Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS-representanter Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer och nya TRIS-representanter

Program 09.00-09.15 Välkomna! Inledning och innehåll 09.15 - 10.15 Sjukvårdens, Arbetsförmedlingens , Försäkringskassans och Socialtjänstens övergripande uppdrag 10.15 – 10.30 Kaffe 10.30 - 11.00 Grundläggande TRIS-kunskap 11.00 – 12.15 Sjukvården, Arbetsförmedlingen , Försäkringskassan och Socialtjänsten: Rehabilitering och samverkan – insatser, bedömningsgrunder och verktyg. 12.15 – 13.15 Lunch 13.15 – 13.30 Sjukskrivningsförebyggande möte 13.30- 14.30 Läkarens dilemma – Anna-Sophia von Celsing 14.30-15.00 Fika 15.00 – 16.00 Frågestund och därefter avslut

Gäller all öppen- och slutenvård inom Landstinget Sörmland Landstinget riktlinjerna för styrning av rehab- och sjukskrivningsprocessen Syftet är att tydliggöra uppdraget och ansvarsfördelningen mellan vårdgivaren (Landstingsstyrelsen) och verksa mhetschef Gäller all öppen- och slutenvård inom Landstinget Sörmland Stöd för verksamhetschefer och organisation i sjukskrivningsarbetet

Övergripande mål patient- och rättssäker sjukskrivningsprocess för både kvinnor och män Med rättssäkerhet avses att korrekt tillämpa socialförsäkringen med tillhörande regelverk Med patientsäkerhet menas att sjukskrivningen skall uppfylla kraven på god vård (SOSFS 2011:9)………………….

Kraven enligt God Vård/Patientsäkerhet Kunskapsbaserad och ändamålsenlig Säker; kontraindikationer skall iakttas Patientfokuserad Kostnadseffektiv Jämlik Medicinsk bedömning för sjukskrivna skall ges i rimlig tid

Mål på lokal nivå De övergripande målen skall brytas ned till mätbara mål på verksamhetsnivå, som följs upp och återrapporteras till vårdgivaren För att säkerställa dessa mål skall framtagna beslutande riktlinjer för sjukskrivningsprocessen tillämpas och användas

Verksamhetschefens ansvar Utforma konkreta rutiner för att styra, följa upp och utveckla arbetet Säkerställa att medarbetarna har rätt kompetens och att de får ansvar och befogenheter Utveckla, följa upp och analysera, så åtgärder kan vidtas för att förbättra arbetet Säkerställa att försäkringsmedicinskt beslutsstöd används

Begrepp sjukskrivning Sjukskrivning förutsätter att sjukdom föreligger och att denna sjukdom resulterar i en nedsättning av arbetsförmåga med minst 25%. Om sjukskrivning i sig bedöms ha en gynnsam effekt på patientens hälsotillstånd och arbetsförmåga, kan sjukskrivning sägas vara en del av vård och behandling

Sjukskrivning – en del av vård och behandling Sjukskrivning är lika viktigt för tillfrisknande som utskrivning av medicin Ingen skall behöva vara sjukskriven längre än nödvändigt. Erfarenhet visar att lång frånvaro från arbetet medför risk för medicinska, sociala och ekonomiska komplikationer för patienten

Sjukskrivning - en del av vård och behandling Är en medveten och aktivt del av behandlingen och sker i samråd med patienten Sker på lika villkor för alla Innebär tidiga och effektiva insatser för att möjliggöra snarast återgång i arbetet

”En bra sjukskrivning” för patienten Rätt, Aktiv, Jämlik och Säker Sker på rätt indikation där det Försäkringsmedicinska beslutsstödet används Sker i enlighet med nationella och lokala riktlinjer

Vad innebär försäkringsmedicin? Nationellt Försäkringsmedicinskt Forum (NFF) har antagit denna definition (2011)   "Försäkringsmedicin är ett kunskapsområde om hur funktionstillstånd, diagnostik, behandling, rehabilitering och förebyggande av sjukdom och skada, påverkar och påverkas av olika sjukförsäkringars utformning samt därmed relaterade överväganden och åtgärder inom berörda professioner."

