Resurser kallas ofta produktionsfaktorer Resursanvändning För produktion av varor och tjänster. Resurser kallas ofta produktionsfaktorer Naturresurser kan indelas i : - Icke förnyelsebara (Ex. oljefält, järnmalmsgruvor) - Förnyelsebara (Ex. fisk, skog, vatten) - Icke förbrukningsbara (Ex. populära turistmål, natursköna platser. Alla ekonomier är beroende av naturresurser. Utvecklade ekonomier är inte nödvändigtvis beroende av egna naturresurser medan mindre utvecklade ekonomier ofta är beroende av sina naturresurser i stor omfattning. Japan är ett exempel på ett land som skapar mervärde utifrån importerade naturresurser.
Resursanvändning Övriga resurser : - Mänskliga resurser. (Arbetskraft, know-how) - Realkapital och finansieringskapital. - Samhälle med väl fungerande infrastruktur. Den globala tillgången på resurser Varje land har sin egen blandning av resurser. Bara det att man äger resurser ger inte välstånd. De är värdelösa om man inte gör något av dem. Den ojämna fördelningen av resurser skapar handel
Resursanvändning Den främsta förutsättningen för välstånd i framför allt västvärlden från 1900-talet fram till idag har varit tillgången på relativt billig energi, framför allt då oljan. Oljan är en icke förnyelsebar naturresurs och man varnar från olika håll att oljan inom en snar framtid inte längre kommer att vara lönsam att utvinna. Även andra naturresurser ligger enligt nästa slide i farozonen. Grafen bygger på förutsättningarna att man räknar utifrån kända fyndigheter och med nuvarande förbrukningstakt.
Resursanvändning Råvaror : Råvara är en vara som utvunnits ur naturen men inte behandlats. Till råvaror räknas bland mycket annat skog, malm, ull och rågummi. Ur säd kan en råvara vara mjöl, vört eller till exempel kli (skaldelar). Industri som utvinner råvaror men inte förädlar dem vidare benämnes råvaruindustri. Inom den finansiella sektorn har råvaror och den s.k. råvaruhandeln vuxit sig allt starkare under den finansiella osäkra tiden för aktier som pågått under andra halvan av år 2008 och början på 2009. Priserna på råvaror bestäms på olika råvarubörser. Undantaget handel med sällsynta jordartsmetaller.
Resursanvändning
Resursanvändning Föregående graf saknar uppgifter om t.ex. litium till elbilsbatterier, neodym till elmotorer och vindkraftverk t.ex.
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning Peak oil : Peak oil, är den punkt i tiden då världen uppnår maximal oljeproduktion, en produktion som sedan för alltid kommer minska då nya oljefynd inte längre kan kompensera för den fallande produktionen i gamla fält. En del bedömare menar att detta skedde år 2008. Peak oil betyder inte att oljan tar slut, men att priset stadigt kommer att höjas i och med minskad tillgång och en allt dyrare utvinning. De rikaste oljefälten är såvitt känt redan utvunna och i framtiden måste man lägga alltmer energi (bokstavligt talat) på att utvinna mindre rika oljefält. Idag förbrukar världen ca. 6 oljefat om dagen för varje nytt oljefat som upptäcks. (1 fat eng = barrel är 159 liter.)
Resursanvändning Observera att det inte råder någon konsensus gällande peak oil, peak gas eller peak coal. Att dessa resurser någon gång inte längre blir lönsamma att utvinna är klart, men det råder stor oenighet om när peak X inträffar resp. när fyndigheterna är uttömda.
Resursanvändning Industricivilisationen i sitt fundament bygger på billig olja och en del andra fossila bränslen. Själva industrin drivs av olja, transporter drivs av olja, det industriella jordbruket är helt och hållet baserat på olja (drivmedel och bekämpningsmedel) och fossil naturgas (konstgödning), den moderna sjukvården och läkemedelsindustrin drivs med olja, vattenförsörjning är beroende av olja, alla moderna krigsmakter bygger på olja, IT-industrin är extremt oljeberoende.
Resursanvändning OPEC : - Organization of Petroleum Exporting Countries, vanligtvis förkortat OPEC är en kartell bestående av de tolv länderna Algeriet, Angola, Ecuador, Iran, Irak, Kuwait, Libyen, Nigeria, Qatar, Saudiarabien, Förenade arabemiraten, och Venezuela. Organisationen har sitt högkvarter i Wien sedan 1965 och står som värd för regelbundna möten mellan oljeministrarna för dess medlemsländer. Indonesiens medlemskap i OPEC avslutades frivilligt 2008 då landet blivit en nettoimportör av olja.
