VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK VARFÖR SÄTTER MAN LJUS FÖR ATT FILMA? LJUS- SÄTTNING 1. För att kameran ska få tillräckligt med ljus att bilden fastnar 2. För att få rätt kontrast i bilden 3. För att skapa stämning Oftast krävs det betydligt mycket mer ljus än vad videofabrikaten anger på sina kameror. Det är bara fantasin som sätter gränser… Det skall inte synas att man ljussatt ett motiv, för då går ju illusionen av verklighet förlorad. Placera lamporna så det liknar det naturliga ljuset. MÅLET

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FÖRBJUDET Att endast ljussätta rakt framifrån. Det blir otroligt platt och tråkigt. BRA REGEL ATT FÖLJA GRUNDLJUSSÄTTNING!

Vi kommer komma tillbaka till den här bilden igen. Men vi har en gubbe, en kamera och 4 lampor. Det spelar ingen roll om man har 4 eller 304 lampor, bara man följer teorin.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK GRUND LJUS SÄTTNING 1. HUVUDLJUS Det viktigaste och starkaste ljuset. Placerat ca 45 grader från kameran. Placeras så det liknar naturlig ljuskälla, t.ex. som en sol eller taklampa. 2. LÄTTNINGSLJUS Lättar upp kontrasterna från huvudljuset. Placeras vid huvudljusets motsatta sida. Något svagare och mjukare än huvudljuset. Placeras något längre från motivet. Ska inte ge några skuggor. När man sätter ljus börjar man alltid med ett så kallat huvudljus… Nivåskillnaden mellan huvudljuset och lättningsljuset är mycket avgörande för stämningen, eftersom den ger hög eller låg kontrast.

HÄR SER NI HUVUDLJUS & LÄTTNINGSLJUS. Huvudljuset lite närmre motivet. 45 grader från kameran. Och lättningsljuset på motsatt sida.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK GRUND LJUS SÄTTNING 3. BAKLJUS Urskiljer motivet från bakgrunden. Skapar djup i bilden. 3D känsla. Motverkar platta och tråkiga bilder. 4. BAKGRUNDSLJUS Används om bakgrunden är för mörk. Tar bort skuggor som andra lampor kastar bakåt. Riktas snett in mot bakgrunden. 5. EFFEKTLJUS Används för simulation av t.ex ljus från TV, brasa eller blixt.

OCH HÄR SER NI BAKLJUS & BAKGRUNDSLJUS

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK LOW KEY BELYSNING Skräckfilmsbelysning! Höjer dramatiken och spänningen. Består av endast en ljuskälla riktad mot motivet. Här ska jag visa 2 andra exempel på ljussättning. Båda bygger på grundljussättningen.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK HIGH KEY BELYSNING Kan ge en romantisk känsla! Allmän känsla av ljus. Består av huvudljus och något svagare lättningsljus. Lyser upp bakgrunden helt. Tillsätter man ytterligare en lampa rakt framifrån får man ögonen på modellen att gnistra.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK REFLEKTORSKÄRMAR GRUND LJUS SÄTTNING Kan användas som komplement till lättningsljuset. Vit skiva, aluminiumfolie eller frigolitskiva. Reflekterar solljuset eller lampljuset tillbaka mot motivet. SOLLJUSET Att filma ute kan vara ganska svårt. Solljuset får ju inte komma direkt bakifrån fotografen och belysa motivet framifrån. Tänk på att vädret kan ändras snabbt! Ni har säkert sett hur man håller upp glittrande dukar under filminspelningar. Det är reflektorskärmar. Anledningen till att solljuset inte får komma direkt bakom fotografen beror på grundljussättningen. Det är ju förbjudet att ljussätta rakt på motivet. Om det händer - vrid kameran så att solljuset faller in snett in på motivet.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Mäts i lux. MÄNGDEN LJUS En tumregel är att bilden blir BRA vid minst 900 lux. Skolor och kontor ska som lagstiftat ha en ljusmängd på minst 300 lux. Klar himmel, solsken, mitt på dagen 100 000 lux Klar himmel, kl 10:00 65 000 lux Molnig himmel, kl 10:00 35 000 lux Två 100W-lampor på 2-3 m avstånd 15 000 lux Gatubelysning 200 lux Stearinljus på 20 cm avstånd 10 lux BRA = tillräckligt med ljus för att bilden inte ska bli grynig.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK EXPONERING Är den mängd ljus som kommer in i kameran. Om ljusmängden är för liten blir bilden för mörk = UNDEREXPONERAD. Om ljusmängden är för stor blir bilden för ljus = ÖVEREXPONERAD.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK EXPONERINGS HJÄLP ZEBRA MÖNSTER Visar randigt mönster i sökaren där det är för ljust. För ljust = tappar bildinformation. Vanligt när man filmar i snötäckta områden. Videokameror har oftast en automatisk exponering som brukar fungera alldeles utmärkt. Vissa saker har dock den automatiska exponeringen svårt med. AUTOMATISK EXPONERING