Uppdrag – rehabkoordinator

Rehabkoordinatorns uppdrag Samordna vårdens del av sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen Arbeta med att aktivt delta i Tidig Rehabilitering I Samverkan (TRIS) Vara stöd till individen

Viktiga faktorer i rollen som Reko Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som gentemot samarbetspartners Vara flexibel i uppdraget som rehab- koordinator och uppdragets utformning Att vara lyhörd och öppen för teamarbete Att vara synlig ute på egna enheten

Försäkringskassan i Sverige Försäkringskassans uppdragsgivare är regeringen Myndigheten leds av en generaldirektör (GD)

Försäkringskassans vision Det är en vision som inte bara innefattar oss som organisation utan hela samhället -att vi vid varje givet tillfälle måste överväga om våra åtgärder ger den bästa kundnyttan och verkligen fånga upp att de leder till att människor känner trygghet. Fokus flyttas till de tjänster som finns och som kunden kan komma att behöva. Se kunden som en människa – inte ett ärende.

Historik 1960 ATP-systemet 1961 Riksförsäkringsverket 1963 Allmänna försäkringskassor 1973 Inkomstbortfallsprincipen Sjukpenningen beskattas, blir ATP-grundande 1974 Föräldraförsäkring 1977 Arbetsskadeförsäkring 1994 Assistansersättning Bostadsbidraget förstatligas 1999 Nytt pensionssystem 2005 Försäkringskassan 2010 Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten Etableringsersättning Slutet 1700-tal Sjukkassor börjar bildas 1889 Arbetarskyddslagen 1891 Lag om sjukkassor 1901 Yrkesskadeförsäkring 1902 Riksförsäkringsanstalten 1913 Lag om pensionsförsäkring Pensionsstyrelsen 1930-tal Bidrag till boende 1937 Bidragsförskott 1948 Barnbidrag, folkpension 1954 Allmänna sjukkassor

Uppdraget Regeringen Ska få de underlag den behöver för beslut som gäller Försäkringskassans verksamhetsområde

Uppdraget Medborgarna Ska snabbt och rättssäkert få beslut om det ekonomiska stöd han eller hon har rätt till Ska få information så att de förstår sina rättigheter och skyldigheter Ska få stöd som underlättar övergången från ersättning via sjukförsäkringen till återgång i arbete

Förmåner inom socialförsäkringen - exklusive pension Sjuk • Sjukpenning • Förlängd sjukpenning • Fortsatt sjukpenning • Aktivitetsersättning • Sjukersättning • Arbetsskadeersättning • Yrkesskadeersättning • Närstående-penning • Reseersättning istället för sjukpenning • Smittbärarpenning • Rehabiliteringsersättning • Statligt personskadeskydd • Sjuklönegaranti • Särskilt högriskskydd • Bostadstillägg Funktionsnedsättning • Assistansersättning • Bilstöd • Handikappersättning • Bidrag till arbetshjälpmedel • Vårdbidrag • Kontaktdagar för vissa funktions-hindrade barn Förälder • Föräldrapenning • Tillfällig föräldra- penning • Graviditetspenning • Bostadsbidrag • Underhållsstöd • Underhållsbidrag • Allmänt och förlängt barnbidrag inklusive flerbarnstillägg • Adoptionskostnadsbidrag Övrigt • Aktivitetsstöd • Etableringsersättning • Etableringstillägg • Bostadstillägg • Utvecklingsersättning • Familjebidrag • Bostadsbidrag • Näringsbidrag och Begravningsbidrag till totalförsvars- pliktiga • EU-kortet • Tandvård

Socialförsäkringen Pengarna kommer från avgifter och skatter 2017-04-08 Socialförsäkringen Pengarna kommer från avgifter och skatter Sociala avgifter (arbetsgivare) - 60 % Skatter och övriga ersättningar År 2013 kostade Försäkringskassans del av Socialförsäkringen 212 miljarder kronor Pengarna till den svenska socialförsäkringen kommer från avgifter och skatter. Den största delen kommer från sociala avgifter. …………………………………………………………. 60% kommer från avgifter som varje arbetsgivare betalar för sina anställda. …………………………………………………………. Den andra delen kommer från staten i form av skatter och övriga ersättningar. Några exempel är löneskatt och moms som du betalar när du handlar mat, tidningar och kläder. 2013 kostade Försäkringskassans del av Socialförsäkringen 213 miljarder.

