1 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Internationella Hälsokommunikatörer
Advertisements

”SEX & SAMLEVNAD I EN NY VÄRLD”!
Folkhälsoarbete i Munkedal
Staten och det civila samhällets organisationer
Sammanfattning av vårdprogrammet Fetma hos vuxna
Mottagna och överenskommelser i Västernorrland
Internationella Hälsokommunikatörer
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
ett utvecklingspartnerskap
VISIT VISIT En mottagning för barn, ungdomar, deras familjer och unga vuxna, 0-25 år med uppgift att förebygga och behandla psykisk ohälsa.
Är det väl använda pengar?
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Mottagandet av flyktingar och ensamkommande barn – en resurs i Västernorrland
Folkhälsorapporten 2009 Landstingsstyrelsen 28/4 2009
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Målsättning - Kvalitet
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Hur mår Malmö? Presentation av Välfärdsredovisningen 2009 Välfärdsredovisning 2009.
QWC-metoden Ledningsverktyg för Stress och Verksamhetsutveckling
Ungdomsmottagningarna Blekinge. Ungdomar år En mottagning i varje kommun kontakter 2010.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter Mångfald Resurs Självständighet RättigheterMångfald Resurs Självständighet Rättigheter.
Bakgrund Fässbergsgymnasiet ca 1200 elever 11 program % invandrarungdomar. 4 Individuella program *IVIK, IV introduktionskurs för invandrar- ungdom.
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
”Lär dig säga jag och nej”
Bilder för lokal utbildning
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Tidiga preventionsinsatser i kommuner och företag Policyarbete och åtgärder mot riskbruk.
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Folkhälsoarbetet i Karlskrona kommun
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
MED SKOLAN SOM HÄLSOFRÄMJANDE ARENA
Diskussion om ansvarsfördelning och ett växande behov av stödinsatser Diskussion om ansvarsfördelning och ett växande behov av stödinsatser Politiska beslut.
projekt Skolintroduktion på sent anlända elevers villkor
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
SAM-projektet Skaraborg Samhällsorientering Samhällsorientering för vissa nyanlända invandrare.
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
”Må bra – prestera bättre” - med Tuba som ditt verktyg Anita Kihlman, Tuba AB 2010.
Demens och tidshjälpmedel
Tidiga insatser mot psykisk ohälsa inom barnhälsovården
Hälsa.
Region Skånes 1177-tjänster ger ökad tillgång till kvalitetssäkrad information, underlättar kontakten med vård och omsorg och ger bättre möjlighet till.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
© Jan E Persson Ulrika Westrup ek dr Jan E Persson och ek dr Ulrika Westrup Institutionen för Service Management, Lunds universitet HSS2011: Interaktiv.
1177 – ett av Sveriges viktigaste nummer Nina Håkansson Enheten för vårdkommunikation, Region Skåne Lund
Historia RÖK- partnerskapet och överenskommelsen maj 2003: Samling av tänkbara partner, dåvarande länsarbetsnämnden och kommunförbundet tar.
Hälsokommunikatörer Stockholms län Presentation till projektets slutkonferens 14 december, 2011 Projektledaren Marcela Bravo.
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Varför Samverkan? Många med offentlig försörjning Problemen kräver helhetslösningar myndigheten äger del- lösningar Nya behov – integration.
Åsa Heimer, projektledare, vårdutvecklare BHV-Nord, Stockholm
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård, Lund 15/ Vårdcentralen Drottninghög - en del av Primärvården Skåne.
Hur kan vi använda Skånes befolkningsundersökningar i det hälsoinriktade arbetet? Mathias Grahn Enheten för Folkhälsa och Social hållbarhet Region Skåne.
”Folkhälsa i var och ens mun” – Tre exempel från Västerbotten Mona Wennberg Hälsoutvecklare, Folkhälsoenheten Västerbottens läns landsting.
Hälsokommunikatörer på modersmål i Östergötland. En regional samverkan mellan Region Östergötland och kommunerna i Östergötland. Projekt under 2007 –2008.
Hälsokommunikatörer. Målgrupp och syfte Nyanlända, ensamkommande barn/ungdomar, invandrare med bristande kunskaper i svenska Tidigt främja hälsa och förebygga.
Louise Bennet, Specialist i allmänmedicin, VC Fågelbacken, Malmö Centrum för Primärvårdsforskning, Region Skåne och Lunds Universitet MEDIM MEDIM studien.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Självhjälp genom hälsostöd 19 september 2016.
Kultur- och språkanpassad hälsoinformation Steg 2 Datum:
Använder vi oss av Fysisk aktivitet på Recept? Carin Molin, sjukgymnast, PatientForum UMAS Ulrika Björck, sjukgymnast, Endokrinologiska kliniken UMAS.
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet Folkhälsa och sjukvård 20 april 2017.
Kommunikationsstöd för människor på flykt
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
. Förbättrad hälsa genom ökad förståelse hos arbetsledare Att hitta en samverkansmodell Sammanfattning Att arbetsledarna som deltagit i.
Ökad tillgänglighet i BHV Ett utökat hembesöksprogram
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Modersmålsbaserad hälsokommunikation - det hälsostödjande systemet Folkhälsa och sjukvård 28 juni 2019.
Presentationens avskrift:

1 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda.

