Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader
Företagsekonomi 2 Centralt innehåll Företagens roll och villkor i samhället ur ett historiskt och internationellt perspektiv. I samband med detta behandlas företagens samhällsnytta och samhällsansvar. Grundläggande lagar och andra bestämmelser som styr företagens agerande inom olika områden. Metoder, teorier och modeller som används i företagens interna styrning och planering i form av budgetering och kalkylering.
Repetition från FEK 1: RÖRLIGA kostnader? Dessa kostnader förändras när volymen förändras. T ex material FASTA kostnader? Dessa kostnader ändras inte när volymen förändras. T ex hyra, lön
Praktiskt exempel Henrik har hyrt en plats på torget för 300 kr. Han tänker sälja fågelholkar för 25 kr per styck. Material till holkarna kostar 10 kr per styck. Försäljningspris/st=25 kr Rörlig kostnad/st= 10 kr Fast kostnad=300 kr
Praktiskt exempel forts Hur många fågelholkar måste Henrik sälja för att inte gå med förlust, dvs. vilken är nollpunktsvolymen? FK_____ (eller fast kostnad) (pris/st – RK/st) (bruttovinst)
Praktiskt exempel forts Fast kostnad____ = (pris/st-RK/st) 300_ = 20 st 15 Nollpunkten/break-even/kritiska punkten är 20 st, dvs. han måste sälja minst 20 st. för att gå runt.
Nollpunktsomsättning Hur mycket måste Henrik sälja för i kronor för att inte gå med förlust? Nollpunktsvolymen x försäljningspris/st 20 st x 25 kr = 500 kr ”Vi når break-even vid 500 kr i omsättning”
Säkerhetsmarginal Är den del av försäljningen som överstiger nollpunkten I ANTAL: Aktuell försäljning i antal - nollpunkten i antal = säkerhetsmarginal i antal Antag att säljer 30 st: 30 st – 20 st = 10 st. Dvs. försäljningen kan minska med 10 st. innan det blir förlust
Säkerhetsmarginal I KRONOR: Aktuell försäljning i kronor - Nollpunkt i kronor = säkerhetsmarginal i kronor Antag att säljer för 750 kr (30 st x 25 kr): 750 kr – 500 kr = 250 kr Dvs. försäljningen kan minska med 250 kr innan det blir förlust
Förblir fasta kostnader oförändrade oavsett hur mycket som tillverkas? Varför sjunker totalkostnaden per styck snabbare ju större andel av kostnaderna som är fasta? Varför räknas ränta som en fast kostnad när det faktiskt finns rörlig ränta?
Ann Wetterström Nacka Enskilda gymnasium 2015 vt