Socialförsäkringens utgifter - 212 miljarder per år Försäkringskassans del Källa: Socialförsäkringen i siffror 2013

Försäkringskassan Fattar cirka 20 miljoner beslut om bidrag och ersättningar varje år Gör 45 miljoner utbetalningar till barnfamiljer, sjuka och personer med funktionsnedsättning Betalar ut omkring 212 miljarder kronor per år (exklusive pensionsutbetalningar) Källa: Försäkringskassans årsredovisningen 2013 Den svenska socialförsäkringen omfattar i stort sett alla som bor eller arbetar i Sverige. Försäkringen är en viktig del av de offentliga trygghatssystemen och har stor betydelse inte bara för enskilda, hushåll och företag utan för hela samhällsekonomin. FKs uppdrag är att betala ut en stor del av de förmåner som ingår i socialförsäkringen. Utbetalningarna omfattar mer än 200 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka sex procent av Sveriges SNP. Ungefär hälften går till sjuka och personer med funktionsnedsättning. En tredjedel betalas till barnfamiljer. Resterande del är ersättningar inom främst arbetsmarknadsområdet. Finansieringen sker till största delen genom obligatoriska avgifter och skatter. Ca 13 400 anställda administrerar socialförsäkringen inom Försäkringskassan.

Personlig handläggare - för kunder som behöver det Kunder med mer omfattande ärenden får en personlig handläggare, till exempel den som är långtidssjuk Personlig handläggare stödjer genom hela ärendet och i alla kontakter med Försäkringskassan

Läkaren beskriver de medicinska förutsättningarna D F A Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning

Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan Arbetet Arbetsmarknaden Aktiviteter Bedömning Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Det handläggare ska göra är att fastställa vilken bedömningsgrund som är aktuell. Utifrån de aktiviteter som är aktuella (i arbete hos arbetsgivaren, i annat arbete m.m.) ska sedan handläggare bedöma, gentemot de aktivitetsbegränsningar som man identifierat, om arbetsförmågan är nedsatt.

Samordningsuppdraget Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.

Samordningsuppdraget I 30 kap. 8-11 §§ SFB innebär att FK ska utreda om det finns behov av rehabilitering för att individen ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. En viktig avgränsning är att FK inte ska rehabilitera, utan samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärderna genomför dessa. Koppla diskussion till den initiala behovsbedömningen. De ärenden som bedöms som kundflöde 2 är kunder som kommer att återgå i sitt vanliga arbete/sysselsättning utan behov av stöd eller insatser från Försäkringskassan. Kunderna är självgående. Därmed har man tagit ställning till att utredning av samordning eller behovet av samordningsinsatser inte finns hos kunderna. Den utredning som sker initialt i ärendet görs utifrån att Försäkringskassan behöver uppgifter för att kunna göra den första bedömningen och fatta beslut avseende inkommen ansökan.

Sjukdom och rehabilitering Sjukpenning (efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar) Rehabiliteringsersättning Förebyggande sjukpenning Aktivitetsersättning Sjukersättning Arbetsskadeersättning Närståendepenning Smittbärarpenning Sjukpenning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. - Av de 24,1 miljarder kronor som betalades ut i sjukpenning år 2013 (exklusive samverkansmedel) gick 61 procent till kvinnor och 39 procent till män. Olika rehabiliteringsåtgärder ska underlätta för de långtidssjuka att återgå till arbete. - Av 1,1 miljarder kronor som totalt betalades ut i rehabiliteringspenning under år 2013 gick 66 procent till kvinnor och 34 procent till män. Närståendepenning gör det möjligt för en person att avstå från arbete för att vårda en svårt sjuk närstående. - Av totalt 153 miljoner kronor i närståendepenning år 2013 betalades 70 procent ut till kvinnor och 30 procent till män. Sjukersättning och aktivitetsersättning ger ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. - Av totalt 3,1 miljarder kronor som betalades ut i aktivitetsersättning under år 2013 gick 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. - Av totalt 37,6 miljarder kronor som betalades ut i sjukersättning under år 2013 gick 56 procent till kvinnor och 44 procent till män. Arbetsskadeersättning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsskada. - År 2013 utbetalades 3 miljarder kronor i arbetsskadelivränta. Av det utbetalda beloppet gick 38 procent till kvinnor och 62 procent till män.

Kunder med funktionsnedsättning Handikappersättning Bilstöd Assistansersättning Vårdbidrag Arbetshjälpmedel Handikappersättning ger ekonomisk trygghet till personer med funktionsnedsättning som behöver hjälp av annan person eller har merutgifter på grund av sin funktionsnedsättning. - Av mottagarna av handikappersättning var 53 procent kvinnor och 47 procent män. Totalt betalades det ut omkring 1,3 miljarder kronor i handikappersättning år 2013 Bilstöd ska underlätta för personer med funktionsnedsättning som har stora och bestående svårigheter att förflytta sig. - Totalt betalades det ut cirka 368 miljoner kronor i bilstöd år 2013, varav 45 procent till kvinnor och 55 procent till män. Genom assistansersättning kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få hjälp att klara sin vardag. - Utgifterna för assistansersättning år 2013 var 27,1 miljarder kronor (inkluderar kommunernas utgifter). Vårdbidrag är ett ekonomiskt stöd till föräldrar med barn som har en sjukdom eller funktionsnedsättning för att kunna ge den tillsyn, vård och stöd som krävs för att barnet ska kunna utvecklas på bästa sätt. - Totalt betalades det ut 3,1 miljarder kronor i vårdbidrag under 2013, varav 87 procent till kvinnor och 13 procent till män. Försäkringskassan kan bevilja bidrag till arbetshjälpmedel för försäkrade som behöver hjälpmedel som en del i en rehabilitering. Arbetshjälpmedel fyller ofta en viktig funktion för att förebygga sjukskrivning och göra det möjligt för personer med funktionsnedsättningar och långvariga sjukdomstillstånd att fortsätta vara yrkesverksamma.