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK NACKDELAR MED AUTOMATISK EXPONERING 1. VID MOTLJUS Vid filmning mot solljuset kan huvudmotivet bli underexponerat eftersom kameran ställer in sig på bakgrundens starka ljusstyrka. Lösning - manuell exponering med överexponerad bakgrund. Det finns ingen magisk kamerafunktion för att åtgärda detta, utan man får övergå till manuell exponering och göra bakgrunden överexponerad, så huvudmotivet blir korrekt avbildat.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK NACKDELAR MED AUTOMATISK EXPONERING 2. PANORERING MELLAN OLIKA LJUSFÖRHÅLLANDEN När kameran närmar sig mörkt öppnar den automatiska exponeringen bländaren och det ljusa blir ännu ljusare. Lösning - manuell exponering där man får välja vilket område man exponerar. Det finns inget enkelt sätt att åtgärda detta heller, utan man får helt enkelt välja på vilket område man skall "lägga" exponeringen.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Beroende på färgtemperaturen upplevs ljuset varmt eller kallt. FÄRG- TEMPERATUR Anges i Kelvingrader, K. Inomhus (varmt ljus) är det ca 3200 K - rött. Utomhus (kallt ljus) är det ca 5600 K - blått. Ju lägre färgtemperatur desto rödare. Ju högre färgtemperatur desto blåare. VIKTIGT ATT INTE BLANDA LJUSKÄLLOR MED OLIKA FÄRGTEMPERATURER. Lösning - filter. Blanda ej ljuskällor med olika färgtemperaturer. T.ex. ljus som kommer in genom ett fönster med ett annat sorts ljus från en glödlampa. Ger onaturliga färger. Lösning – användning av filter på någon av källorna. Filter = Transparenta plastfilmer placeras framför kameran eller lamporna för att åstadkomma olika effekter eller ändra färg.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK VIT BALANSERA Detta är något som är super viktigt! Genom att vitbalansera talar man om för kameran vilken färg det vita ljuset har. Lika mycket bidrag av grundfärgerna = vitt. Kameran riktas mot en vit yta som täcker minst 80% av bildytan, samtidigt som knappen "white balance" trycks in. Om man inte vitbalanserar kan färgerna bli onaturligt röda eller blåa. Allt ljus har olika färger. Våra ögon är dock så unika att de ställer om sig för rätt miljö så snabbt utan att vi märker det, men kameran däremot är inte lika intelligent som våra ögon och hjärna. För att hjälpa kameran att inte visa fel färger utför man något som kallas Vitbalansering.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK MJUKT LJUS Är spritt ljus som ger mjuka eller inga skuggor. Skall användas om kameran är nära motivet. Framställs genom att: 1. Floda lampan (motsats till spotta) = sprida ljuset maximalt så det träffar en större yta. 2. Filtrera ljuset med ett diffusionsfilter. Man kan dela in ljuset i mjukt ljus & hårt ljus… 3. Reflektera ljuset med en reflektorskärm. 4. Använda lysrör eller andra mjukljuslampor.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Är koncentrerat ljus som ger skarpa skuggor. HÅRT LJUS Skall användas om kameran har långt till motivet. Framställs genom att: 1. Spotta lampan 2. Ingen filtrering av ljuset. 3. Direkt ljus.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK 1. FOTOLAMPA LAMPOR En fotolampa är en glödlampa som drivs med högre spänningen än vad den är gjord för. Förkortar dock lampans livslängd. Effekt från ca 200 till 500 W. Ger ett vitare ljus. Brukas vid filminspelning inomhus. Fördelen med denna lampa är att den är lätt, billig och enkel att använda. Hur ni ljussätter, fixar lampor och dylikt blir spännande. Ni får lista ut smarta knep. Jag kommer, trots att vi inte har några till utlåning, visa 3 olika sorters lampor som är vanliga vid filminspelning.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK LAMPOR 2. HALOGENLAMPA Glödlampa som fyllts med gas som gör att glödtråden kan brinna med högre temperatur utan att gå av, vilket ger ett starkare och vitare ljus. Effekt från 500 till 1 000 W. Färgetemperaturen = ca 3 200 K° (rött glödljus). Redhead är vanliga halogenlampor.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK LAMPOR REDHEAD