2 Internationella Hälsokommunikatörer H ä lsof ö rh å llande i Malm ö 2000 SvenskföddaUtlandsfödda Rökare ♀13,3%24,3 ♂14,325,2 Övervikt ♀48,260,8 ♂34,844,2 Brist på motion ♀17,229,9 ♂15,932,3 Riskkonsum av alkohol ♀14,34,7 ♂4,12,0

3 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda. Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet.

4 Internationella Hälsokommunikatörer Bakgrund till projektet - lägesrapport från Malmö år 2000 Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda. Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper.

5 Internationella Hälsokommunikatörer Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)

6 Internationella Hälsokommunikatörer Syfte Ökad jämlikhet i hälsa för individer och familjer i aktuella etniska grupper, genom att dessa kan påverka sin hälsa i positiv riktning. Mål 1.Förebygga ohälsa inom utvalda språk/etniska grupper 2.Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete 3.Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. 4.Främja integrationen.

7 Internationella Hälsokommunikatörer Metod Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. Behov och efterfrågan hos såväl målgrupp som institutioner bestämmer innehållet i informationen. Grundteman Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, stress, sömnlöshet, psykisk hälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, sex och samlevnad.

8 Internationella Hälsokommunikatörer Flytt till ett nytt land Interna konflikter psykosociala processer ensamhet främlingskap identitetskris Förändringar i samspelet mellan mamma, pappa & barn Stress Arbetslöshet studier. Psykosomatisk depression, Oro, ångest & huvudvärk Hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes typ 2, högt blodtryck Hälsan försämras - gör något åt det tidigt! Exempel på en presentation ur temat “Psykisk Hälsa”

9 Internationella Hälsokommunikatörer Målgrupp Barnfamiljer, blivande barnfamiljer och ungdomar (16-24 år) som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, kurdiska, persiska & polska

10 Internationella Hälsokommunikatörer 3 läkare – Irak, Afghanistan 2 sjukgymnaster – Bosnien & Kurdistan 1 tandläkare - Irak 1 sjuksköterska - Kosovo 1 laboratorieassistent - Afghanistan Hälsokommunikatörernas yrkesbakgrund 2005

11 Internationella Hälsokommunikatörer Utbildning av hälsokommunikatörer Samarbete med bl.a. Socialmedicinska enheten, Malmö högskola, UMAS, Primärvården och Röda Korset. Kontinuerlig fortbildning efter behov. Kvalitetssäkring Genom ständig dialog i arbetslaget samt feedback från personal inom hälso- och sjukvården.

12 Internationella Hälsokommunikatörer Introduktionen Kroksbäck, Gullviksborg, Lindängen, Törnrosen, Familjens hus Rosengården & Herrgårdshälsan Liber Hermods Lernia Komvux Invandrarservice Arenor & Samarbetspartners 2005 Region SkåneMalmö stad Flyktinghälsan Kardiologen PatientForum CFA Malva Fosie AUC New Roots Landskrona Helsingborg Lund RE-KOMP Iransksvenska föreningen Dialog Vårdcentraler & BVC

13 Internationella Hälsokommunikatörer Hälsokommunikatörer Verksamheter Målgrupp - ökad motivation & större självförtroende - utveckling av svenska språket - personlig utveckling samt utökat kontaktnät - effektivitetsvinster - kunskap/förståelse - anställning av hälsokommunikatör - antal informerade sep 2001–dec personer -mycket positiv respons, 92% av åhörarna har önskat fler tillfällen av information. Resultat Nya metoder har utvecklats i samverkan mellan olika aktörer.

14 Internationella Hälsokommunikatörer Utvärderingar Malmö Högskola, Hälsa Samhälle Universitetssjukhuset MAS, Socialmedicinska enheten Lunds universitet, Etnologiska institutionen Benny Hjern, professor i statsvetenskap Logistikprofessor Hans Sarv

15 Internationella Hälsokommunikatörer Framtiden Permanent verksamhet med projektstruktur Region Skåne, närsjukvården Finansiering Kvalificerad Yrkesutbildning