Arbetsförmedlingens kunder Arbetsgivare Arbetssökande

Arbetsförmedlingens uppdrag Att sammanföra arbetsgivares behov med arbetssökandes kompetens Matcha Ackvirera

Övriga uppdrag Etableringsuppdrag – planering i 2 år Arbetslivsinriktad rehabilitering

Vilja och kunna arbeta till någon del Ett krav för att vara aktuell för Arbetsförmedlingens service och insatser: Vilja och kunna arbeta till någon del

Två vägar in på Arbetsförmedlingen Skriva in sig på eget initiativ Komma på initiativ av annan myndighet; kommun eller Försäkringskassan

Arbetsförmedlingens tjänster Söka arbete Förbättra ditt arbetssökande Vägledning till arbete Utbildning till arbete Starta eget Klargöra dina arbetsförutsättningar Anpassa din arbetssituation Arbetsförberedande insatser

Klargöra dina arbetsförutsättningar Har behov av fördjupat stöd för att klargöra sina förutsättningar för arbete eller utbildning. Kan utreda hur nedsättningar/svårigheter kan kompenseras och den arbetssökande stärkas och utvecklas. För arbetssökande som är osäkra på sin arbetsförmåga, har nedsatt arbetsförmåga eller andra svårigheter som påverkar val av arbete/yrke och som hindrar dem från att etablera sig på arbetsmarknaden. Den vänder sig också till dem som förgäves sökt arbete under lång tid.

Exempel på insatser Utredande samtal med arbetsförmedlare. Kontakt med specialist vid Arbetsförmedlingens resursenhet avdelningen rehabilitering till arbete där man kan få kontakt med arbetspsykolog, arbetsterapeut eller socialkonsulent. Motiverande samtal med arbetsförmedlare eller arbetspsykolog. Arbetsprövning för att testa hur olika uppgifter fungerar. Tjänst hos Kompletterande aktör som Arbetsförmedlingen upphandlar. De kan erbjuda olika förberedande aktiviteter och insatser av rehabiliterande, utredande och vägledande karaktär som komplement till de insatser som Arbetsförmedlingen har.

Anpassa din arbetssituation För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.

Exempel på stöd Arbetshjälpmedel, bord, stol Personligt biträde, merkostnader för personalresurser för stöd i arbetet Lönebidrag, utvecklingsanställning och trygghetsanställning.

Exempel på stöd - SIUS Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS-programmet, ett 2 år långt program där den arbetssökande får stöd av SIUS-konsulent att söka upp en arbetsgivare, introduktion på arbetet samt uppföljning av hur arbetet fungerar

Exempel på stöd - skyddat arbete Skyddat arbete hos offentlig arbetsgivare eller Samhall, för personer med funktionsnedsättning vilkas arbetsförmåga är så nedsatt att de inte kan få annat arbete och vilkas behov inte kan tillgodoses genom andra insatser Offentligt Skyddat Arbete - OSA

Arbetsförberedande insatser Har en låg aktivitetsförmåga med behov av förberedelse för att kunna delta i Arbetsförmedlingens övriga tjänsteutbud med grundläggande krav på aktivitet och delaktighet i arbetslivet.

Insatser för långtidsarbetslösa Jobbgarantin för unga, under 25 år och arbetssökande i 90 dagar. Jobb- och utvecklingsgarantin, över 25 år och arbetssökande i 300 dagar alternativt 14 månader. Rätt till aktivitetsstöd, insatser som fördjupad kartläggning- och vägledning, jobbcoaching, praktik, arbetsmarknadsutbildning eller anställningsstöd till arbetsgivare som nystartsjobb och förstärkt anställningsstöd.

