Familjeterapeut Marie Persson 2014 09 09

FREDA Ett standardiserat bedömningsmetod för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer Kort genomgång av FREDA-kortfrågor, FREDA-beskrivning och FREDA farlighetsbedömning , Hässleholms modell, för- och nackdelar

FAMILJEFRIDSTEAMET 2 familjeterapeuter med KBT och psykodynamisk steg 1-utbildning, en samtalsterapeut med TA och bildterapiutbildning och en samordnare som arbetar: Integrerat i Socialförvaltningen Service, öppenvård Myndighetsutövning Samverkan internt och externt Information och kunskapsspridning

Handläggning Särskild utredningsmall våld i nära relation Sammanställning och analys av FREDA och våldsmönster Säkerhetsplanering Genomförandeplan Checklistor Grunddokumentation Uppföljning (SUV)

INSATSER I samråd med klienten utifrån riskbedömning och behov Praktiskt stöd i det akuta skedet Samtalsterapi enskilt och i grupp för både kvinnor och män Skyddat boende Kontaktperson

FREDA BESKRIVNING FREDA; består av kortfrågor, psykiskt-, fysiskt-, sexuellt och farlighetsbedömning. Kortfrågor: 5 st, fysiskt, psykiskt, sexuellt, frågor kring handikapp och omsorgssvikt. Frågor gällande hemmavarande barn under 18 år Freda beskrivning: Datum, handläggare, ärende, när görs FREDA (före insats, i anslutning till avslutad insats eller en tid efter avslutad insats. Vem som är utövare av våldet, tidsperiod samt sista våldshändelsen

Psykiskt våld Tre svarsalternativ; aldrig, någon gång, upprepade gånger 41 st frågor , tidigare 65 st, ändrats pga hanterbarheten Skalan illustrerar olika typer av våld så som kränkningar, fula ord, ignorans, hotfulla blickar, trakasserier, förföljelse, anklagningar, varningar, hot, telefonterror, tidskontroll, inlåsning osv Inleds på samma sätt som kortfrågona med tids perspektiv, relationen samt när i ärendet genomförs. Krav på uppföljning, därav anges när man gör FREDA

Fysiskt och sexuellt våld 25 st vålds frågor, tre svars alternativ (aldrig, någon gång, upprepade gånger) De första 9 frågorna är knuffar, skakningar och fasthållningar Det följande 7 är grövre våld tex sparkar och slag De sista 7 frågona är frågor kring om våldet är av överlagd karaktär tex fastbindning, knivhugg eller tex brännskador. Sista 2 frågorna är av sexuell karaktär . Tre separata frågor berör konsekvenser av våldet i form av behov av sjukhusvård alt omplåstring

Skattningar 4 frågor som handlar om skattningar kring om man upplever att det psykiska och fysiska våldet är farligt för klientens hälsa resp liv. Studier visar att den utsatte är bra på att skatta risk och farlighet varav man skall ta detta på stort allvar. Frågor kring barn och djur. Frågor kring om den utsatte själv utsatt sitt/sin barn för våld har tillkommit. Frågorna som handlar om barn som bevittnat våld har svars alternativen utökats och de omfattar nu även mindre barns beteende. En barnavårds utredning skall inledas om detta framkommer.

Farlighetsbedömning 20 frågor, ja och nej svar. Inga förändringar från tidigare version. Vilken relation man har till den som utövat våldet. Är det flera gör olika farlighetsbedömningar Bedömer hur farlig situationen är just nu. Poäng system, dock räknas inte fråga 20 med Ger rekommendationer men skall diskuteras med utsatte Farlighetsbedömningen skall man vara varsam i tolkningen kring, då klienter kan underskatta eller minimera sin risk. Kan vara en utgångspunkt för diskussion kring skyddsboende

Bedömning/analys Att väga in / tänka på! Beskriv bakgrundsinformation Språket, benämn saker vid dess rätta namn, underlättar insatser I analysen/bedömningen skall det belysas: när, var, upprepningar, hur, varför , vem osv. Beskriv olika scenario för att tydliggöra. Formulera risken och riskfaktorer. Beskriv hur bedömningen gått till. Problematisera! Bedömningen är din och ingen annans. Det är inget färdigt material utan ändras utifrån den våldsutsatta och din kunskap!!