Resursanvändning Enligt organisationens stadgar är ett av dess huvudsakliga mål att avgöra de bästa medlen för att skydda organisationens intressen, enskilda såväl som kollektiva. OPEC eftersträvar även att stabilisera priset på den internationella oljemarknaden. Tanken är att genom att ge produktionsländerna vad som tillkommer dem och säkerställa att en stadig inkomst till dem eliminerar risken för skadliga och onödiga fluktuationer. OPEC strävar också mot att fastställa en effektiv, ekonomisk och regelbunden tillgång på petroleum för konsumentländerna, och ge dem som investerar i petroleumindustrin en rättvis avkastning på deras kapital.
Resursanvändning Organisationen bildades 1960 av Irak, Iran, Kuwait, Saudiarabien och Venezuela vid ett möte i Iraks huvudstad Bagdad. Initiativtagare var Venezuela. Opecländernas nuvarande produktion utgör cirka 42 procent av världsproduktionen. OPEC-ländernas råoljereserv beräknades i slutet av 2009 till 897 miljarder fat, vilket motsvarar 78 procent av hela jordens råoljereserv.
Resursanvändning OPEC är en oljekartell som genom att öka eller att minska produktionen av olja direkt påverkar priset på råolja. Oljeproduktionen har alltid varit påverkad av regleringar och kontrollerande karteller. Före OPEC styrdes produktionskvoterna av Texas Railroad Commission och innan dess av enskilda oljebolag som Standard Oil. Detta är dock sällan känt eller framhävt av många kritiker då problemet med OPEC är att produktionsregleringen styrs av en aktör utanför den oljekonsumerande västvärlden.
Resursanvändning Medlemsstaterna är inte heller alltid överens om man bör öka eller minska produktionen. Organisationen, som har sitt säte i Wien fick stort inflytande under 1970-talets oljekriser. OPEC inflytande avtog något under en tid då länder utanför Opec såsom Storbritannien och Norge utvecklat sin oljeindustri och ökat sin produktion.
Resursanvändning Oljekrisen 1973 : Oljekrisen 1973 var en period under 1970-talet då priserna på olja gick upp mycket drastiskt. Detta föregicks av oktoberkriget 1973 mellan å ena sidan Egypten och Syrien och å andra sidan Israel. OPEC-länderna vägrade att exportera olja till stater som hjälpt Israel i oktoberkriget. Energin skulle sparas, och man började debattera alternativa energikällor. Den ekonomiska följden av oljekrisen blev att den mer eller mindre permanenta högkonjunktur som pågått i västvärlden sedan andra världskrigets slut dalade ner i en lågkonjunktur som kom att pågå några år in på 1980-talet.
Resursanvändning Oljekrisen innebar att USA utsattes för ett oljeembargo från OPECs sida, oljeproduktionen sänktes med 5% samtidigt som oljepriset höjdes med 70%. Därmed var tillgången på billig energi för västländerna bruten och med den också den höga och stabila ekonomiska tillväxt som präglade 1950- och 1960- talet.
Resursanvändning Oljepris är en term som vanligtvis avser spotpriset på olja som handlas på New York Mercantile Exchange (NYMEX) eller priset på nordsjöolja som handlas på Intercontinental Exchange (ICE). Priset på olja anges i regel med USA-dollar per fat där ett fat (barrel) är ungefär 159 liter. Oljepriset på dessa spotmarknader anges som råolja av viss kvalitet, som levereras på ett visst ställe. För andra oljekvaliteter, och olja som levereras på andra ställen, betalas ett annat pris, som dock brukar bestämmas i relation till dessa standardiserade oljepriser. (Wikipedia)
Resursanvändning Brent (petroleum) Brent, även Brent crude eller Brent blend, är en typ av råolja som utvinns i Nordsjön. Oljan klassificeras som en söt lättolja. Söt innebär i detta sammanhang att oljan har svavelhalt på under 0,5 % och lättolja innebär att oljans viskositet och densitet är förhållandevis låg. Liksom andra söta lättoljor är Brentoljan högt eftertraktad då den lämpar sig mycket väl till framställning av kommersiellt gångbara produkter som bensin och dieselolja. Brent fyller även en viktig funktion som referensolja och används som utgångspunkt för prissättning. (Wikipedia)
Resursanvändning
Resursanvändning
Svensk oljeimport
Resursanvändning Oljepriset beroende av nedanstående faktorer Ändrad efterfrågan Ändrat utbud (Ex OPEC) Förväntningar Politiska händelser USA:s oljelager och orkaner i Mexikanska golfen påverkar dagskurser Framtida oljetillgångar Sveriges oljepris beroende av valutakurs (Priser i USD)
Resursanvändning Produktion / Konsumtion av järn.