Socialtjänstens grunduppdrag 1 kap. Socialtjänstens mål 1 § Samhällets socialtjänst skall på demokratins och solidaritetens grund främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet.

Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer

Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd 4 kap. Rätten till bistånd 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

Riksnorm Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hygien och hälsa Förbrukningsvaror Tidning, telefon och TV-licens

Kostnader utöver riksnorm Boende El Hemförsäkring Arbetsresor Fackavgift/A-kassa

Livsföring i övrigt Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon Hemutrustning Umgängeskostnader

Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Stå till arbetsmarknadens förfogande - studera - praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet - aktivt arbetssökande Vid sjukdom gäller - läkarintyg - delta i rehabilitering eller utredning

TRIS En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklad sedan 2002. Fullt implementerad i ordinarie verksamhet från 2014. Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten). Sammantaget 300-400 medarbetare. Viktigaste beståndsdelen = TRIS-team med representanter från alla parter. Ca 40 TRIS-team i länet.

TRIS TRIS-processen för individen TRIS som lokal samverkansplattform (TRIS-team) TRIS som infrastruktur för lokal och regional samverkan

TRIS - Definitioner och begrepp är utsedd till > Tidig Rehabilitering I Samverkan Landsting Kommuner < har en TRIS har en > Organisation består av Försäkringskassan leds av Arbetsförmedlingen 1 Länsstyrgrupp < bildar Processägare (RSG) stödjer < bildar 8 lokala styrgrupper äger stödjer/följer upp Ca 40 Team Process < följer en Uppdrag utförs av > delas in i < stödjer avser en består av Innan mötet Mötet Efter mötet Avslut Individ Rehabkoordinator Vårdpersonal stödjs av har(stödjs med) är Representanter från FK, AF, socialtjänsten Rehabiliterings- behov (insatser) Rutiner och mallar < är Målgrupp webbplats < driftar Huvudman följs upp m h a Besöksstatistik

TRIS - Hur det började 1993 - Finsam 93 - försök på flera ställen i landet Försäkringskassan har kontaktpersoner i vården – Eskilstuna och Nyköping 2002 – beslutas att inom finansiell samordning……….. Utreda: förutsättningar för och behov av multidisciplinära bedömningsteam i Sörmland Resultat: Samverkan behöver utvecklas inom vården och mellan vården och Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, Företagshälsovård och arbetsgivare.

2002-2007 Rehabskelettet utvecklas– Landstinget, FK och AF. Är en processmodell för rehabiliteringssamverkan. Teamarbete är grunden. 2005 – Samordningsförbundet RAR 2006 Sjukskrivningsmiljarden Rehabkoordinatorer från 2006 Sakkunniga läkare från 2008 2008 Rehabskelettet blir TRIS. Kommunerna kommer med. Samordningsförbundet RAR finansiär.

2011 - 2014 Implementering i ordinarie verksamhet Ny styrning, tydlighet, utveckling av bättre metodstöd Fortsatt utveckling utifrån föränderliga förutsättningar och behov

Vi brukar påminna (särskilt vården ) om att ……. TRIS-processen kan vara en del av sjukskrivningsprocessen/rehabiliteringsprocessen men alla individer behöver inte gå den vägen i sin rehabilitering

Målgrupp Individer i arbetsför ålder som har eller riskerar en medicinsk nedsättning av arbetsförmågan samt är i behov av samordnade insatser. (Målet – närmare eller åter i arbete) .

Syfte Skapa ett effektivt stöd till individen där rehabiliteringsbehovet blir utrett och aktiviteter samordnade så att individen får rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans, vid rätt tidpunkt. Individen

FK AF Lt Soc Förhindra att individer faller mellan stolar… Individer ramlar mellan myndigheternas ”stolar” Soc Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen

FK AF Lt Soc Eller slussas runt Myndigheten och vården som slussar runt individer med sammansatt problematik Individen söker arbete via Arbetsförmedlingen. Berättar att han har ont i ryggen. ”Om du är sjuk så är det Försäkringskassans bord, inte vårt!. Försäkringskassan säger att han måste gå till vården och skaffa ett läkarintyg som styrker att arbetsförmågan är nedsatt. Sjukvården hittar inget medicinskt och vill inte sjukskriva. Individen måste ansöka om försörjningsstöd då han inte får sjukpenning. Försörjningsstöd ”kräver” att han står till arbetsmarknadens förfogande för kunna få försörjningsstöd…………….. Soc Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen

FK Lt AF Soc Samverkar istället runt individen Så här vill vi ha det – myndigheter och vården som samverkar runt individen. De insatser som kan samordnas och ske parallellt ska ske parallellt. Inte en kedja av insatser med glapp där emellan. Soc Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen