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK LAMPOR 3. HMI-LAMPA Lampa för utomhusbruk. Ger samma ton som dagsljus. Ger ett mycket stark ljus. Dyra – används vid stora filminspelningar. Används oftast för att förstärka eller simulera sol- eller månljus. HMI = Hydrargyrum, Medium Arc Length, Iodides

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK LAMPOR HMI

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Efter pausen skall vi prata om kameratekniker, hur man filmar på bästa sätt!

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FILMTEKNIK Man skall aldrig filma från massa olika håll. Tittarna blir förvirrade! Detta gäller all slags filmproduktion. Regeln hjälper till att få ett naturligt flöde i filmen, utan kaos. 180ºREGELN Börja med att visa er en bra grundregel, som ni ska använda när ni filmar!

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FILMTEKNIK Kliver man över den simulerade linjen kommer positionen för modellerna bli precis den omvända. 180ºREGELN Tänk er en linje mellan modellerna i tagningen. Kameran skall sedan vara positionerad någonstans inuti 180-gradersbågen, från linjen sett.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Kameravinkeln har stor betydelse för hur tittarna upplever en situation. Variera vinklarna! Samma vinkel i en film är tråkigt i längden. KAMERA VINKEL FÅGEL PERSPEKTIV Filmar från en högre höjd, ner mot motivet. Motivet ser underlägset ut jämfört med åskådaren. Kameran i normalhöjd. NORMAL PERSPEKTIV Djur och barn bör filmas i samma höjd som dem, för att inte fotografen skall anta en dominant roll. Hur får man en person att se större eller mindre ut än vad han egentligen är? Filmar nerifrån och upp mot motivet. Motivet ser större ut än vad det egentligen är. Vanligt knep för att förstärka tjuvens storlek. GROD PERSPEKTIV

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FÅGEL PERSPEKTIV GROD PERSPEKTIV

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FLERA KAMERA VINKLAR OBJEKTIV BILD Kameran är placerad så att den iakttar handlingen på ett tryggt avstånd. HALVSUBJEKTIV BILD (Känningsbild) Kameran är placerad bakom modellens axel. Mycket vanlig vinkel vid dialoger. SUBJEKTIV BILD Kameran ”är”modellens ögon. Kameran visar det modellen ser.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Hur mycket skall synas i bilden? Att variera bildutsnittet gör innehållet mer intressant för tittaren. BILDUTSNITT Visar ett motiv extremt nära. Bra vid visning av uttryck, t.ex. en mun eller ett öga. Dessa bilder kan dock vara svåra att förstå. Viktigt att hålla kameran helt stilla. Förkortas VCU (very close up). 1. VIDBILD Bild som utesluter en del av en kropp. Undvik att placera huvudet i mitten av bilden. Används hellre än helbilder. Används vid dialog. Beskär inte lederna ( precis vid smalbenen). Förkortas MS (medium shot). Handlingen koncentreras till motivet. Axlarna bör synas i bild om man filmar ett ansikte. Ljuset bör vara mjukt. Kan användas ofta! Behöver inte synas så länge i rutan. Bild som ramar in hela huvudmotivet. T.ex. från huvud till fötter på en person. Förkortas LS (long shot). Kallas även för Etableringsbild. Bild över hela platsen där storyn pågår. Placeras i början av en scen, i minst 3 sek. Hjälper tittaren att orientera sig. Förkortas VLS (very long shot). 2. HELBILD 3. HALVBILD 4. NÄRBILD Vi har 5 olika typer av utsnitt. Antal sekunder beror på hur mycket information bilden innehåller. 3. Anledningen till att man inte skall placera huvudet i mitten av bilden beror på att det blir mycket onödig space över huvudet. 5. EXTREM

