Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale HSN 4
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil
I Göteborgs kommun finns personer (358 kvinnor och 921 män) som ej går att klassa i respektive nämndområde (5, 11, 12). Dessa personer är inkluderade i totalsumman för Västra Götaland. Källa: SCB och Göteborgs stad Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Andel i befolkningen (%) ÅlderHSN 1HSN 2HSN 3HSN 4HSN 5HSN 6HSN 7HSN 8HSN 9HSN 10HSN 11HSN 12VGRiket 0-6 år år år år år år Totalt Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-3. Andel i befolkningen (%) äldre än 65 år fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar i förstorad ruta Källa SCB och Göteborgs stad. Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: I Mellersta Bohuslän bor knappt personer, vilket motsvarar åtta procent av länets befolkning. Mellersta Bohuslän ligger på länssnittet vad gäller andelen i befolkningen äldre än 65 år. År 2009 är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Tjörn har en högre andel äldre jämfört med övriga kommuner i området; 21,1 procent är över 65 år. I Västra Götaland som helhet är 17,7 procent av befolkningen äldre än 65 år. Antalet individer i befolkningen förväntas öka med sju procent fram till år 2015, jämfört med fyra procent i länet som helhet. Andelen över 65 år kommer att öka till 20 procent av befolkningen år 2015, vilket motsvarar cirka fler personer över 65 år jämfört med år I Mellersta Bohuslän är ökningen av andelen äldre över 65 år snabbast i länet, till följd av en stor andel 40-talister. Även andelen personer över 80 år förväntas öka i HSN 4. Regionens befolkning
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell A-2. Care need index (CNI) och de sju sociodemografiska variablerna* som ingår i CNI, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde, Källa SCB. * Ålder över 65 år och ensamstående; Personer födda i Öst- och Sydeuropa (ej EU), Afrika, Asien eller Latinamerika; Arbetslösa eller i åtgärd år; Ensamstående förälder med barn < 17 år; Lågutbildade år; Personer 1 år eller äldre som flyttade in i området; Ålder yngre än 5 år. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur A-7. Care need index (CNI) jämfört mot mediankommunens CNI- värde, fördelat på kommuner och Göteborgs stadsdelar, Källa SCB. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Enligt care need index har invånarna i Mellersta Bohuslän 19 procent mindre behov av primärvård jämfört med invånarna i länets mediannämnd. Samtliga kommuner i Mellersta Bohuslän har ett lägre care need index än mediankommunen i länet, dvs ett lägre behov av primärvård. Detta beror framförallt på en lägre andel äldre över 65 år som är ensamstående, en lägre andel utlandsfödda, en lägre andel inflyttade personer och en lägre andel arbetslösa jämfört med länet som helhet. Öckerö och Tjörn har därtill en lägre andel ensamstående föräldrar. Care need index
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-3. förändring av andelen av individer i VGR som haft kontakt med olika vårdformer Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer i VGR Källa: Vega VGR Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: HSN 4 Figur F-2. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika vårdformer och i olika kombinationer HSN 4 år Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell F-1. Kontaktgrad för olika vårdformer per hälso- och sjukvårdsnämndsområde Källa: Vega Vårdform/HSN VGR Primärvård61,464,159,562,357,3 58,558,455,554,761,459,058,3 Spec öppen vård38,336,238,041,444,939,444,639,437,837,245,444,841,0 Sluten vård9,79,99,69,89,29,39,110,310,911,09,710,19,9 Totalt71,472,270,173,572,169,372,869,567,966,474,673,370,5 Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Av befolkningen i Mellersta Bohuslän har 73,5 procent eller invånare besökt läkare minst en gång år Detta är en högre andel än i Västra Götaland som helhet, där 70,5 procent har besökt vården under samma period. Invånarna i Mellersta Bohuslän har i högre utsträckning besökt primärvård än länet som helhet (62,3 procent av befolkningen jämfört med 58,3 procent i länet). Konsumtion av hälso- och sjukvård Kontaktgrad
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-6. Konsumtion av läkarbesök både inom specialiserad vård och primärvård och inom och utom regionen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden, Staplarna sorterade efter konsumtion Källa Vega. Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Göteborgsområdet har den högsta konsumtionen av läkarbesök i öppen vård i länet år Mellersta Bohuslän kommer på femte plats efter Göteborg, Hisingen, Nordöstra Göteborg, Göteborg, Centrum- Väster och Södra Bohuslän. Antalet öppenvårdsbesök i Mellersta Bohuslän har inte förändrats nämnvärt under perioden Konsumtion av hälso- och sjukvård Öppenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-8. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen per 1000 invånare Ålderstandardiserade värden. Staplarna sorterade efter konsumtion Källa: Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Slutenvårdskonsumtionen har i stort sett varit oförändrad under perioden i Mellersta Bohuslän. I rapporten Konsumtion av slutenvård i HSN10 beskrivs vårdkonsumtion per huvuddiagnosgrupp för alla 12 nämndsområden.Konsumtion av slutenvård i HSN10 Konsumtion av hälso- och sjukvård Slutenvårdskonsumtion