Organisation och styrning Processägare Regionala samverkansgruppen, RSG – Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Landstinget Sörmland och Arbetsförmedlingen, kommunerna i Sörmland (vakant) En Länsstyrgrupp Länsövergripande styrning gällande den länsgemensamma modellen – riktlinjer, uppdrag, processen etc Representanter för alla parter samt processledare Åtta lokala styrgrupper Lokal förankring, styrning och uppföljning av teamens arbete Stötta/styra där det behövs Representanter från alla parter – vissa styrgrupper har även lokala processtöd Processledaren för dialog med och är metodstöd till den lokala styrgruppen. Ca 40 TRIS-team i länet Stödjer individens rehabiliteringsprocess  

Organisation och Styrning TRIS Länsstyrgrupp För att uppnå detta så har vi då denna organisation samt samverkansmodell. Den är stor och omfattar ca 300-400 medarbetare. I alla delar finns representation från de ingående parterna. I processägargruppen finns även representation från Arbetsmiljöverket. Processägare Regionala samverkansgruppen, RSG – Arbetsmiljöverket, Försäkringskassan, Landstinget Sörmland och Arbetsförmedlingen, kommunerna i Sörmland (vakant) En Länsstyrgrupp Länsövergripande styrning gällande den länsgemensamma modellen – riktlinjer, uppdrag, processen et c Representanter för alla parter samt processledare Åtta lokala styrgrupper Lokal förankring, styrning och uppföljning av teamens arbete. Stötta/styra där det behövs Representanter från alla parter – vissa styrgrupper har lokala processtöd Processledaren för dialog med och är metodstöd till den lokala styrgruppen. Ca 40 TRIS-team Stödjer individens rehabiliteringsprocess

TRIS-team Vårdens rehabiliteringsteam: Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare i försäkringsmedicin, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut och rehabkoordinator Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet Arbetsförmedling, Försäkringskassa och socialtjänst: En namngiven representant i teamet från varje part. Arbetar enligt uppdragsbeskrivning. TRIS-teamet har det absolut viktigaste uppdraget då de arbetar individnära och stödjer individen i dess rehabiliteringsprocess. Viktigast är TRIS-teamet är rehabkoordinatorn som är teamledare, har uppdraget att samverka och koordinera såväl internt som externt. Rehabkoordinatorn är anställd av Landstinget och finansieras via statliga medel/sjukskrivningsmiljarden. TRIS-teamen ger snabba kontaktvägar och förkortar handläggningstider. Det ger även en ökad kännedom om och förståelse för våra olika uppdragen. Det ger goda förutsättningar för att samordna det som kan samordnas och arbeta flexibelt men inom ramarna.

Soc AF FK Rehabkoordinator Psykoterapeut Arbetsterapeut Sakkunnig Läkare

Beskriv kort hur det kan gå till utifrån ett ärende och TRIS-processen

Viktigt att ha koll på……….

Uppdragsbeskrivningar Arbeta för individens delaktighet i sin egen rehabiliteringsprocess. Göra TRIS känt som arbetssätt och bevaka att det finns interna rutiner för TRIS-arbetet – vårdplanering för sjukvården. Ha god kännedom om de verktyg/insatser inom den egna verksamheten Inhämta samtycke och i god tid och med en tydlig frågeställning, anmäla individens ärende till rehabkoordinatorn. Förberedelse inför TRIS-mötet och återrapportera efter. Kontinuerlig närvaro på TRIS-mötet och inför planerad frånvaro ordna ersättare till TRIS-mötet.

Uppdragsbeskrivningar Ha en konsultativ roll gentemot de övriga parterna i TRIS-teamet. Informera om förändringar och nyheter kring regler och arbetssätt. Lyfta utvecklingsområden i TRIS-teamet på den egna vårdenheten och vid behov till den lokala styrgruppen. Delta på TRIS-dagar som anordnas av den lokala styrgruppen samt delta vid interna TRIS-dagar/nätverksträffar. Vid behov medverka i arbetsgrupper inom TRIS. Verka för goda relationer med de samverkande parterna.

Rehabkoordinatorn och TRIS

Avgörande för att det ska fungera Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan. Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet. Ordning och reda i teamen: skriftliga uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc. Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen. Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och inom den egna verksamheten.