SÄKERHETSPROGRAMMET Ursprung Changing Ways, Canada För helhetssyn av klientens situation och hennes riskmedvetenhet DA – Danger assessment SVAWS Severity of Violence Against Women Scale PMWI - Psychological Malteatment of Women Inventory Säkerhetsplanering

Tillägg till säkerhetsprogrammet Våldsmönster, WHO:s def i Folkhälsorapporten kap 12 Motstånd, Allan Wade Risk och sårbarhetsfaktorer DVSA (Domestic Violence Survivor assessment), strukturerad uppföljning med hjälp av transteoretisk modell utifrån fem förändringsstadier (Proschaska DiClemente)

Vad innebär användning av FREDA? Synliggör våldet, dess betydelse och möjliggör offrets berättande Gör våldet onormalt och bryter normaliserings-processen Bryter skammen och synliggör motstånd Tydlighet kring ansvar, skuld och våldsmönster Återupprättar den vålds utsattes värde och ger hopp Professionellt bemötande och trygghet för handläggare/terapeut

Stöd och utbildning? Det krävs idag ingen formell utbildning för att börja använda FREDA, manualen är ett stöd. Socialstyrelsen betonar att användning av standardiserade bedömningsmetoder på ett oreflekterat sätt kan få negativa konsekvenser. För en professionell användning behövs kunskap om den specifika bedömningsmetoden. Manualen beskriver införandet av FREDA som ett förändringsarbete som kräver chefsstöd, tid och resurser i likhet med annat förändringsarbete.

Det är av vikt att man kan prata öppet med andra tex polis/socialtjänst. För att kunna skydda och göra en hållbar risk- och säkerhetsplanering krävs samarbete. Man bör också komma ihåg att riskbedömningar är ”färskvara” och skall behandlas utifrån detta. För att använda FREDA krävs förkunskaper samt att man inte enbart ser materialet som en mall att fylla i utan även att det behövs ställas kompletteringsfrågor. Man skall aldrig använda farlighetsbedömningen för sig. Kartläggningen är lika viktig för att man skall få en helhetssyn. FREDA är könsneutral Fungerar på äldre, funktionshindrade, HBTQ FREDA är inte gjort för barn eller heders Relaterat våld

Organisation Var i organisationen skall ansvaret för FREDA riskbedömning ligga? Alla verksamhetsområden i förvaltningen? Ekonomiskt bistånd/försörjningsstöd och vuxenverksamhet? Särskild verksamhet för ärenden som rör våld i nära relation? Vem/vilka skall göra FREDA riskbedömning? Alla handläggare? Utsedda handläggare inom varje verksamhetsområde? Person med spetskompetens om våld i nära relation, som gör riskbedömning som bifogas utredning för beslut om insats? Person med spetskompetens om våld i nära relation som gör riskbedömning, utredning och fattar beslut om insats?

organisation Vem/vilka skall tillgodose de behov av skydd och stöd som uppenbaras vid riskbedömning? Finns rutiner för vem som: ger praktiskt krisstöd? verkställer behov av skydd? ger samtalsstöd/samtalsterapi? Finns resurser och beredskap att möta behoven? Var i organisationen skall resurserna finnas?

Glöm inte bort.. Glöm inte latenta våldet och att det ständigt finns där Ha kunskap om normaliseringsprocessen och var medvetna om att FREDA ofta synliggör och bryter denna process. Timing är viktigt, Förberedelserna och informationen innan underlättar riskbedömningen Tänk på skyddet, före och efter bedömningen

För barnens skull…

Kontaktuppgifter Familjeterapeut Marie Persson Tfn : 0734-25 36 79 Marie.persson@hassleholm.se www.hassleholm.se