Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008 Undersköterskans dag 4 mars och 9 april 2008. Välkomna till en stunds reflektion kring ämnet vardagsrehabilitering

Vad innebär vardagsrehabilitering för dig? (Vardag = varje dag)

Att personalen arbetar med ”händerna på ryggen” är konsten i rehabiliteringsarbetet. Det innebär att det individen klarar av att utföra skall denne också göra, även om det kan vara besvärligt och ta tid. Träningen är insprängd i de dagliga rutinerna t.ex. förflyttning från säng till stol, gångträning, påklädning etc. Gällivare kommun

Det handlar om att inte lära in hjälplöshet, utan att ta vara på den kraft människor har, både brukarens och vårdpersonalens. Utgångspunkten skall vara att ha en stödjande, inte hjälpande inriktning. Att uppmuntra till egen problem- lösning och eget handlande. Östersunds kommun

Rehabilitering Vardagsrehabilitering Kan utföras av all personal och med alla vårdtagare. Träningen kopplas till en återkommande aktivitet i vardagen. Specifik rehabilitering Riktad träning utöver vardagsrehabilitering som utförs av rehabutbildad personal.

Din inre resa…

Diskutera med grannen: Vad behövde du för hjälpmedel/ praktiska lösningar för att du skulle klara dig självständigt? Behövde du hjälp/stöd av annan person? I så fall vad? Vad skulle vara det allra viktigaste för dig i mötet med vård-/ hemtjänstpersonal?

Kroppen är gjord för att användas! Hjärta Blodtryck Lungor Skelett Leder / brosk Skelettmuskulatur Mag- tarm Hjärna

Det är aldrig för sent att börja träna! Styrka, rörlighet, kondition och balans kan förbättras oavsett ålder! Fysisk aktivitet genom vardagsrehabilitering är därför mycket viktigt! Undersköterskans roll i är ovärderlig!

Effekter av fysisk aktivitet hos äldre Förbättrad kondition! Stabilare blodtryck Minskad hjärtfrekvens Ökad insulinkänslighet Ex: Gå till affären, städa, kratta löv och ta på sig kläderna.

Effekter av fysisk aktivitet hos äldre Förbättrad styrka! En frisk 80-åring har i genomsnitt förlorat mer än hälften av sin ursprungliga muskelmassa. Ex. Gå till matsalen, uppresning från stol, förflyttning i/ur säng, gå i trappa och baka bröd.

Även hos personer över 90 år! Regelbunden styrketräning ger ökad muskelstyrka hos äldre, på mellan 50-200%. Även hos personer över 90 år!

Effekter av fysisk aktivitet hos äldre Förbättrad balans! Balansen förändras med åldern. Nedsatt balans kan leda till fallolyckor och frakturer. Ex: Gå, sitta utan ryggstöd, gå i trappa och uppresning från stol.

Effekterna av fysisk aktivitet är en färskvara Effekterna av fysisk aktivitet är en färskvara. Vi blir bra på det vi använder och tränar på. Vi förlorar de förmågor vi har om vi inte använder dem! Alla har rätt till att använda sina funktioner så länge som möjligt…

Träning ger färdighet… Språkkunskaper Bilkörning Konditionen Gå till toaletten Ta på skorna Förflyttning i/ur säng

Effekter av promenader Ökar muskelstyrkan Förbättrar rörligheten Ökar balansförmågan Påverkar blodtrycket Motverkar benskörhet Bra för mag- och tarmfunktionen Frigör energi → underlättar vila Ökad endorfinhalt → minskad smärta Ökar självkänslan, integriteten och det psykiska välbefinnandet.

Läkemedelskonsumtion Vad händer om 10.000 äldre aktiveras så att de behöver ett läkemedel mindre? Svenska folket sparar 10 miljoner kronor per år!

Har vi tid med vardagsrehabilitering?

Personalens upplevelse av att arbeta med vardagsrehabilitering Innan projektet började Rädsla att arbetsbördan skulle öka. Rädsla att arbetet skulle ta längre tid. Under projektets gång Lättare att ställa rimliga krav på pensionären. Ökat självförtroende i arbetet. Ger pensionären tillräckligt med tid och arbetar med händerna på ryggen. Samarbetet mellan vårdpersonal och rehabpersonal förbättrades – ömsesidig respekt för varandras erfarenheter och kunskap.

Kom ihåg! Lite är bättre än inget! Hur arbetar jag / hur kan jag arbeta med ett vardagsrehabiliterande synsätt? Kom ihåg! Lite är bättre än inget!

Händerna Informera Tid Stöd

Tack för ert intresse! Lycka till i vårt gemensamma arbete med vardagsrehabilitering.

Referenser FYSS. Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. 2003. Intern medicin. L. Hallberg, G. Holm, N. Lindholm, L. Werkö. Liber 1996. Smärta och smärtbehandling. M. Werner, P. Strang. Liber 2003. Aktivering i vardagen. P. Ström. Liber 1995. www.fouivast.com www.lsr.se