Resursanvändning Sällsynta jordartsmetaller (REE , eng. Rare Earth Element)
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning Ett par länkar: http://www.dn.se/ekonomi/sallsynta-metaller-utanfor-granna Artiklar. Har Sverige i detta avseende blivit en råvarukoloni ?
Resursanvändning
Resursanvändning Nord Stream Gasledning från Ryssland till Tyskland för ytterligare distribution i Västeuropa. Går förbi Gotland Kan innebära säkerhetsproblem i vatten nära Sverige Beroendet av att forsla gas genom Ukraina och Vitryssland till övriga Europa minskar. Ryssland kan hålla inne leveranser som påtryckning utan att Västeuropa drabbas.
Resursanvändning
Resursanvändning
Resursanvändning USA-gas ritar om energikartan - DN.SE Vad kallas utvinningsmetoden ? Vilka farhågor finns angående denna metod ? Om vi för resonemangets skull antar att det som står i artikeln är sant : Vilka länder kan påverkas ? Hur ?
EROI förr – nu
Råvaruberoende export Fördelar Konkurrens om utvinning och ökad efterfrågan på sikt ger stigande inkomster Utvinning av resurserna leder ofta till förbättrad infrastruktur Nackdelar Priskänslig export Korruption Förstärkning av valutan gör annan export svår ”Lättförtjänta” pengar hindrar annan utveckling Krig om kontrollen över råvarorna
Råvaruberoende export Lösning Bygga infrastruktur Investera i förädlingsindustrier Höja utbildningsnivån Uppmuntra nya idéer Risker Köparländerna utvecklar sin teknik och sparar in på råvaror Tjänsteproduktionen ökar – mindre råvaruberoende
Resursanvändning Bananrepublik är en informell nedsättande benämning på land som uppfyller flera av följande kriterier: beläget i tredje världen, ofta i Latinamerika, beroende av en enda exportvara, eller ett fåtal, i allmänhet en jordbruksprodukt, mer eller mindre korrumperad regering, ofta en militärjunta, omfattande ekonomiskt och politiskt inflytande från utländska stater och/eller företag samt låg levnadsstandard för majoriteten av folket.
Resursanvändning Öppnare gränser, öppnare handel. Många f.d. kolonialländer kände bitterhet efter självständigheten. Åtgärd: Förstatligande, isolationism. Förekom fram till slutet av 1980-talet då många började öppna upp för internationell handel. Undantag : Ex. Burma/Myanmar och Nordkorea. Samtidigt : Kapitalets rörlighet ökade. Starkt förbättrade telekommunikationer mellan länder. Möjligheter för företag att t.ex ha tillverkning i flera olika länder, forskning och utveckling skiljt från tillverkningen.
Resursanvändning Välstånd : Ett lands mått på välstånd uttrycks ofta som BNP / capita. Trubbigt mått som inte säger något om hur välståndet fördelas inom landet. Säger heller inget om bakgrunden till BNP. (Produktion av varor och tjänster eller lånefinansierad konsumtion)
Resursanvändning Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder, på samma sätt som bruttonationalprodukt (BNP). Medan BNP fokuserar på materiellt välstånd hävdas HDI ge en mer komplett bild, eftersom det är en sammanvägning av förväntad livslängd, utbildningsnivå och BNP. Human Development Index (HDI) är ett index som används för att jämföra välståndet i olika länder. Det man gör i HDI är att bland annat undersöka hur stor andel av befolkningen som dels har en inkomst lägre än 50 % av medianinkomsten och dels hur stor andel som ligger under fattigdomsgränsen. HDI beaktar även andra välfärdsmått så som läskunnighet, förväntad livslängd, etc.
Resursanvändning HDI
Resursanvändning Äldre begrepp : Utvecklade länder och utvecklingsländer. De första har uppnått ett visst (ej klart definierat) mått på välstånd och de senare är på väg att göra det. Tredje världen. Term som myntades under kalla krigets dagar. Världen indelades i den rika delen (1) (väst), den mindre rika (2) (socialistiska blocket ) och den fattiga (3).