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-9. Undvikbar slutenvård, Antal personer med undvikbara vårdtillfällen fördelat på dess komponenter. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-11. Undvikbar slutenvård, 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden i Västra Götaland och kön. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Mellersta Bohuslän har en något lägre andel personer som vårdats för ”undvikbar slutenvård” jämfört med länet som helhet under perioden År 2009 fick personer i Mellersta Bohuslän en diagnos som kan klassas som undvikbar slutenvård. Konsumtion av hälso- och sjukvård Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-12. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på åldersgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-13. Undvikbar slutenvård, 2004–2009. Förändring i antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare per år, fördelat på diagnosgrupper. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-14. Undvikbar slutenvård, förändring mellan perioden , och 2008–2009. Antal personer med undvikbara vårdtillfällen per invånare, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden. Medelvärde. Åldersstandardiserade värden. 95 % konfidensintervall. Källa: Vårddatabasen Vega Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen personer, som fick en diagnos som kan klassas som ”undvikbar slutenvård”, har minskat under perioden , , i Mellersta Bohuslän, liksom i Västra Götaland som helhet. Det beror framförallt på en minskning i antalet som diagnostiserats med kärlkramp och diabetes. Undvikbar slutenvård, förändring över tid
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Uppdelning av de ingående sjukdomsgrupperna i undvikbar slutenvård för Norra Bohuslän. Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Det är framförallt en lägre andel personer som diagnostiserats i slutenvård med hjärtsvikt, diabetes samt KOL som bidrar till Mellersta Bohusläns något lägre andel personer med undvikbar slutenvård än övriga länet under perioden Men området har en klart högre andel som diagnostiserats i slutenvård med kärlkramp jämfört med övriga länet. Undvikbar slutenvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-20 KOL-prevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en KOL- diagnos (J44) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Undvikbar slutenvård, KOL
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen av befolkningen i Mellersta Bohuslän som har fått diagnosen KOL i öppen eller slutenvård ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden Undvikbar slutenvård, KOL
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-21. Åldersstandardiserad incidens (antal fall) och mortalitet i akut hjärtinfarkt bland västragötalänningar och, fördelat på kön, under perioden Källa: Socialstyrelsens statistikdatabaser Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-22. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet infarkter varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen av befolkningen i Mellersta Bohuslän som har vårdats för akut hjärtinfarkt ligger på samma nivå som länet som helhet under perioden År 2009 slutenvårdades 322 personer i Mellersta Bohuslän med akut hjärtinfarkt som huvud- eller bidiagnos. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-23. Andel (%) västragötalänningar som har fått en kranskärlssjukdomsdiagnos (I20-I25) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen av befolkningen i Mellersta Bohuslän som har vårdats för kranskärlssjukdom i öppen eller sluten vård, ligger på en något högre nivå än länet som helhet under tvåårsperioden Under tvåårsperioden fick cirka 4000 personer i HSN4 en kranskärlssjukdomsdiagnos någonstans i vården. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-25. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med akut hjärtinfarkt (I21, I22) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för hjärtinfarkt under perioden i länet som helhet. Minskningen har inte varit lika stor i Mellersta Bohuslän under perioden. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-30. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna år som avlidit av åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom (I20-I25) som underliggande eller bidragande dödsorsak, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden, medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Patientregistret och Dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen. Antalet dödsfall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisar flera år sammanslagna för att få stabilare värden Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen av befolkningen i HSN4 med åtgärdbar dödlighet i ischemisk hjärtsjukdom i åldrarna år, ligger nära länssnittet under perioden , men värdena kan variera från år till år till följd av slumpmässig variation. Andelen döda har minskat i både i HSN4 och i länet som helhet under perioden År 2007 avled 70 personer i åldrarna år i Mellersta Bohuslän i åtgärdbar ischemisk hjärtsjukdom. Hjärt- kärlsjukdomar och dödlighet
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-32. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Medelvärde Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Antalet strokefall varierar från år till år till följd av slumpmässig variation och därför redovisas flera år sammanslagna för att få stabilare värden. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Befolkningen i Mellersta Bohuslän har den lägsta andelen personer som slutenvårdats för stroke under perioden jämfört med övriga länet, både bland män och kvinnor. År 2009 slutenvårdades 288 personer i Mellersta Bohuslän med stroke som huvud- eller bidiagnos. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-34. Antal västragötalänningar per invånare i åldrarna 20 år och äldre som slutenvårdats med stroke (I61, I63, I64) som huvud- eller bidiagnos, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och åren 2005, 2007, Åldersstandardiserat. 95% konfidensintervall. Källa Vårddatabasen Vega. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: En kontinuerlig minskning ses i antalet individer som slutenvårdats för stroke under perioden i Mellersta Bohuslän, liksom i länet som helhet. Stroke
