Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Uppdraget: Sammanställa tidsserier av
Advertisements

Resultat av telefonundersökning maj 2008 om enskilt eller kommunalt huvudmannaskap för vägar och parkmark Bilaga till tjänsteskrivelse Sammanställning.
Landsbygdsutvecklingsprogram för landskapet Åland för perioden EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling - Europa.
JSM/Sini Wallenius februari 2014
Procent Betyder hundradelar.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2012
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Föreläsning nr 2 röd kurs
Vad kan vi lära av långliggande gödslingsförsök Lennart Mattsson De svenska platserna.
Att bygga hållbara städer helhetssyn på miljö & hälsa i stadsbyggandet Lars Nyberg Länsstyrelsen i Stockholms Län Att bygga hållbara städer MEX-dggar.
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling
STÖDINFO 2007 Ålands landskapsregering Naturbruksskolan
© HIR Malmöhus Nye svenske resultater Kväve- och svavel- gödsling till höstvete Kvælstof- og svovl- gødskning i vinterhvede.
Svavelgödsling.
Systemet med miljöstöd för jordbruket
Flyg fortare.
Kostnadseffektiva åtgärder i Lillåns avrinningsområde
Kvävegödsling och tillväxtreglering av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering. 10 försök
Tal och de fyra räknesätten Lite multiplikation och mycket bråkräkning
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Danmark. Generellt Befolkning 5,2 milj. Åkermark 2,6 milj. ha. Antal Lantbruk Medelareal43 ha. JordartLätta jordar Ekologisk7%
Dagens brukningspraxis och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
Company/Dept, Author Nyheter om N och P i foder till grisar! Kerstin Sigfridson Lantmännen Lantbruk Produktutveckling Piggfor Kerstin.
Beräkning av jämförelsevärde Överskott per hektar av resp. gröda + Överskott per djur för resp. djurslag.
10/5/ :26:23 AMRiksbanken.pptRiksbanken Riksbanken Samlingsbild Negativ (%)Positiv (%) Antal svar Organisationsindex 772 Engagemang.
Erfaringer med næringsstofbalancer og reduktion af næringsstofoverskud i Sverige Hans Nilsson Cecilia Linge Jordbruksverket Box 12, Alnarp
Köksbordsmaterial växtnäringsbalanser Bilder till kokboken om växtnäringsbalanser.
Kvävegödsling och tillväxtreglering i rödsvingel Tabell 1. Kvävestrategi och växtreglering i rödsvingel. 1 försök Skörd och merskörd (kg/ha) Skörd.
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
Information statistik Ej med i statistik: Konradsbergs lokaler (utgår VT13) Institutionsägda lokaler Övrigt: Mätningen är gjord terminstiden för VT13 (undantag.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Procent.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Metoder för att räkna addition och subtraktion
Minskat svavelnedfall
Träningsplanering - För kondition.
ÖVERSLAGSRÄKNING.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Helmjölk eller pulvermjölk med högre mjölkpris?
Växtnäringsbalans i grovfoderodling
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Hur utnyttjas den insamlade informationen från rådgivningen? Cecilia Linge Jordbruksverket.
Dagens bruknings- praxis Vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Greppa Näringen.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Varumärket Luleå kommun
Skyddsgröda vid etablering av ängsgröe. Sådjup vid etablering av ängsgröe.
Information den 5 oktober 2009 Gunnel Frykman
Tillgänglighet sommaren 2011 Vårdgarantin Lagstadgade tidsgränserna 0,7,90,90 dagar Kömiljarden kronor fördelas minst 70 procent av patienterna.
Övervakning av miljöstöd 2007 Maija Kyrö JSM / Stödenheten.
Målsättning Målsättning.
Greppa Näringen Vad är Greppa Näringen? Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbrukare och miljön tjänar på. Målen är: › minskade.
Jenny Henriksson Hushållningssällskapet
Skånska försök med konventionell och ekologisk engelskt rajgräs Konventionell, kreaturslös Konventionell med kreatur Biodynamisk med kreatur Ekologisk.
Greppa fosforn Ansvarig: Johan Malgeryd Bilder: Katarina Börling, Jordbruksverket.
Höstvete PK, NPK eller ingen PK-gödsling
Föreläsning 1 Procent Matematik. Olika sätt att tänka 5 % av 900? 900/100 = 9 5 ∙ 9 = 45 5% av % = 90 5% = 45.
Gödsling av ängssvingel höst och vår. Tabell 1. Fröskörd i ängs- svingel vid sen, tidig och delad kvävegiva på våren. 8 försök Förstaårsvall.
Procent Betyder hundradelar.
Kvävegödsling av ängsgröe Tabell 1. Kväve till andraårsvallar av ängsgröe (grönytesorter) samt växtreglering Skörd 2005 (kg/ha)* Skörd 2006 (kg/ha)** Skörd.
L ANDSBYGDSUTVECKLINGSPROGRAM EUROPEISKA UNIONEN Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling - Europa investerar i landsbygdsområden.
Hur odlar vi och vad behöver ändras? Pernilla Kvarmo, Jordbruksverket.
Landsbygdsnäringsmyndigheternas vinterdagar
Förgröningsstödet Martin Johansson Regelhandläggare, Stödregelenheten
Presentationens avskrift:

