Långtgående kväverening i befintliga volymer – Sundets reningsverk Växjö Anneli Andersson Chan, processingenjör avlopp och biogas VA-avdelningen, Tekniska förvaltningen

Sundets avloppsreningsverk – renar Växjös avloppsvatten samt producerar biogas och näringsämne som sluter kretsloppet! Tillstånd att rena vatten från 95 000 pe – nu 65 000 anslutna plus industri. Medelflöde: ca 20 000 m3/d. Avancerad behandling med mekanisk, kemisk och biologisk rening plus Dynasand filter. Gränsvärden: 10 mg BOD7/l 0,2 mg tot-P/l 60% nitrifikation 15 mg tot-N/l ? 5 år prövotid tom 2016

Bakgrund Mer biogas  bussar i Växjö Samrötning – mer EOM Växjö växer och kvävebelastningen in till verket ökar Striktare utsläppsgränser för kväve? BSAP? Kvävecertifikat? Prövotillstånd Sundet Rejektbehandling N-belastning EOM: Externt organiskt material Hushållsavfall, fettavskiljarslam mm

Biogasprojekt, samrötning med hushållsavfall Avvattning av slam Rejekt N-belastning Inmatning externa substrat tex matavfall Rötrest Rejekt- behandling Optimerad rötning (högre utrötningsgrad) samt mottagning av matavfall innebär ökad kväve-belastning via rejektet, samtidigt som kväve-belastningen i inkommande vatten ökar

Effektivare rejektbehandling  ANITA Mox Förbättrad kväverening i huvudströmmen  Hybas Bärarprocesser AnoxKaldnes K5

Processerfarenhet 2011-2014 ANITA™Mox för resurseffektiv rejektvatten-behandling i fullskala Hybas™ i befintlig aktiv slam Anammoxprocess

Anita™Mox – design och utfall Parameter Design (2030) 2012/2013 Volym m3 350 295 Flöde m3/d 300 157 Temperatur oC >25 31 Tot-N kg/d mg/l 320 (430) 1 433 137 922 NH4 mg N/L 1 430 850 TSS 400 660 pH 6.8-7.5 O2 0.5 - 1.5 mg O2/L Låg belastning, lite skumningsproblem – sänkt vätskenivån i reaktorn så vi får en mindre aktiv volym – nu fyllnadsgrad på 53%. Mer matavfall har sänkt kvävehalten i rejektet från >1000 -1200 mg/l till 850 mg/l. Hög temp. Gynnar processen. Periodvis problem med centrifug och hög susp i rejektet

SBR - bakgrund Belastning 2006-2009 ≈ 174 kg tot-N/d (155 kg NH4-N/d) Reduktion ≈ 30% tot-N och ≈ 70% NH4-N 2030 uppskattad belastning ≈ 430 kg N/d Resultat från vår SBR i Linköping på rejektnätverksträffen… ganska varierande resultat… I medel runt 21-38% reduktion av tot-N och 58-72% ammoniumreduktion tidigare och det krävde 35 ton melass per år i SBR. Krävde mkt underhåll och omvårdnad för att fungera bra… Fick brädda en hel del.  Co-operation with AnoxKaldnes during the winter of 2011-2012, to try Veolias deammonification process ANITA™Mox by rebuilding the SBR reactor to a MBBR 350m3 350m3

Separat biologisk behandling av rejektvatten med ANITA™ Mox autotrof N-omvandling genom anaerob ammoniumoxidation (anammox) i en bärarprocess Samarbetsprojekt med AnoxKaldnes

Finblåsigt membransystem – bytte alla membran Installerade två STAMO omvandlare 137 m3 nya AnoxTM K5 bärare Efter 3 veckor 20 m3 ympade bärare Uppstartsstrategi – intermittent luftning och pH Installation av on-line instrument NH4-N och NO3-N Vi byggde om den reaktor som fanns, geotextil på insidan av bassängen för att spara bärarna, installation av två omrörare, bytte membran men beslutade oss för att behålla det finblåsiga luftarsystemet. Uppstartsstrategi från Anox

