Socker och stärkelse Mat, myter och molekyler Lars Nilsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Cellen.
Advertisements

Kolhydrater Vid fotosyntesen bildar växterna kolhydrater. Till denna grupp hör socker, stärkelse och cellulosa.
Fotosyntes Visste du om att växternas gröna blad är livets solfångare? Om ditt svar är ja, då har du kommit en bit lång i det vi kommer att arbeta med.
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
Socker och stärkelse del 2
Vad är liv?.
Cellen.
Energigivande näringsämnen
Bakterier , celler och andra små saker
Repetition Djur- och växtcellens struktur.
Maten.
Repetition inför NP i biologi
Ämnen har egenskaper Lukt surt beskt Smak sött salt.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Kemi.
Cellen och dess delar.
Värmelära II eld och is TFRC35. Förra veckan Historik av värmelära Olika temperaturskalor Skillnad mellan temperatur och värme Termiska egenskaper – C.
Livets former Djur.
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Sammanfattning mat och hälsa
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Repetition inför NP i biologi
Mat, Myter, Molekyler Seminarie
Johan Karlsson, Pilängskolan, Lomma –
Livets kemi Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineralämnen
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2013 Årskurs 8 BMSL
Kost för idrottare.
Sockerarter Socker används som energi (mat, bränsle)
Vad ska du äta och varför ?
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Biologi Livets former.
Näringsämnen.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Biologi Livets former.
MATSPJÄLKNINGEN Station 2: Magsäcken Station 1: Munnen
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Kolhydrater Tre grupper.
Ett arbetsområde i kemi Vårterminen 2015 Årskurs 8 BMSL
Livsmedelskemi.
BIOKEMI Livets kemi.
ÄMNENA I MATEN.
FOTOSYNTESEN OCH CELLANDNINGEN
Kolhydrater igår, idag, imorgon Anna Nyström maj 2013.
Består av kol-, syre- och väteatomer Finns som socker, stärkelse och cellulosa Kommer från växtriket Är vår viktigaste energikälla.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
Matstrupe Lever Magsäck Bukspottskörtel Gallblåsa Tunntarm
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Fotosyntes. Ungefär för 3 miljarder år sedan var jorden en ganska dyster plats. Inte den gröna plats fullt av växter och andra organismer som vi idag.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Kolhydrater - samlingsnamn för olika sockerarter
MÄNNISKOKROPPEN Biologi åk 7 HAGABODASKOLAN – VALDI IVANCIC.
- En livsnödvändig funktion
Matspjälkningen 1 Våra födoämnen
Kolets kretslopp Kol är ett grundämne med det kemiska tecknet C i det periodiska systemet. Det finns kol i nästan allting som man äter och dricker. Kol.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Matspjälkningen.
1.
Människokroppen - celler i samarbete
Presentationens avskrift:

Socker och stärkelse Mat, myter och molekyler Lars Nilsson Livsmedelsteknologi LTH September 2011

Dispersioner och biopolymerer System med två faser. Skum (Gas i vätska) Emulsion (Vätska i vätska) T.ex. Olja i vatten (majonnäs) eller vatten i olja (smör) Formulering, stabilitet och flytegenskaper. Emulsion Skum

Dispersioner och biopolymerer (Bio)polymerer = stora molekyler Består av små molekyler som är sammanlänkade. Exempel: Många glukosmolekyler (druvsocker) länkas samman för att bilda stärkelse. Funktion i livsmedel: Styra flytegenskaper. Gelbildning. Stabilisera (förhindra aggregering) i dispersioner.

Översikt Socker Stärkelse – I naturen Stärkelse – I köket Sammansättning och egenskaper. Stärkelse – I köket Egenskaper och funktion.

Socker Socker i dagligt tal avser sackaros (sucrose). Erhålls främst från sockerbetor och sockerrör. Disackarid (består av två enkla sockermolekyler. Fruktos (fruktsocker) och glukos (druvsocker). Glukos Fruktos

Socker - Några vanliga enkla socker (monosackarider) Galaktos Glukos Fruktos Tillsammans kan dessa bilda disackarider

Socker - Några vanliga disackarider Sackaros Glukos Fruktos Laktos (mjölksocker) Maltos (maltsocker) Glukos Glukos Galaktos Glukos

Socker - Energi Energikälla för både växter och djur. Glukos har en central roll för energigenereringen i både växter och djur. En av huvudprodukterna i fotosyntesen. Finnas tillgängligt som energi när det behövs. T.ex. När ett frö gror. Glukos måste lagras på ett effektivt sätt. Mono- disackarider omges av vatten i lösning  tar upp stor plats. Hur lagra?

