Globala näringar.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Klimatzoner #1.
Advertisements

Mat från mark och vatten
Tipspromenad om mat och klimat
Geografi Henrik Carlsson.
Människorna i världen Var bor det flest människor?
REGNSKOG ¤ Regnskogen ligger i den tropiska zonen
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
Repetition geografi.
Ekosystemet: Skogen Ekosystem.
Foto; Kjell-Åke Fredriksson, Naturskyddsföreningen Hornuggla
Industri och demokrati i sverige
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Med rätt teknik kan vi rädda miljön
Geografi - Hur har naturen har skapats.
Naturtyper, väder och klimat
Planet Earth - Jorden - Men 2/3 av ytan är faktiskt vatten! Vattnet är och luften är grunden för livet på jorden.
Jordens klimat.
Människans äldsta historia
Geografi År 7.
”hur allt hänger samman”
KLIMATZONERNA.
Klimatzoner.
MILJÖ.
KLIMAT.
Mat och klimat.
Klimat- och vegetationszoner
Växthus-effekten The Greenhouse Effect.
Mat.
Jordbruk i Sverige och Australien
Skog Betesmark Åker Vatten system Frukt Bär Växthus Plantskola kompost
Hakuna Mat Framtidens mat är på väg!. Vad ska jag berätta?  Kort om oss  Köttproduktionens inverkan på miljön  Den oväntade lösningen  Smakprov och.
Tema: Hållbar utveckling
Nyttan med den svenska livsmedelsprodutionen
Trä som byggnadsmaterial - Historiskt
Globala näringar.
Geografi Vad är geografi? Varför ska vi läsa geografi?
Biomer Naturtyper.
Världens skogar Ungefär en tredjedel av jordens landyta är täckt av skog. Skogar som är viktiga på många sätt. De ingår t.ex. i vattnets och kolets kretslopp.
Ämnesövergripande kunskapskontroller
Skogen Tävlingen.
Klimat- och vegetationszoner
Jordgloben och kartor.
Klimatzoner OCH VEGETATIONSZONER
– levnadsmiljöer försvinner
Kött, fisk och ägg I kostcirkelns 6:e grupp ingår bara animaliska livsmedel dvs. mat som produceras ifrån djur. I den här gruppen ingår förutom kött,
Miljökollen Ett projektarbete av Sara Roxbo, Sandra Strömstedt & Maja Sjöquist Nv3a.
Mänsklig utveckling och forntiden
Ekosystemet Skogen Ekosystem.
Grupp : Arvid och gänget
Klimat- och vegetationszoner
Klimatzoner KLIMAT- ZONER Jonas Bäcklund presenterar stolt.... Något du sent kommer att glömma...
Ekologi Vetenskapen om de levande varelsernas relation till sin omvärld.
Människorna och maten Geografi åk 8.
KLIMAT OCH VEGETATION. REGNSKOG Regnskogenligger i huvudsak runt ekvatorn.
Jordyta/Jordskorpa, Yttre- och inre mantel, Yttre- och inre kärna. Jorden - Vulkaner.
Ekosystem En plats där ett visst djur eller växt trivs Kan vara små som ett löv eller stort som ett hav! Här samsas växter, djur och döda ting.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Sveriges natur Geografi åk 4.
Jonas Bäcklund presenterar stolt....
Naturresurs; Odlingsmark
Svampar Svampar är närmare släkt med djur än med växter
Europa och EU.
Geografi Henrik Carlsson.
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Klimat och miljö.
Produktion, handel och transport
DET BLIR VARMARE PÅ JORDEN VARFÖR? VAD SPELAR DET FÖR ROLL?
Klimatzoner.
Presentationens avskrift:

Globala näringar

Näringar under tre veckor Upplägg Presentation Arbetsuppgifter till en given text Använd ert SO-dokument i Google Drive Examination Skriftligt prov med öppen bok

De olika näringarna Jordbruksnäringen Skogsnäringen Fiske och sjöfart Industri, energi, olja, gas och gruvnäring

Jordbruksnäringen Jordbruket historiskt 1920-talet i Sverige Över 50 % av befolkningen var bönder Självhushåll Mindre jordbruk och lite av allt Skog var ett stöd till försörjningen i skogsrika områden

Jordbruksnäringen Det svenska jordbruket idag 2 % av befolkningen 1/5 av gårdarna finns kvar, idag finns fler större gårdar Tidigare åkrar har blivit skog eller beteshagar Jordbruksmark har försvunnit genom urbanisering och vägar Effektivisering genom ny teknik och maskiner Specialisering Små gårdar behöver sidoinkomster (jobb, skog, företag) Får stöd från EU (bidrag, regler, stöd) Exporterar och importerar

Ekologiskt jordbruk Använder inte marken lika intensivt Inget konstgjorda ämnen (konstgödsel, kemiska bekämpningsmedel) Använder vanligt gödsel Olika grödor under olika år på fälten Försöker minska på användandet av diesel och maskiner (mer arbetskraft) Små gårdar Anslutna till föreningen KRAV (i Sverige, motsvarande finns i andra EU-länder) 10 % av gårdarna i Sverige är ekologiska De är dyrare och mer tidskrävande att driva

Jordbruk i världen Klimatzoner

Jordbruk i världen Olika förutsättningar för odling Tropiska zonen (närmast ekvatorn) Regnar kraftigt varje dag och hög fuktighet Säd kan ej mogna i sådant klimat Frukt och grönsaker året om Plantageodlingar (ex. bananer, soja, palmolja, te) Subtropiska zonen (ofta torrperioder och regnperioder) Skiljer sig stort beroende på var i världen man befinner sig Torrt, fuktigt, halvtorrt och medelhavsklimat Vid medelhavsklimat odlas exempelvis vindruvor, citrusfrukter och avokado Tempererade zonen (exempelvis Sverige och stora delar av Europa) Temperaturen bestämmer vad som kan odlas Minst 4 grader Växtsäsongen ca 6 mån (Sverige En spannmålsskörd per år