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur F-18. Diabetesprevalens. Andel (%) västragötalänningar som har fått en diabetesdiagnos (E10-E14) vid ett besök eller vårdtillfälle i vården under perioden , fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområden och kön. Åldersstandardiserat. 95 % konfidensintervall. Källa vårddatabasen Vega. Diabetes
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andelen av befolkningen i Mellersta Bohuslän som har fått diagnosen diabetes i öppen eller slutenvård ligger ungefär på samma nivå som länet som helhet under perioden Diabetes
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-6. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Per HSN. Figur H-7. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0 % Patienter med diabetesduration < 5 år Per HSN. Nationella diabetesregistret
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: I Mellersta Bohuslän når drygt hälften av diabetespatienter med typ2 diabetes behandlingsmålet för blodsockerkontroll. Jämfört med regionen är det kanske något fler som når behandlingsmålet. För patienter med nydebuterad diabetes är det lika många jämfört med regionen som når behandlingsmålet. Nationella diabetesregistret
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-9. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet blodtryck <130/80 eller 130/80 mm Hg Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Jämfört med regionsnittet har mellersta Bohuslän har något högre andel diabetespatienter med blodtryck under 130/80 men något lägre andel med blodtryck under eller lika med 130/80. Nationella diabetesregistret, blodtryckskontroll
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur H-10. Andel av patienter med typ 2 diabetes, primärvård, som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och LDL-kolesterol<2,5 mmol/l Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Jämfört med regionsnittet har Mellersta Bohuslän högre andel patienter som uppnått behandlingsmålet kolesterol <4,5 mmol/l och högre andel som uppnått målet LDL- kolesterol<2,5 mmol/l 2009 Nationella diabetesregistret, behandling mot höga blodfetter
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-2. Andel (%) kariesfria 12- åringar (DFT=0) per kommun eller stadsdel i Västra Götalandsregionen år Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andel kariesfria 12-åringar i Mellersta Bohuslän är 67 procent. Högst andel har Tjörn 77 procent och lägst andel har Stenungsund 69procent Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-1. Antal skadade och fyllda tänder (DFT) per HSN och VG, för 12- och 19- åringar. Medelvärde för år 2009 (inslusive 2008) i Västra Götalandsregionen. Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur K-3. Andel skadade och fyllda tänder bland 12-åringar (medelvärde), för den sjukaste tredjedelen inom varje kommun eller stadsdel, så kallat ”SIC- index”, i Västra Götalandsregionen Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Andel skadade och fyllda tänder bland den tredjedelen av 12-åringar i Mellersta Bohuslän som har sämst tandhälsa är 1,4. Högst index har Ale och Stenungsund båda 2,5 och lägst index har Kungälv 1,2. Regionens medelvärde är 2,0. Tandvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Figur I-9 ”Jag har tillgång till den vård jag behöver” (%). Andel i befolkningen (%) som instämmer helt eller delvis, år 2002 respektive 2009, fördelat på hälso- och sjukvårdsnämndsområde. Mellersta Bohuslän (HSN4) är med i vårdbarometern från kvartal ). 95% konfidensintervall. Källa: Vårdbarometern Vårdbarometern
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Mellersta Bohuslän är med i Vårdbarometern först från och med år Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver har ökat mellan år 2005 och 2009 i Mellersta Bohuslän, liksom i Västra Götaland som helhet. Vårdbarometern
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-2. Kostnader (kr) för hälso- och sjukvård år 2009, per invånare och nämndsområde uppdelat på vårdnivå Kostnader för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Tabell L-7 Kostnad (kr) för vård i offentlig och privat regi per invånare och nämndsområde samt andel i privat regi år 2009 Kostnader för hälso- och sjukvård
Hälso- och sjukvårdens Verksamhetsanalys 2009 Nämndsprofil Kommentar för HSN 4, Tjörn, Öckerö, Kungälv, Stenungsund, Ale: Mellersta Bohusläns kostnader för hälso- och sjukvård per invånare är bland de lägsta av samtliga hälso- och sjukvårdsnämnder. För 2009 var kostnaden kronor per invånare jämfört med kronor per invånare för regionen. Mellersta Bohusläns lägre kostnader förklaras framförallt av lägre kostnader för specialiserad vård men också lägre kostnader för primärvård. Mellersta Bohuslän har lägre kostnader per invånare för såväl specialiserad vård som primärvård i offentlig drift jämfört med regionen. Mellersta Bohuslän har dessutom lägre kostnad per invånare för specialiserad vård i privat drift men däremot högre kostnad per invånare för primärvård i privat drift. Andelen privat vård är 10,8 procent jämfört med 8 procent för regionen. Ett skäl till ett lägre kostnadsläge jämfört med regionsnittet kan vara att andelen äldre i befolkningen i Mellersta Bohuslän är låg jämfört med regionen i övrigt. Detta gäller framförallt gruppen över 80 år. Kommentar från HSK Göteborg: Ett annat skäl kan vara att sjukligheten, med några undantag, tycks vara betydligt lägre bland invånarna i hälso- och sjukvårdsnämndens område än genomsnittet för Västra Götaland. Kostnader för hälso- och sjukvård