader (FC): Kostnader som inte påverkas av hur många enheter verksamheten producerar. Lokalkostnader, Löner till ledningen. Rörliga kostnader (VC): Kostnader som varierar med hur många enheter som produceras. Löner till sjuksköterskor, medicin och kostnader för material. Totala kostnader (TC): Fasta kostnader + Rörliga kostnader.

Kostnader i produktionen Operationer FC VC TC 200 1 30 230 2 55 255 3 75 275 4 105 305 5 155 355 6 225 425 7 315 515 8 625 9 555 755 10 705 905

TC, VC, FC TC VC FC Operationer

Kostnader i produktionen ∆ = Förändring Marginalkostnad: mc = ∆TC/∆q mc = (230-200)/(1-0) = 30 Styckkostnad eller genomsnittskostnad: atc = TC/q atc = 230/1 = 230

Kostnader i produktionen Operationer TC mc atc 200 1 230 30 2 255 25 128 3 275 20 92 4 305 76 5 355 50 71 6 425 70 7 515 90 74 8 625 110 78 9 755 130 84 10 905 150 91

marginalkostnad, genomsnittskostnad mc atc Operationer

Nytta Nytta: Ett abstrakt mått av tillfredställelse eller lycka som en konsument får av att konsumera en vara eller tjänst. Antagande: Konsumenter upplever avtagande marginalnytta. U=U(Kaffe, Vin, Kött, Hälsa, x, y, z)

Nytta och marginalnytta Kvantitet Nytta Marginalnytta 1 50 2 88 38 3 121 33 4 150 29 5 175 25

Marginalnytta = 29 Marginalnytta = 33 Marginalnytta = 38 Marginalnytta = 50

Marginalnytta Ett annat sätt att illustrera principen med avtagande marginalnytta är genom sambandet mellan marginalnyttan och antal varor individen konsumerar. MUH=U/ H. MUH är marginalnyttan av den sista enheten som individen konsumerar. U förändringen av den totala nyttan. H förändringen i konsumtionen.

Marginalnytta

Nytta Nytta U(Vin, …, kött1,…) 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Vin

Indifferenskurvan Visar olika kombinationer av två olika varor som ger samma nytta. Alla punkter på kurvan ger samma nytta. En indifferenskurva som ligger närmare origo innebär lägre nytta. En indifferenskurva som ligger längre bort från origo innebär högre nytta.  

Kött Vin En given mängd kött och vin ger dig 10 enheter nytta Mindre kött och mer vin än i punkt A ger dig också 10 enheter nytta A Mindre kött och mer vin än i punkt B ger dig också 10 enheter nytta B C Indifferenskurva Vin

Prismekanismen-efterfråga För att efterfråga en vara måste du: Önska varan, Ha råd att köpa varan, Ha en bestämd plan för att köpa varan. Individens efterfråga på en vara bestäms av: Inkomst, Behov, Relaterade varor och dess pris, Preferens, Varans pris.

Prismekanismen-efterfråga Nytta: Ett abstrakt mått av tillfredställelse eller lycka som en konsument får av att konsumera en vara eller tjänst. Antagande: Konsumenter upplever avtagande marginalnytta. Konsumenten måste lockas med ett lägre pris för att köpa ytterligare en enhet av varan.

Prismekanismen Pris Efterfråga Utbud 100 10 90 1 9 80 2 8 70 3 7 60 4 10 90 1 9 80 2 8 70 3 7 60 4 6 50 5 40 30 20

Prismekanismen-efterfråga Efterfråga: Q = 10 – 0,1*P P = 100 – 10*Q D Pris Efterfrågekvantitet

Prismekanismen-efterfråga Anta att inkomsterna ökar. För samma pris som tidigare vill konsumenterna köpa fler enheter än tidigare. Det samma gäller om: Preferenserna för varan ökar, Befolkningen ökar, Priset för komplementvaror minskar, Priset för substitut ökar.

Priselasticitet När man vill veta hur efterfrågan kommer att reagera på en prisförändring tittar man på efterfrågans priselasticitet. EP = % förändring av efterfrågan / % förändring av priset EP = (ΔQ/Q) / (ΔP/P) EP = (ΔQ/ ΔP) * (P/Q)

Inkomstelasticitet När man vill veta hur efterfrågan kommer att reagera på en förändring av inkomsterna tittar man på efterfrågans inkomstelasticitet. EY = % förändring av efterfrågan / % förändring av inkomsten EY = (ΔQ/Q) / (ΔY/Y) EY = (ΔQ/ ΔY) * (Y/Q)

Elasticiteter Vara Elasticitet Kött (-)1,4 Varaktiga varor (-)0,9 Sprit (-)1,3 Fruktjuice (-)0,8 Vin (-)1,2 Grönsaker (-)0,6 Tjänster (-)1,0 Tobak (-)0,5 Sedesslag Öl Bröd (-)0,0

Inkomstelasticiteter Alkohol 1,14. Sjukvården Newhouse (1977): 1,13-1,31. Parkin et al (1987): < 1,0 Leu (1992): >1,0 Murrat et al (1994): >1,0 Källa: Health Economics: Theories, insights, and industry study.

Prismekanismen-utbud Producents utbud bestäms av: Företagets kostnader, Vilka mål företaget har, Varans pris.   Antagande: Företaget upplever stigande marginalkostnad.

Prismekanismen-utbud Utbjudna kvantitet

Prismekanismen-utbud Anta att lönerna ökar. För samma pris som tidigare vill producenterna bjuda ut färre enheter än tidigare. Det samma gäller om: Räntorna ökar, Priset på en viktig insatsvara ökar.

Marknadsjämvikt Jämvikt: När den utbjudna kvantiteten är exakt lika stor som den efterfrågade kvantiteten.   Utbudsöverskott: När priset som råder på marknaden är högre än jämviktspriset leder det till att utbudet är större än efterfrågan. Efterfrågeöverskott: När priset som råder på marknaden är lägre än jämviktspriset leder det till att efterfrågan är större än utbudet.

Prismekanismen-Jämvikt D

Utbudsöverskott och efterfrågeöverskott P= P= D Efterfrågeöverskott

Pristak S p* Pristak D qD qS q*

Minimilön S Minimi- lön p* D qD qS q*