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK BILD KOMPOSITION Bilden skall ”väga jämnt” och det skall finnas blick- och rörelseutrymme. Om en person tittar åt vänster i en bild bör denna placeras åt höger bildkant. Samma sak gäller om någon promenerar. Gång åt vänster upplevs som personen skall gå hem. Gång åt höger upplevs som personen är på väg mot något. (precis som utseendet på PLAY-knappen) Irriterande om personens näsa skrapar mot bildkanten. Det beror på att vi läser från vänster till höger - vilket även påverkar vårt sätt att titta på bilder. Utseendet på Play-knappen fungerar ju på samma sätt.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK BILD KOMPOSITION

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA RÖRELSER Kan skapa stor nyfikenhet, då tittaren intresserar sig mer för vad som snart kommer att synas i bild än vad som finns i den! Alla kamerarörelser bör starta och avslutas med en ca 3 sek fast bild. PANORERING Kameran följer en rörelse från ett håll till ett annat. T.ex. följer en hund som springer. ”Fast bild” = kameran står helt stilla. För att underlätta i redigeringen och slippa klippa mitt i en rörelse. Det finns två vanliga kamerarörelser - förutom zoomning - nämligen panorering och tiltning. TILTNING Vertikal panorering, uppifrån och ner eller tvärtom.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK ”FÖRANING”

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK ”FÖRANING”

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA RÖRELSER Kamerarörelsen bör: 1. Starta sakta 2. Öka 3. Avslutas med mjuk inåkning. Hastigheten bestäms av innehållet i bilden.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA ZOOMEN Den mest utnyttjade och mest missbrukade funktionen på videokameran. Man kommer motivet nära på mekanisk väg. ZOOMA HELST INTE! Dock bra vid poängtering av en viktig detlaj! T.ex. ett viktigt spår som deckaren missat. INZOOMNING Så den vaniga kamerarörelsen…. Kamerazoomen. Snabb inzoomning kan även skapa effekter. T.ex. chockera tittaren. UTZOOMNING Glöm inte tilta kameran nedåt vid utzoomning. Då slipper man onödig information i överkant.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK Videokameran är utrustad med olika objektiv. Brännvidd = ett mått på objektivets förstoringsgrad. Betecknas f och mäts i mm. BRÄNNVIDD Att zooma är alltså det samma som att variera objektivets brännvidd. VIDVINKEL Zooma ut = kort brännvidd = stor bildvinkel. Kallas VIDVINKEL om bildvinkeln är över 45°. Brännvidd är avståndet mellan bildsensorn i videokameran (där bilden exponeras) och linsens brytpunkt. f: 9-54 mm (minsta och största brännvidden – 6 gångers zoom). Vid extremt kort brännvidd kallas objektivet FISKEYE. Zooma n = lång bräddvidd = liten bildvinkel. Kallas TELELÄGE om bildvinkeln är under 30°. TELELÄGE

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK TELELÄGE VIDVINKEL

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK CCD STORLEK

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK DIGITAL ZOOM På de flesta moderna videkameror finns digital zoom. Den förstorar bilden digitalt och inte optiskt. Nackdelen är att zoomningen sker i den bild som kommer från objektivet. Redan efter 4 gångers digital zoom märker man en kraftig försämring i bildkvalitén. Rekommenderas att ALDRIG användas!

