Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se

Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför forska och bry sig om (havs)miljön? –Det är kul och intressant –Det ger ny kunskap och påverkar människor –Kunskap om och hanteringen av (havs)miljön är särskilt viktig för samhället människor / mänskligheten djuren / arterna naturen själv: ekosystem, landskap, jorden… Motiveringen vilar på en etisk hållning om vad som är viktigt och insikter om miljöns komplexitet och stora inverkan på detta Olika motiveringar kan komma i konflikt –Olika typer av mänskliga intressen –Nutida och framtida generationer –Olika delar av världen –Djurens intressen och människors –Naturens intressen och människans

Hållbar utveckling: ett etiskt ideal Välståndet påverkar miljön och därmed förutsättningarna för välstånd annorstädes och i framtiden Skyldigheter mot (den avlägsna) framtiden och andra delar av världen –Existens, Livskvalitet, Rättvisa –Grundläggande och instrumentella skäl: socio-ekonomiska makro-effekter av miljöförstöring Hur stora skyldigheter, av vilket slag? –Havsexempel 1: fiskenäringens intressen vs. långsiktiga havsmiljöintressen –Havsexempel 2: prioritera hittills väl tillgodosedda fiskenäringsintressen vs. mindre välutvecklad fiskenäring (jfr. klimatgrälet USA – Kina) –Hur ska kostnaderna för insatser och restriktioner fördelas?

Komplikationer 1: Kollektiva dilemman & koordinationsproblem –De stora (havs)miljöproblemen orsakas av väldigt många aktörers beteende under lång tid, sammantaget –Enskilda och mindre aktörers bidrag inte avgörande: “droppen i havet” –Svårt för enskilda och mindre grupper att “se problemet” –Marknadslösningar fungerar inte av sig själva: maktpolitik nödvändig –Lokalt fungerande strategier svåra att tillämpa globalt: globala politiska lösningar –Kniptång: den globala internationella politiken fungerar som en riktig fri marknad: risk för nya problem Exempel: nationernas “chicken race” och klimatpolitikens “fångarnas dilemma” Oberoende av hur våra naturvetenskapliga kunskapsunderlag ser ut Problemet är etiskt, politiskt, human- och samhällsvetenskapligt

Komplikation 2: kunskapsosäkerhet & -brist –Ekosystemansatsens beskrivning av naturen är ohyggligt komplex –Havet är i sig komplext, men också en del av ett större än mer komplext system –Synergier, trösklar, feedback-mekanismer, multiplikativa och exponentiella samband, m.m. –Långa tidsrymder –Svårt att förutsäga exakt och säkert vad konsekvenserna av olika alternativ blir Försiktigheten som etiskt ideal och politisk strategi –Tanke 1: det har ett moraliskt pris att inte agera mot allvarliga hot, även om de kanske aldrig blir verklighet (jfr. köpa en hemförsäkring) –Tanke 2: försiktighetsåtgärder har alltid i sig själva ett moraliskt pris ( jfr. försäkringspremien) –Tanke 3: priset för försiktigheten måste stå i en försvarbar relation till det pris som ett oförsiktigt agerande skulle innebära –Tanke 4: på samhälls- och global nivå måste både fördelen av att undvika oförsiktighetens pris och nackdelen av att betala försiktighetens pris fördelas på ett försvarbart sätt –Exempel: rädda svensk fiskenäring till priset av att underminera lokal afrikansk fiskenäring och fortsatt storskalig fiskeriverksamhet med oklara miljöeffekter Många etiska frågor och politiska problem –Vad är försvarbart och varför? Hur ska problemen beskrivas? –Klarar den globala politiken av utmaningen? Var ska makten placeras?

Hur länge ska vi vänta? Munthe, C (2011). The Price of Precaution and the Ethics of Risk. Dordrecht, New York & London: Springer (in press)