Resursanvändning Utvecklingsländer med snabb procentuell årlig BNP-ökning (> 6%) brukar kallas Tillväxtmarknader. (Emerging markets) Dess motsats är mogna marknader. (Mature markets) Vanlig årlig BNP-tillväxt för sådana är ca. 1-2%.
Resursanvändning Tillväxtmarknader: BRIC (på svenska ibland även BRIK) är en förkortning för Brasilien, Ryssland, Indien och Kina (China), fyra stora, snabbt växande tillväxtmarknader. De fyra länderna bildar inte någon ekonomisk union eller formell organisation med egen agenda. Ibland ingår Sydafrika, varför termen då blir BRICS. Ett närbesläktat begrepp är "Next eleven", eller "N-11", de länder som förväntas följa efter BRIC-länderna. Dit räknas Bangladesh, Egypten, Indonesien, Iran, Mexico, Nigeria, Pakistan, Filippinerna, Sydkorea, Turkiet och Vietnam.
Resursanvändning
Resursanvändning Brasilien : Har hämmats av svaga regeringar. 1964-1994 militärregering. Därefter av ineffektiva civila regeringar. Tes: Ersätt all import med egentillverkning. Kvalitet på produkter lägre än i omvärlden. Enorm inflation under 1980-1990-talen. 1995: Landet öppnades upp för handel, stabilisering av det ekonomiska systemet och återinträde i den globala ekonomin.
Resursanvändning Ryssland : 1920-1992 en del av Sovjetunionen. Då korrupt och ineffektivt. Ekonomisk återhämtning 1997 samt återinträde i världssamfundet. Ekonomisk styrka beroende bl.a. på 2000 –talets kraftiga oljeprisökning. Stora tillgångar på olja och fossilgas. Ryssland har blivit världens första energistormakt.
Resursanvändning Indien : Var på 1700-talet en av världens stormakter. Brittiska kolonialisterna skapade ett byråkratiskt och ineffektivt system som detaljstyrde landets ekonomi och som samtidigt ströp detsamma. 1991 startades en process för att minska den statliga detaljstyrningen. Landets ekonomi begränsas idag av den dåligt utbyggda infrastrukturen. På plussidan finns en stor andel välutbildad arbetskraft som talar god engelska och är inriktad på IT och teknik.
Resursanvändning Kina: Kallat ”Den sovande draken” av Napoleon Bonaparte. Kina har i tvåtusen år varit en inåtvänd supermakt. På 1980-talet tillät regimen att vanliga människor kunde få tjäna pengar genom eget företagande. Landet har en bra infrastruktur med vägar och hamnar, samt en stor befolkning där många är i arbetsför ålder. Viktigaste fördel : Storskalig tillverkning till låga priser. (Låga löner, låga miljökrav) Kina anses av många idag vara den motor som drar världsekonomin. Vissa bedömare anser att Kina om ca. 10 år kommer att gå om USA som världens största ekonomi. Kinas betydelse för världsekonomin börjar också märkas då man här i väst börjat utbilda studenter i det kinesiska språket.
Resursanvändning BRIC- länder har vid sidan om den starka ekonomiska tillväxten även allvarliga inre problem. Kina och Indien : Stora kontraster mellan rikedom och svår fattigdom. Kina, Indien och Ryssland : Svagt rättssystem, stora inslag av korruption. Ryssland och Kina : Individen har små rättigheter. Brasilien och Ryssland : Hög kriminalitet. Alla BRIC-länder : Allvarliga miljöproblem, arbetsvillkor för anställda långt under den standard vi är vava vid i Europa och Nordamerika, många medborgare som skulle vilja utvandra till länder med bättre ekonomi.
Resursanvändning LDC : Sammanfattande uttryck för de länder som har den sämsta ekonomin och som i stort saknar ekonomisk tillväxt. (LDC = Least Developed Countries ) Har i en del fall gott om resurser som man inte förmår att utnyttja. Saknar infrastruktur, kapital och politisk stabilitet. De flesta återfinns i Afrika och i Västindien. Låg utbildning, beroende av råvaruexport. Svårt att locka till sig investerare. Många LDC- länder är dessutom hårt skuldsatta. HIPC = Heavily Indebted Poor Countries. Har beviljats nedskrivning av en del skulder.
Resursanvändning Least Developed Countries, LDC (ibland även kallat fjärde världen) För att ett land skall klassas som en LDC så skall följande förutsättningar uppfyllas: BNP per capita under US$750. HAI (ett index som återspeglar näringsintag hos befolkningen) under 55. EVI (ett index som visar hur sårbar landets ekonomi är för exempelvis naturkatastrofer) över 37 För närvarande finns 48 länder upptagna på den så kallade LDC-listan.