Start november 2011 Allt rejekt har behandlats sedan februari 2012 Kvävebelastning och omvandlingshastighet ökade gradvis till: 0,55 N/m3reaktor.d 0,5 kg N/m3reaktor.d Började först med att pumpa in inkommande avloppsvatten på de nya bärarna för att skapa en biofilm. Sedan när de seedade bärarna var i började vi belasta med rejekt motsvarande kvävebelastning som de klarade av att rena och ökade succesivt. Intermittent luftning – omrörning. Uppföljning med on-line mätare NH4, NO3, DO and pH samt snabbrör för att kontrollera nitrit. Start-up and operation of the full-scale ANITA Mox were controlled on the basis of NH4, NO3, DO and pH readings from on-line sensors.

Anita™Mox resultat Ympning med AnitaMox-bärare (12%) = snabb uppstart med hög reduktion direkt Jämn reduktion och allt rejekt behandlas (högre reduktion än ”utlovat”) Fortfarande lågbelastat jämfört med design Ammoniumreduktion: 89% (75%) Totalkvävereduktion: 80% (65%) Energiåtgång: ca 1 kWh/kg Nbort N2O emissioner: 0.75% av N bort

Införande av termisk hydrolys på Sundet Rejekts karaktär kommer att förändras Kommer att späda rejektet innan behandling i ANITAMoxen Högre ammoniumhalter Ev. hämmande ämnen ?!

Hybas – ombyggnad linje 1 Traditionell aktivslam med fördenitrifikation; en anox och tre luftade zoner. The Hybas process was incorporated in one of the six treatment trains that can be separated from the others, but receive the same incoming wastewater. The anoxic zone for pre-denitrification was doubled (600 m3), followed by 325 m3 aerated zone where 200 m3 AnoxTM K5 carriers were added, and finally a 325 m3 aerated traditional activated sludge process. The walls of the carrier zone were covered with a geo textile, a wood wall and a sieve grid were installed to keep the carriers in place, and the fine-bubble aeration system was upgraded and reinforced. Modifierad aktivslam med bärarprocess (Hybas); två denitrifikationszoner, en luftad zon med bärare och en luftad traditionell aktivslamzon.

Jämför Hybas - Referenslinjen Medel Hybas Referens 2012 1 2 2013 4 6 2014 VINTER 2011/2012 VINTER 2012/2013

Jämför Hybas - Referenslinjen Medel Hybas Referens 2012 1 2 2013 4 6 2014 VINTER 2011/2012 VINTER 2012/2013

Jämför Hybas - Referenslinjen Riktvärde 2012 9 16 15 2013 13 19 2014 11 12

Jämför Hybas - Referenslinjen

Jämför Hybas - Referenslinjen 2012 9 16 2013 13 19 2014 11 12 Lägre årsmedelvärden på totalkväve (<15 mg/l) Ungefär likvärdig nitrifikation, men större möjlighet till kontroll/möjlig vintertid Ungefär likvärdig nitrifikation, men större möjlighet till kontroll/åtgärder vid kalla temperaturer Silväggen två nackdelar: Hög luftåtgång Begränsad hydraulisk kapacitet

Ombyggnation linje 2 för Hybas Zon 1 och 2 anox zon Zon 3 bärare Zon 4 omrörare (aktiv slam) Flödet tvärs över, inloppskanal och utloppssilar Förbättrad hydraulisk kapacitet Förbättrad styrning Minskad energiförbrukning

Ombyggnation linje 2 för Hybas Ombyggnation vår/sommar 2014 – under uppstart sept/okt :

Slutsatser Går att åstadkomma mer rening i befintliga volymer med hjälp av bärarprocesser Förändring och uppföljning – kräver engagerad personal! Framtiden är spännande! Tack för mig! Frågor?