Hörnstenar Noggrann diagnostik Väl genomförd behandling Kontaktspårning Behandla endast vid pågående lussmitta

Huvudlöss... Är vanligt förekommande Lever enbart i huvudhåret och på hårbotten Lever även i rent hår Kan förekomma hos personer i alla åldrar

Spridning Huvudlusen... sprids vanligen genom huvud-huvudkontakt kan inte flyga eller hoppa är helt beroende av människoblod som föda lever endast på människa - inte på djur överför ej bakterier eller virus

Tecken på huvudlöss Klåda (förekommer inte alltid) Rivsår från sönderrivna lusbett, ev infekterade rivsår Lusavföring (svart puder), lusskinn på kudden eller kragen

Diagnos Håret genomkammas mycket noggrant med luskam och det utkammade materialet granskas med förstorningsglas. Diagnosen ställs vid fynd av levande löss och ägg nära hårbotten. Huvudlössen är: grå, bruna, svarta eller röda 2-3 mm långa vinglösa insekter

Behandling Endast de som har levande löss eller ägg nära hårbotten ska behandlas Följ behandlingsanvisningen noggrant. I regel ny behandling efter 8 dagar. Förutom lusmedel rekommenderas daglig finkamning med luskam. Efter behandlingen bör daglig finkamning göras i ytterligare 14 dagar. Övriga familjemedlemmar, som inte behandlas med lusmedel, ska kammas på samma noggranna sätt.

Läkemedel Nix (schampo) Prioderm (kutan lösning och schampo) Tenutex (liniment) Med hänsyn till bl a resistensutveckling rekommenderas i dagsläget Prioderm kutan lösning

Resistens Resistensutveckling har påvisats under senare år. Behandlingsmisslyckanden beror dock oftast på oriktigt genomförd behandling eller återsmitta. Det tar en stund för lössen att dö, varför fynd av levande löss direkt efter behandlingen inte är ett tecken på resistens. ”För säkerhets skull” -behandling ökar risken för resistens och skall undvikas.

Sanering Använda kammar, borstar och mössor rengöres eller fryses i 2 dygn Sanering av sängkläder, leksaker etc är onödigt Barn bör uppmanas att inte i onödan låna varandras mössor, ridhjälmar, hårspännen o dyl.

Smittkällor Barn som nyligen smittats och vuxna personer med löss saknar ofta symtom (t ex klåda) och kan därför utgöra en viktig smittkälla Föräldrar rekommenderas att kontrollera barnen inför varje terminsstart, därefter varje vecka under två månader och sedan några gånger under skolåret.

Kontaktspårning Varje lussmittad person bör noga tänka igenom vilka personer han eller hon haft tillräckligt nära kontakt med den senaste månaden. Dessa personer bör upplysas om risken för att de kan vara smittade.