Lathund TRIS-möten

Lathund TRIS-möten Innehåller aktuella TRIS-team med kontaktuppgifter. Aktuella mötestider för respektive läkare. Rutin om vad som sker innan TRIS-mötet, under TRIS-mötet och efter TRIS-mötet. En ställföreträdare kan gå in istället för mig och anta rollen som mötessamordnare under mötet samt ombesörja efterföljande dokumentation. En ställföreträdare kan ej ombesörja hela TRIS-processen, dvs kan ej göra förarbetet innan mötet.

Interna rutiner och processer TRIS

Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Individen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är överens om att behov och förutsättningar finns för att individen ska kunna nå målet arbete eller utbildning inom ett år.

Processen under samarbetet Fördjupad kartläggning och vägledning av behov Aktivitet – Söka plats för arbetsprövning Aktivitet - Arbetsprövning/arbetsträning, TUNA, Arbetslivsresurs

Arbetslivsintroduktion En förberedande insats inom arbetslivsinriktad rehabilitering som vänder sig till arbetssökande vars dagar med sjukpenning har tagit slut och som är oklara över sina förutsättningar, möjligheter och krav på arbetsmarknaden och som därför behöver vägledning och stöd vid återgång till arbete.

Arbetslivsintroduktion Syftet med programmet är att förbereda personen för deltagande i arbetsförmedlingens insatser, program och samlade tjänsteutbud. I målgruppen inkluderas arbetslösa, anställda och egna företagare. Programmet kan och ska anpassas utifrån individen.

TRIS Under samtliga delar av processen inom det förstärkta samarbetet eller Arbetslivsintroduktion kan frågetecken kring förmågan uppstå och TRIS kan då vara en lämplig väg för att klara ut dessa.

Nollplacerade Nollplacerad – vad menar vi? En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kan därför inte få sjupenning från Försäkringskassan. Sjukpenninggrundande inkomst = 0

Varför läkarintyg vid sjukskrivning? Individens rättigheter Vårdens ansvar Försäkringskassans ansvar Socialtjänstens ansvar

Socialtjänstens skyldighet att samverka 3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776).

Socialtjänstens uppdrag inom Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen För att individen ska ha rätt till fss behöver de ha en planering, att de arbetar för att komma till egen försörjning. Många individer som saknar SGI eller faller ur systemet pga att de inte blir sjukskrivna för att de saknar arbete behöver vi stötta och hjälpa med att lyfta fram deras lika rätt till rehabilitering/behandling

Typ av ärenden som vi aktualiserar till TRIS? Sjukskrivna Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen

Konsekvensen av att vara nollplacerad Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för en person med SGI Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma utsträckning Riskerar långtidssjukskrivning i högre utsträckning då någon gräns på antalet dagar med ersättning saknas Risk för att individen hamnar mellan stolarna. Mycket ansvar läggs på individen som kanske inte förstår Försäkringskassans roll i samband sjukskrivning. Söker oftast inte sjukpenning då de vet att de saknar SGI. Eftersom kunskap saknas om Försäkringskassan arbete med samordningsansvar erbjuds dessa personer ingen arbetslivsinriktad rehab i lika stor utsträckning trots att de själva kanske uttrycker en motivation för att närma sig arbetsmarknaden. Finns ingen tidsgräns på ersättning likt sjukpenning. Sjukskrivningen kan riskera att löpas på om inte soc.sek. uppmärksammar detta eller om individen själv inte säger något. Nollplacerade bedöms inte alla gånger utifrån samma principer som en person med SGI och/eller har arbete. Därför viktigt med samverkan för att fånga upp individen, till exempel använda sig av olika former av flerpartsmöten. Därför det är så bra att vi håller på att arbeta med rutiner för samverkan mellan FK och SOC och även stärka samverkan mellan AF och SOC kring denna grupp.

Sjukskrivningsförebyggande möte

Sjukskrivningsförebyggande möte Tidigt flerpartsmöte, d v s innan dag 28 i sjukperioden. Målgrupp: patient som är eller riskerar att bli sjukskriven. Målet: i mycket tidig fas bedöma funktionsförmåga och aktivitetsförmåga samt initiera och planera en eventuell rehabiliteringsprocess för att om möjligt förhindra eller förkorta sjukskrivningsperioden. Får resultera i en sjukskrivning Kan användas som förebyggande åtgärd innan en eventuell sjukskrivning alternativt vid pågående sjukskrivning och då med syftet att förkorta sjukskrivningen.

Sjukskrivningsförebyggande möte Sjukvårdens möte men kan initieras av de samverkande parterna. Från sjukvården deltar relevant behandlare och/eller rehabkoordinator. OBS! Läkare behöver ej vara med. Då patienten är sin egen arbetsgivare deltar förutom patienten, relevant behandlare och/eller rehabkoordinator, även handläggare från Försäkringskassan samt eventuellt ytterligare part såsom Arbetsförmedlingen. Ersättning: utgår till vårdenheten med 3000 kronor och finansieras inom ramen för sjukskrivningsmiljarden.