Resursanvändning HAI är en förkortning av eng. Human Assets Index. Ett statistiskt instrument för mätning av en stats utveckling. Det betyder (fritt översatt) "index över humanitära resurser" och baseras i huvudsak på: Hur välnärd befolkningen är. Hur stor del av befolkningen som är läs- och skrivkunniga. Hur många som utbildat sig ytterligare efter motsvarande grundskolenivå.
Resursanvändning EVI är en förkortning av eng. Economic Vulnerability Index. Det är ett statistiskt instrument för mätning av en stats utveckling. Det betyder (fritt översatt) "index för ekonomisk sårbarhet" och baseras i huvudsak på: Hur stor del av handeln som utgörs av exportindustri. Om staten bedriver någon särskilt känslig exportindustri där till exempel efterfrågan kan ändras snabbt. Om staten har en stabilt producerande jordbruksindustri. Hur stor andel av BNP som utgörs av tillverkningsindustri och hur många invånare som är sysselsatta därmed.
Resursanvändning LDC- länderna
Resursanvändning
Resursanvändning OECD : OECD är en förkortning för Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (Organisation for Economic Co-operation and Development). OECD är en internationell organisation som arbetar för samarbete mellan industriella länder med demokrati och marknadsekonomi. Ursprungligen hette organisationen OEEC (Organisation for European Economic Co-operation) och bildades 1948 för att samordna Marshallplanens insatser för att bygga upp Europa. 1961 reformerades organisationen till dagens OECD. OECD har sitt högkvarter i Paris. En stor del av OECD:s verksamhet är att utvärdera och jämföra de olika medlemsländernas politik och policyer. OECD lyfter även fram lärorika exempel inom olika områden. Vidare har OECD en statistikdatabas med fakta om medlemsländernas verksamhet.
Resursanvändning OECD:s medlemsländer Australien, Belgien, Chile, Danmark, Estland, Grekland, Finland, Frankrike, Irland, Island, Israel, Italien, Japan, Kanada, Luxemburg, Mexiko, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Schweiz, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Sverige, Sydkorea, Slovakien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, Ungern, USA, Österrike.
Resursanvändning Ansvarigt statsråd : Ewa Björling Det ursprungliga syftet med OECD var att främja en politik som syftade till: Ekonomisk tillväxt, sysselsättning och ökad levnadsstandard i medlemsländerna med bibehållande av finansiell stabilitet och därmed bidragande till utvecklingen av världsekonomin, Sund ekonomisk utveckling i såväl medlemsländerna som hos icke-medlemmar, samt Ökad världshandel på en multilateral och icke-diskriminerande grund i enlighet med internationella åtaganden. Ansvarigt statsråd : Ewa Björling Ansvarigt departement : Utrikesdepartementet
Resursanvändning (G8) Sedan mars 2014 återgång till beteckningen G7 Består av sju stora industrialiserade ekonomier: Frankrike, Italien, Japan, Kanada, (Ryssland), Storbritannien, Tyskland och USA. Gruppens arbete är av rådgivande karaktär och inga bindande beslut fattas. Världsbanken, IMF, OECD och flera andra internationella organisationer tar dock betydande intryck av G7:s synpunkter. Idag har G7 utvecklats till en process för politiskt och ekonomiskt samarbete på statschefs- och regeringschefsnivå. Man har regelbundna informella samtal för att komma fram till vad som är bäst för det egna landet utan att länderna för den skull konkurrerar ut varandra.
Resursanvändning G20 : Group of Twenty Finance Ministers and Central Bank Governors (G-20, G20, Group of Twenty) är en grupp bestående av nitton större ekonomier samt Europeiska unionen. Sverige ingår inte i G20 men har ett indirekt deltagande genom medlemskapet i EU. Ledarna för dessa länder träffas regelbundet för diskussioner om dagsaktuella ekonomiska och politiska frågor. Medlemmar: Argentina, Australien, Brasilien, EU, Frankrike, Indien, Indonesien, Italien, Japan, Kanada, Kina, Mexiko, Ryssland, Saudiarabien, Storbritannien, Sydafrika, Sydkorea, Turkiet, Tyskland, USA.
Resursanvändning Medlemsländer i G20. De lila länderna har direkt medlemskap, medan de ljusblå enbart indirekt genom att de är med i EU.