Stärkelse Glukos  maltos  stärkelse. Två olika polymerer: Amylos (linjär) Amylopektin (grenad) Amylos Amylopektin

Stärkelse Source Amylose (%) Amylopectin (%) 50-85 15-50 26 74 1 99 25 High amylose maize* 50-85 15-50 Maize 26 74 Waxy maize* 1 99 Wheat 25 75 Rice 17 83 Cassava Potato 21 79

Stärkelse Enormt stora molekyler. Amylopektin största molekylen i naturen. Molekylvikt = 1 000 000 – 1 000 000 000 Da Jämför: vatten 18 Da, glukos 180 Da. Amylos har lägre molekylvikt: 100 000 – 1 000 000 Da Viktigaste kolhydraten i den humana dieten.

Stärkelse Amylos och amylopektin bildar tillsammans partiklar – stärkelsegranuler. a b c d1 d2 9 nm Från: M. Karlsson 2005

Stärkelse Stärkelsegranuler i växtvävnad. Potatis (Bintje) proteiner cellvägg stärkelsegranuler Från: M. Karlsson et al. 2003

Stärkelse Stärkelsegranuler i växtvävnad. Potatis (bintje) Från: M. Karlsson 2005

Stärkelse Stärkelsegranuler i växtvävnad. Korn Från: Black 2001

Stärkelse Stärkelsegranulerna kan ”tvättas” ut ur växtvävnaden för att användas som ren stärkelse. T.ex. Potatismjöl Växtvävnaden kan malas och användas som mjöl. T.ex. vetemjöl.

Stärkelse Potatismjöl Avlägsna alkaloider – solanin Grön potatis Myt: endast den gröna delen av rotfrukten innehåller förhöjda halter av alkaloider.

Stärkelse Vad händer när stärkelse värms i närvaro av vatten? Gelatinisering Vatten tränger in genom porer i granulerna. Amylos läcker ut i den omgivande lösningen. Kristallina strukturen förloras Irreversibel Beror på: Botaniskt ursprung, temperatur, vattenhalt etc.

Stärkelse Vad händer när stärkelse värms? Svällning av stärkelsegranulerna (exempel - potatis). Värme Icke svälld svälld Från: M Karlsson 2005

Stärkelse Vad händer när stärkelse värms? Från: Goldsbrough 2001

Stärkelse Vad händer när varm stärkelse svalnar? Retrogradering – omkristallisation. Stärkelse geler ”släpper” vatten p.g.a. retrogradering – syneres. Åldring av bröd.

Stärkelse Vad händer när varm stärkelse svalnar? Retrogradering – omkristallisation. Påverkas av: Tid (Amylos inom 48 h , Amylopektin > 1 månad) Stort intresse för stärkelse med hög amylopektin. Temperatur (snabbare vid låga temperaturer) Exempel: bröd blir snabbare hårt om det förvaras i kyl. Vattenhalt.

Stärkelse Vad händer när varm stärkelse svalnar? Retrograderingen kan (delvis) hävas om stärkelsen gelatiniseras på nytt. Retrograderingen kan förhalas eller hindras i närvaro av fetter (polära lipider). Lipiderna interagerar med amylos/amylopektin och stör omkristallisationen. Kan t.ex. utnyttjas för att förlänga bröds lagringsstabilitet.

Stärkelse Resistent stärkelse Retrograderad stärkelse blir ofta resistent mot nebrytning av våra enzymer. Tid-Temperaturcykling (t.e.x upphettning/kylning/upphettning av ärtsoppa) kan öka andelen resistent stärkelse.

Stärkelse Resistent stärkelse Fermenteras i tjocktarmen av bakterier  kostfiber. Kan användas som kostfiber. Kan amnvädas för att minska glukosfrisättningen  lägre insulinrespons i blodet.

Stärkelse Applikationer utanför livsmedelsområdet. Pappersindustri. Största industrin efter livsmedelsindustrin för stärkelseanvändning. Pappersbestrykning och fyllmedel. Läkemedelsformulering. Limformulering. Kemikalie framställning. Maltodextriner, sorbitol, bioetanol m.m.

Sammanfattning Stärkelsens byggsten är glukos. Stärkelse innehåller mycket stora molekyler. Amylos och amylopektin. Molekylerna bygger tillsammans upp granuler.

Sammanfattning Egenskaper och sammansättning beror bl.a. till stor del på det botaniska ursprunget. Stärkelsen har en rad funktionella egenskaper vilka beror på processbetingelser. Stärkelse används även i stor utsträckning utanför livsmedelsapplikationer.