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK En videokamera har oftast både manuell och automatisk fokusering. FOKUSERING Bygger normalt på avståndsbedömning. Kamera skickar iväg ett infrarött ljus som reflekteras tillbaka till kameran. Därefter ställs skärpan in. AUTOMATISK FOKUSERING 1. Fungerar dåligt när man filmar genom nät, glas eller när motivet rör sig. NACKDELAR 2. Kan ibland ge några sekunders pumpande effekt när inte autofokusen hittat rätt. Fokusering = få skärpa i bilden! Om man riktar kameran mot himmeln ställs skärpan in på oändlighet eftersom ljusstrålen inte reflekteras tillbaka. 3. Problem när motivet inte är centrerat i bild.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK MANUELL FOKUSERING Här har en tränad fotograf full kontroll över skärpan. Denna kan också använda fokuseringen som effektkälla, t.ex. skärpedragning. Skärpedragning = när man byter skärpa mellan olika motiv i samma bild. På professionella kameror finns en s.k. momentan autofokus, som innebär att när man trycker ner denna knapp, aktiveras autofokusen tills man släpper upp den. Det kan vara bra när man helt tappart bort skärpan.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK FILMA PÅ FRI HAND Rekommenderas normalt inte. Här kommer lite tips i nödfall. Ha fötterna brett isär. Ha kameran långt in på axeln, huvudet kan ge stöd. Luta gärna mot någonting. 1. STÅ RÄTT 2. EJ ZOOM Skakighet i vidvinkel kan man dock stå ut med, men inte i teleläget. 3. GÅ KRABBA Stativ är bäst! Undvik även åtsittande kläder som kan försämra rörelseförmågan. Sidledesgång med böjda ben i en halvcirkelsböj. Ger bättre stabilitet än vanlig gång.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA STATIV Används för att skapa skakfria kamerarörelser. Stativet är underskattat av amatören. Värt att bära med sig ett tungt stativ. Avancerade bildstabilisatorer inbyggda i kameran ger inte alls samma stabilitet. ETT MÅSTE VID Längre intervjuer. Film för Internet. 2. Varför för Internet? Skakfria bilder komprimeras bättre.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA STATIV TIPS! Stå mellan stativbenen. Vrid kameran vid panorering istället för att snubbla runt stativet. Undvik alltså panoreringar över 90°. Lås kamera huvudet efter tagning - annars välta! Variera höjden på stativtagningarna - annars tråkigt! Använd vattenpass vid filmning av t.ex. horisonten. Varför låsa? Kameran kan falla framåt och välta hela stativet! Använd ej stativ vid filmning i t.ex. båt eller buss. Det förvärrar skakningarna.

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK KAMERA ÅKNINGAR Kameran rör sig från en punkt till en annan. Nackdel: Måste använda någon form av vagn (dolly), räls eller kran. Fördel: Bilderna blir extremt snygga! DOLLY Vagn med hjul som man sätter fast kameran på. Vanligast 4 gummihjul och en hydraulisk pelare eller kran som håller fast kameran. Dolly på räls används vid professionella filminspelningar. Använd fantasin och bygg egna! Istället för att bara röra kameran runt sina egna axlar, kan man röra den från en punkt till en annan - en så kallad åkning. Skateboard, rullstol, cykel…

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK DOLLY PÅ RÄLS

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK DOLLY MED KRAN

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK STEADICAM Fotografen bär en väst med fjäderbelastad arm. Man kan springa utan att få skakningar! Användes för första gången i filmen Rocky (1976).

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK ATT TÄNKA PÅ NÄR MAN FILMAR SAMMAN-FATTNING 1. 180°-regeln 2. Variera kameravinklarna 3. Ta flera bildutsnitt av varje scen 4. Skapa blick- och rörelseutrymme 5. Undvik hastiga in- och utzoomningar 6. Undvik den digitala zoomen helt 3. Etableringsbild och närbilder. 7. Undvik snabba panoreringar 8. ”Fast” bild innan och efter kamerarörelse

VIDEOPRODUKTIONSTEKNIK 9. Använd stativ 10. Ta vara på alla ljuskällor som finns (minst 900 lux) SAMMAN-FATTNING 11. Ta hjälp av grundljussättningen 12. Använd ljus för att skapa stämning 13. Placera lamporna så det liknar det naturliga ljuset 14. Vitbalansera! 15. Tänk på ljudet. Ta extra miljö- och effektljud 17. Många stora filmer råkar ut för så kallade klaff-fel där saker av misstag flyttats eller ändrats i en scen. 16. Ta med lite extra film vid varje scen 17. Rör ingen rekvisita mellan tagningarna