Narkotikaanvändning och narkomanvård Konferens vid Malmö högskola 9 september 2010 Unga och droger: om exponering och navigering i det svenska droglandskapet universitetslektor Anette Skårner

Frågor: Hur navigerar unga vuxna människor i det svenska droglandskapet i relation till vad de exponeras för på olika arenor i det offentliga rummet? Vilka kunskapsmässiga och praktiska strategier utvecklar de i förhållande till droger och droganvändning? © Anette Skårner

Drogernas dubba innebörder: fest, rekreation och skaparkraft eller elände, destruktivitet och social exkludering

Navigationspunkter: Kunskap som kompass Samhällets lagar – personlig moral Situationens och relationernas makt Drogens kraft – individens motståndskraft © Anette Skårner

Det har alltid varit självklart att inte beblanda sig med droger. Man ser så mycket på TV och man läser om allt möjligt elände, så varför ens prova? Jag tycker inte att det låter spännande heller, utan mest obehagligt. Jag har sett i en rapport från WHO att hasch är mindre farligt än alkohol. Och tänk dej själv, en mörk gränd med tio fulla människor eller tio som rökt hasch. Du blir mer aggressiv av sprit och gör massor som du aldrig skulle ha gjort i vanliga fall. Det skulle aldrig hända om du rökt hasch. Kunskap som kompass: © Anette Skårner

Jag tror inte att det finns nån stor fysisk skillnad mellan marijuana och alkohol, men alkohol är lagligt. Jag och mina kompisar går ut och får oss en redig fylla en gång i veckan. Det är inte nyttigt det heller, men det är socialt accepterat, så det är det vi gör. Jag tyckte aldrig att det var så jävla roligt egentligen. Men det var jävligt spännande, jävligt förbjudet. Man har väl alltid varit lite rebell! Samhällets lagar och personlig moral: © Anette Skårner

Jag röker bara när vi åker på festivaler. Då blir det en grej, frihetskänslan och hemlighetsmakeriet och allt. Man blir lite annorlunda än man egentligen är, inte bara vanliga tråkiga Julia. Komma bort från vardagen och från sej själv och sitta på små moln och hålla handen och titta på stjärnorna och röka en joint. Sen kan man gå tillbaka till det vanliga på måndag morgon. …det var häftigt, coolt, som i en amerikansk film. Men så tog han som brukar fixa droger åt oss en spruta i badrummet och började blöda en massa i wc-skålen. Då gick det över en gräns, det var inte romantiskt och spännande längre, bara skitigt och äckligt. Situationens och relationernas makt: © Anette Skårner

Vem som helst kan råka illa ut. Du kan aldrig veta i förväg om du är stark nog att stå emot ett behov eller ett beroende. Missbrukare, det är om du dämpar något. Det skulle kunna vara missbruk att röka varje dag. Men det gäller inte mej, för jag gör det inte för att jag mår dåligt. Drogernas kraft – individens motståndskraft: © Anette Skårner

Drogernas dubba innebörder: fest, rekreation och skaparkraft eller elände, destruktivitet och social exkludering

Vägen mot vuxenlivet inbegriper såväl öppningar som spärrar i förhållande till droganvändning och nya situationer där navigeringsstrategierna prövas i praktiken Parentesbeteende – en sorglös livsstil som hör ungdomstiden till men som inte passar in i ett mer etablerat vuxenliv Social och identitetsmässig inlåsning – det ”extraordinära” övergår till vana och rutin. Man kommer inte loss ur situationen och droganvändningen tilltar. Navigering som process: © Anette Skårner

Droger som fenomen är påtagligt närvarande i unga människors vardagstillvaro både tankemässigt och i praktiken. Betyder inte att de med automatik accepterar eller provar droger, men exponeringen framtvingar ökad reflexivitet och ett strategiskt förhållningssätt – vilka budskap får legitimitet? För att få ungdomar att ta till sig samhällets budskap måste dialogen ta avstamp i hur de själva resonerar och på vilka grunder de fattar sina beslut att använda eller avstå från droger Fokus på den dualism och ambivalens som genomsyrar inställningen till droger. Drogprevention: © Anette Skårner

Om dom säger i skolan att om du använder marijuana så får du psykoser och det ena med det andra, men sen träffar du din kompis John som rökt i tre år och det är inget fel på honom. En jättetrevlig kille! Vad var det dom sa i skolan? Det stämmer ju inte! Drogprevention: © Anette Skårner