Stödsystemets förändringar på en gård – praktisk tillämpning

Miljöersättningen Nytt i basåtgärderna: groptest, femårig odlingsplan, utbildningsdag eller tent Mindre möjligheter att välja tilläggsåtgärder – Växttäcke blir kvar Istället flera skiftesvisa åtgärder som kan variera årligen

GÖDSLING kvävegödslingsnivåerna i tabellerna enligt mullhalten, inte jordarten fosforn bestäms på basen av bördighetsklassen stallgödselns kväve och fosfor innehåll beaktas till 100% skördekorrigeringarna enligt på skiftet uppnådda, inte enligt odlingsväxt stallgödselundantaget kan tillämpas vid användning stallgödsel - fosforutjämning kan tillämpas men inte skörde- korrigering

4/1/20154 MAX KVÄVEGIVOR Mullfattiga o Mycket mull-haltiga Mullrika mullrikaOrganogena jordar jordar Korn och havre, blandsäd 4000 kg Vårvete 4000 kg Höstråg på hösten Höstråg på våren 3000 kg Höstrybs/höstraps Vårrybs, vårraps, höstrybs, höst-raps och oljedådra på våren 1750 kg

4/1/20155 MAX FOSFORGIVOR Bördighetsklass Rätt För-Tillfreds- Betänkl. Dåligdålig svarlig ställande God Hög Hög Spannmål, oljeväxter, baljväxter Spannmål, oljeväxter, baljväxter, stallgödsel-undantag

Gårdsspecifik åtgärd Balanserad användning av näringsämnen Åkergrödor 54 €/ha Trädgårdsgrödor200 €/ha Skiftesspecifika åtgärder Miljövårdsvallar Skyddzonvallar500 €/ha Fleråriga miljövallar 50 €/ha Vallar på naturvårdsåker120 €/ha max. 20% Åkernaturens mångfald Gröngödslingsvallar 54 €/ha3 år Fånggrödor 100 €/ha Saneringsgrödor300 €/ha Mångfaldsåkrar300 €/ha max. 15% 4/1/20156

Växttäcke vintertid på åkrar, betalas för hela arealen men INTE för: skyddszon, flerårig miljövall, NVÅ-vall, gröngödslingsvall eller miljöersatt mångfaldsåker. Höjer dock procenten. Minst: 20% årligen 20% kan vara lättbearbetat 4€/ha 40% höstgrödor, vallar, gräsbevuxna ”trädor” eller stubb 18 €/ha 60% samma krav 36 €/ha 80% samma krav 54 €/ha Betalas INTE om >75% vall, träda, ärtväxter och 25%:n <30ha! 4/1/20157

Skiftesvisa åtgärder Inget tvång att välja dylik åtgärd, ingen övre gräns Mera flexibilitet i förverkligandet Lönar sig att välja de skiftesvisa åtgärderna första förbindelseåret  den årliga arealen som förverkligas kan variera Ersättningen betalas ut på den förverkligade arealen Undantag vintertida växttäcke, där stödet betalas på hela arealen

De vanligaste skiftesvisa åtgärderna Optimering av vintertida växttäcke 20 %  80 % (riktningsområde) 4 €/ha  54 €/ha Gröngödslingsvallens ersättningsnivå har sjunkit = 54 €/ha  NVÅ-vall 120 €/ha ett mera attraktivt alternativ Grundandet av skyddszon har blivit enklare – och lönsammare 500 €/ha Fånggrödor 100 €/ha kan löna sig att välja, men man kan inte grunda följande gröda på så vis (t ex. vall) Placerande av stallgödsel eller andra organiska material 40 €/ha Placering av svämgödsel minst 20 m 3 /ha eller Återanvändning av näringsämnen och organiskt mat. minst 15 m 3 /ha Vilt- och lanskapsåkrar 300 €/ha

TOTALT€/ha Grundstöd Förgröningsstöd 74 Kompensationsersättning Miljöersättning 5493 Växttäcke 40% 1830 Totalt €/ha +Bidrag för jordbruksgrödor €/ha +Ung jordbrukare 50 €/ha +Eko-ersättning: Växtodl 160 €/ha, Husdjur €/ha. 4/1/201510

Miljöersättning i euron 100 ha gård på AB-område Åtgärd €/ha Sammanlagt € Näringsåtgärd Vintertida växttäcke 60 % NVÅ vall 10 ha Fånggröda 10 ha Skyddszon 3 ha SAMMANLAGT

Alla åkerstöd 100 ha AB-område Stöd €/ha Sammanlagt Grundstöd Förgröningsstöd Kompensationsbidrag Miljöersättning SAMMANLAGT Sammanlagt utan miljöersättning Man bör få en tilläggsskörd på 880 kg/ha för spannmål vid ett pris på 150 € /tn, för att kompensera stödbortfallet

4/1/ Miljöersättning: växttäcke 40 % = 18 €/ha

4/1/201514

4/1/201515

4/1/201516

4/1/201517