Reflexiva verb + riktning och befintlighet

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pragmatik Funktionellt perspektiv - studiet av språket i kontexten
Advertisements

Sagan om vinflaskan.. Det var en gång en vinflaska. Den heter Sven. En gång var det en familj som köpte mig på systembolaget.
An auf hinter in neben über unter vor zwischen
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Satsdelar.
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
Svenska som andraspråk
Pronomen.
Relativa pronomen & adverb
Släktskapsregeln för 6a
Luncha och lär! rumsadverbial.
Framtid med ir Ir är ett oregelbundet verb Ir = att gå, åka
P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS
Luncha och lär! rumsadverbial.
Sagan om björnen.
Igår var Lisa på bio..
Böja den bestämda/obestämda artikeln.
Hur du böjer regelbundna -ar verb i presens
Luncha och lär! Possessiva pronomen.
PÅGÅENDE FORM Årskurs 4-6 Örbyhus skola.
ersätter substantiv ex: personliga, possessiva, reflexiva, relativa
Svarar på frågorna: Var? Vart? Varifrån?
Satsdelar.
Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial
Beskriver vilken funktion orden har i en sats.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
att-ord talar om vad någon gör eller vad som händer
Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
Våra fyra första satsdelar i korthet
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Presupposition gemensam kunskap som inte behöver påstås eller förklaras förutsatt information - bakgrundsantaganden konventionaliserade bärare av implicit.
Du ÖnskAs en rigtigt gOD jul GOD JUL Först, klicka på stjärnan på julgranen, så vi kan få ljus i den….
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Som vanligt tog vi oss en titt i kylen sent igår kväll.
Lyssna på dubbelteckning 1
Huvudsatser och bisatser
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
’Ett Diskursivt Svärd Mot Ordet För Saken’ - Max sticker i Baken! - Som ’räddar’ vår Värld?
Mening eller fråga TRYCK F5.
De eller dem, det är frågan?
Identitet Vad formar oss till oss?.
Modaluttryck i förfluten tid + ett adjektiv i kortform.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Ordföljden i svenskan (syntaxen)
Konjunktioner bindeord.
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Börja och avsluta med tid
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Grammatik.
Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!
Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.
Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –
Repetition av grundläggande grammatik i tyska språket
GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Ordföljd huvudsats.
Morfologi – hur ord böjs och bildas
Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.
Grammatisk terminologi I
Akkusativ.
Ordföljd huvudsats.
Satsschema - Hur använder man det?
Nominativ Ackusativ Dativ
Possessiva pronomen.
Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,
Svensk grammatik ORDKLASSER 1.
Presentationens avskrift:

Reflexiva verb + riktning och befintlighet Yрок четырнадцать Reflexiva verb + riktning och befintlighet

Reflexiva verb Reflexiva verb är verb som innehåller ett ”sig,” t.ex. tvätta sig, glädja sig. De heter så för att handlingen går ut över och reflekteras på den som utför den: när man tvättar sig får man själv vatten på sig. På ryska har detta ”sig” blivit en ändelse på det reflexiva verbet och inte ett ord som står för sig självt: радоваться (glädja sig). Det fullständiga ryska ordet för ”sig” är себя, men som ändelse till reflexiva verb är det förkortat till ся efter konsonant och till сь efter vokal. Reflexiva verb böjs som andra verb. Man tar bort ся-ändelsen, böjer det som vanligt och sätter till slut på ся eller сь igen. Det är inte alltid samma verb som är reflexiva på de båda språken. Ryssarna kan ”skratta sig” (смеяться) och ”studera sig” (учиться). Reflexiva verb kan aldrig ha ett objekt i ackusativ, eftersom det inbyggda ся egentligen är ett objekt i ackusativ.

Учиться / обучиться – studera, gå i skola Presens Dåtid (ipf) Dåtid (pf) учусь учился обучился учишся училась обучилась учится училось обучилось учимся учились обучились учитесь учатся

Ett oregelbundet reflexivt verb: смеяться / засмеяться – skratta Presens Dåtid (ipf) Dåtid (pf) смеюсь смеялся засмеялся смеёшься смеялась засмеялась смеётся смеялось засмеялось смеёмся смеялись засмеялись смеётесь смеются På samma sätt böjs надеяться (hoppas), som dock inte har ändelsebetoning: надеюсь, надеется.

Tycka om = нравиться / понравиться Verbet betyder egentligen ”det är behagligt för mig”. Det man tycker om är alltså subjekt (nominativ), medan den det är behagligt för står i dativ. Кухня мне нравится. Кухня мне нравилась. Она мне понравилась. Jag tycker om köket. Jag tyckte om köket. Jag blev förtjust i det. När en sats med ”tycka om” skall översättas, så gör först om den till ”är behaglig för,” ”behagar,” ”tilltalar” (”Köket behagar / tilltalar mig.”)

Förefalla (tycka) = казаться / показаться Detta verb är opersonligt, dvs. det har ett underförstått ”det” (оно) som subjekt. Personen som det förefaller något står i dativ. Мне кажется, что... Мне казалось, что... Мне показалось, что... Jag tycker att… Jag tyckte att… Jag kom att tycka att…

Befintlighet где там здесь var där här

Riktning RIKTNING MOT RIKTNING FRÅN куда – vart туда – dit сюда – hit откуда – varifrån оттуда – därifrån отсюда – härifrån