UTBILDNING OCH EKONOMI Lygdbäck, V. (1993) - en historisk tillbakablick Utbildning som investering i humankapital fram till 1900-t sågs utbildning som konsumtionsvara utbildning tar tid och kostar pengar under 1960-t framfördes tanken på utbildning som investering utbildning ger ekonomisk avkastning i framtiden utbildning höjer människans produktivitet bättre inkomster = Humankapitalteorin - utvecklades i England på 1960-t, en period av ekonomisk tillväxt - i många länder satsades stora resurser på utbildning för att åstad- komma ekonomisk tillväxt genom höjd produktivitet hos arbetskraften - teorin stötte på svårigheter vid mitten av 1970-t p.g.a. ekonomisk nedgång, oljekris akademisk arbetslöshet – ett nytt begrepp - utbudet på arbetskraft ökade men efterfrågan minskade humankapitalteorins teser om utbildningens bestående högre avkastning började ifrågasättas

Utbildning som filter Filterteorin - framlades i början av 1970-t - ifrågasatte utbildningens reella produktivitetshöjande effekt - hävdar att utbildning inte höjer avkastningen hos det mänskliga kapitalet - utbildning får funktionen som en serie filter - individen besitter i sig själv vissa egenskaper och förmågor, utbildningen initierar kapacitet och utbildningssystemet filtrerar individerna enligt deras förmåga - teorin bygger på antagandet att arbetsgivare anställer arbetstagare under ofullständig information - betyg ger information om den produktivitet individen besitter

Utbildning som signal Signalteorin - utbildning uppfattas som en signal på arbetsmarknaden - högre lön utbetalas till individer med högre utbildning, även om ingen skillnad i individuell produktivitet förekommer - hög utbildning signalerar åt arbetsgivaren att detta är en duglig person -> hög lön - informationen om arbetstagarnas produktivitet är assymetriskt fördelad (arbetstagarna känner sin egen produktivitet men arbets- givarna är ovetande därom)

Sortering av de utbildade Sorteringsteorierna - produktiviteten är kopplad till befattning och inte till individ - tillerkänner utbildningen en viss produktivitetshöjande effekt - utbildningen är heterogen och ger olika stor produktivitet för olika typer av arbeten inkomstskillnader mellan personer med samma utbildningsnivå men med befattningar med olika produktivitet Utbildning som lagringsverksamhet - utbildning = konsumtion - utbildning ses inte som någon produktivitetshöjande eller informa- tionsskapande investering - utbildningssystemet = ”upplagringsdepot” av individer - genom att ”lagra”, dvs. utbilda individer, som annars skulle bli sysslolösa, bevarar man deras arbetslust och yrkeskunskap Vad kan vi säga om vuxenutbildningens koppling till samhällslivet och utbildningens ekonomiska och sociologiska konsekvenser idag?