Försäkringsmedicin Anna-Sophia von Celsing Ortoped / Rehaböverläkare Doktorand Försäkringsmedicinska kommittén Sörmland Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap/ Allmänmedicin och preventiv medicin, Uppsala universitet

Rådgivningssköterskan Notering i patientjournal om vad som händer i rehabiliteringen Rådgivningssköterskan Egenvård Res-anteckning Sjukgymnast Beteendevetare Arbetsterapeut Rehabkoordinator Läkartid Nyckelroll som första kontakt

Vad händer när man blir sjuk? Arbetsgivaren Anmäler t FK inom 1 v Anställd Sjukanmälan t arbetsgivaren Sjuklön Sjukpenning Karensdag Läkarintyg 1 2 8 14 90 180 365 Arbetslös Sjukanmälan till FK Sjukpenning Rehabkedjan A-S v Celsing

Kommunen/Försörjningsstöd Sjukvården Försäkringskassan Arbetsförmedlingen Ka rens- dag Sjuklön Arbetsgivaren Sjuk- penning Arbete hos ordinarie arbets- givare/omplac Sjukpenning Anpassad arbetsuppgifthos ordinarie arbetsgivare/ annat arbete Sjukpenning Öppna arbets- marknaden Förlängd Sjukpenning eller fortsatt Sjukpenningför obegränsad tid Aktivitets- stöd ALI Arbetslivs introduktion Aktivitets- stöd Fas 1+Fas 2 JOB Aktivitets- stöd Fas 3 JOB 1 8 14 90 180 364 +550 90 450 2 år Läkarintyg ARBETE? SJUKERSÄTTNING? 914 dgr=2,5 år 540+730=1270 dgr=3,5 år

Från penna till penning……. Läkarintygets väg Försäkringskassan

Läkarens dubbla uppdrag Medicinskt Ställa diagnos Behandla Rehabilitera Försäkringsmedicinskt Bedöma arbetsförmåga Utfärda medicinska underlag Intyg o utlåtanden Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos A-S v Celsing

Rätt till sjukpenning vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom Försäkringskassan - beslutar

Sjukskrivning ? Skada eller nytta? Läkarens dilemma Ja Nej Anamnes Status Röntgen Lab Behandling Läkarens dilemma Sjukskrivning ? Ja Nej

Sjukskrivning = Behandling

Läkarens stöd vid sjukskrivning www.socialstyrelsen.se A-S v Celsing

Läkarintyget

Viktigaste rutorna! D Koden ska avse huvuddiagnosen. Ange gärna övriga diagnoser som kan försämra patientens förutsättningar. Bidiagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext Patientens redogörelse för den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och vilka begränsningar i arbete och dagligt liv som patienten upplever. Beskrivning av fynd i status som motiverar aktuell diagnos. Gärna även röntgen och laboratoriesvar. F Tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet på individnivå. Konsekvenser och omfattning av funktionsnedsättningen. Relateras till arbetsuppgifter A

Funktionsnedsättning Fält 4 Funktionsnedsättning Exempel - rörelseorgan Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta Exempel - Psyk Koncentrationssvårigheter Nedsatt uthållighet Minnessvårigheter Trötthet A-S v Celsing

Exempel – rörelseorgan Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Lyfta armarna ovan axelhöjd Gå med eller utan hjälpmedel Lyfta, sitta, gå Stå framåtböjd Utföra finmotoriskt arbete med händerna Exempel – psyk Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring o andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar, svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött

Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete på vårdavdelning för strokeskadade

Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält. www.socialstyrelsen.se OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!

Sjukskrivningspraxis

DFA - kedjan Fält 2 Fält 4 Fält 5 Diagnos Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5 A-S v Celsing

Allan Anamnes Ventilationstekniker, 36 år, med axelvärk av och till sen några år. Vid ett takarbete 6 dagar sedan plötsligt kraftig nackvärk med utstrålning i vänster axel och arm som värker och domnar. Stickningar i lill- och ringfinger. Måste ta värkmediciner för att kunna sova och röra sig. Kan inte ligga på axeln. Håller huvudet stilla och lite roterat, svårt att ta av jacka o t-shirt. Kan inte lyfta vänster arm. D? F? A?

Försäkringskassans bedömning Tillräckligt beslutsunderlag? A-S v Celsing

A-S v Celsing

A-S v Celsing