Jordbruk i världen Baslivsmedel De fyra viktiga sädesslagen Ris: baslivsmedel för hälften av värdens människor (Asien) Vete: näst vanligaste sädesslaget (tempererade områden) Majs: kan tillagas på många olika sätt (överallt i världen) Hirs: äldsta sädesslaget (tropiska områden som Indien och Afrika) Rotfrukter i basfödan Potatisen (tempererade områden) Sötpotatis (varmare områden) Kasava (fuktiga och tropiska områden) Protein, vitaminer och mineraler Ärtor, bönor, linser och baljväxter (tätbefolkade och fattiga områden) Animaliska produkter (ofta i välmående länder) Fisk och skaldjur (rika och fattiga länder nära hav eller sjöar) Frukt och grönsaker (olika sorter beroende på var man bor)

Jordbruk i världen 10 % av jordens landyta är uppodlad jordbruksmark Självhushåll Vanligare förr Litet markområde att odla Hela familjen hjälper till Avsaluproduktion Överproduktion Säljer varor på marknaden Köper det som behövs i hemmet från avkastningen (överskottet från försäljningen

Jordbruk i världen Nödvändiga faktorer för jordbruk Vatten för växter och djur Gynnsamt klimat Bördig jord Befolkningen i världen växer Krävs mer produktion av jordbruksprodukter Nya områden exploateras med större risker (nödvändiga faktorerna) Människan försöker hitta goda jordbruksområden vilket medför exempelvis skövling av regnskog. Specialisering Ofta bra ekonomiskt Sämre för miljö, djur- och växtliv

Jordbruk i världen Andel av befolkningen som arbetade med jordbruk och boskapsskötsel 2005 i procent USA 1,5 % Sverige 2,0 % Brasilien 20,5 % Indien 57,5 % Niger 45,5 % Etiopien 80,0 % De mer utvecklade länderna (USA och Sverige) driver stora moderna jordbruk med mycket hög grad av avsaluproduktion. Utvecklingsländerna har en högre grad av självhushåll med mindre jordbruk som många gånger drivs av den egna familjen.

Jordbruk i världen Boskapsskötsel en del i jordbruksnäringen Höns vanligast och som ger ägg och kött Gris vanligt förutom i muslimska områden Boskapsskötsel bedrivs där det oftast inte är lönsamt eller möjligt att bedriva åkerbruk. (Både fattiga och rika områden) Ca 26 % av världens landyta består av betesmarker Köttet exporteras många gånger Livsmedelsindustrin är oftast nästkommande steg där exempelvis grödor, frukter och animaliska produkter förädlas till olika matvaror. Exempel på livsmedelsindustrin är: bagerier, mejerier, slakterier,

Konsekvenser av den moderna jordbruksnäringen Färre arbetstillfällen inom jordbruket Fler arbetstillfällen inom industrin som tillverkar jordbruksmaskiner etc. Färre men större gårdar Förändrat djurliv och fauna vid expansion samt vid specialisering Miljöpåverkan genom gödsling och kemiska bekämpningsmedel Skövling av skogsområden för att etablera nya odlingar

Skogsnäringen Skogen är en viktig naturtillgång och ger bl.a. Råvara till virke, pappersmassa Arbetstillfällen Exportinkomster för länder med mycket skog Rekreation (jakt, fiske, friluftsliv) Möjlighet till ett variationsrikt djur- och växtliv Svamp- och bärplockning Upptag av växthusgasen koldioxid (minskar den globala uppvärmningen

Jordens skogar

Jordens skogar Olika slags skogar Barrskog (framförallt i norra barrskogsbältet) Lövskog (växer där det finns näringsrik jord) Savannskog (savannskog kan både vara gles och tät skog) Tropisk regnskog (vid ekvatorn och träden växer året om)

Skogsnäringen Skogsregioner i Sverige Fjällregionen: inga träd, kalfjäll Fjällbjörksregionen: kanten mellan fjället och barrskogen, lågvuxen björkskog Norra barrskogsregionen: Barrträd med viss inslag av asp, björk och gråal Södra barrskogsregionen: Barrskog samt blandskogar med ädellöv (ek, bok, alm) Södra lövskogsregionen: jordbruksområde med enstaka skogar, ofta bokskogar.

    Skogsnäringen  Skogsbruk Avverkning vid mogen ålder Markberedning och eventuell dikning Plantering av vald trädsort Röjning Gallring Avverkning återigen (ålder varierar i Sverige, ca 60-150 år)     

Skogsnäringen Skogen skapar en skogsindustri Bränsle som inte ger någon koldioxid Energiskog som används till bränsle i fjärrvärmeverk Sågverk som sågar timmer Papperstillverkning (papper, förpackningar, tidningar) Sverige exporterar skog till andra länder Sverige importerar även skog, främst i form av färdiga prudukter

Skogsnäringen Konsekvenser av en oansvarig och för hård avverkning Avskogning i vissa områden (tropiska regnskogar, barrskog i Sibirien) Sällsynta och utrotningshotade djur och växter riskerar att försvinna Global uppvärmning Återplantering av endast ett träd/växt ger monotona landskap som skadar den naturliga faunan Avverkningen gör att miljön förändras snabbt och dramatiskt vilket är negativt för växt- och djurliv Vid tillvaratagande av ALL skogsmaterial i ett område blir jorden näringsfattig