media literacy - medialukutaito – medieläskunnighet scientific literacy tieteellistä lukutaitoa vetenskaplig läskunnighet
argumentation logiska slutledningar ( päättely ) evidens (”bevis”, todiste/näyttö) faktaunderlag hänvisningar, referenser (viite) reproducerbara lab-resultat cirkelargumentation retorik känsloargument argumentum ad hominem (mot person)
Publicering (fack)vetenskapliga tidskrifter peer review (granskning, vertaisarviointi) ”Rubriken har karaktär av syltburksetikett och syftar till att entydigt meddela innehållet. Den följs av en sammanfattning som på forskarjargong kallas abstract. Själva artikeltexten inleds med problemets art och omfattning, samt redovisar bakomliggande teori och tidigare forskning. Därefter beskrivs och motiveras val av metoder för datafångst och analys.” (Forskning & Framsteg)
Insamling av fakta laboratorieexperiment observationer (av naturliga fenomen) opinions- eller gallupundersökningar utgrävningar genomläsning av källskrifter
Aprioriska vetenskaper formella vetenskaper matematik logik
Empiriska vetenskaper naturvetenskaper beteendevetenskaper samhällsvetenskaper humanistiska vetenskaper humanvetenskaper
Naturvetenskaper fysik (inkl. astronomi, geologi, meteorologi m.fl.) kemi biologi (biovetenskaper)
På engelska förstår man med sciense närmast naturvetenskap, medan humanistiska vetenskaper benämns art.
Beteendevetenskaper psykologi pedagogik
Samhällsvetenskaper sociologi statslära nationalekonomi
Humanistiska vetenskaper historia lingvistik filologi litteraturvetenskap kulturantropologi
Klassificeringen av vetenskaper bygger åtminstone delvis på skillnader i metodik. Klassificeringen av vetenskaper kan även baseras på forskningsområden och förklaringsnivåer.