Det gåtfulla arvet Genetik & genteknik.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Varifrån har du fått dina anlag?
Advertisements

Nobelmuseet välkomnar er till Spelet om genetik och etik
Frågor om krönikorna Vilken åsikt för Rebecka fram i sin krönika?
Hur det kom sig att vi började studera generna (arvet)
Vem bestämmer - du eller chefen?
Cellen och vårt biologiska arv
Repetition inför NP Lektion 4
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
KURS ht-11 Välkommen! Ann-Sofie, Anette, Curta, Håkan, Karin
Produkter, hälsa och miljö
”LITET RUM” ”BYGGSTENAR” ”FABRIKER”
med korsningsschema förklarat av Anne Lucero
Kafka hos familjeterapeuten Diskussionsövning. Förberedelser Ni ska bli fyra grupper. – Gregor – Mamma – Pappa – Syster.
Genetik I.
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Intelligens Humör.
Vem bestämmer, du eller chefen?.
Cellen och dess delar.
Varifrån har du fått dina anlag?
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Etik och Moral Läran om rätt och fel.
Lite om fosterutvecklingen
Världens vän eller Guds vän?
Varifrån har du fått dina anlag?
Etik Moral Filosofi.
Pengar 1 Jacob Freij, Mogärdeskolan 4-9, Vetlanda –
Genetik Intro.
1. Överföring av gener mellan arter
-läran om det biologiska arvet
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48 Människa 46 Kanin,val 44 Katt,lejon 38 Gran 24 Bananfluga 8.
Kroppens celler Kroppens celler har olika uppgifter och ser ut på olika sätt, men de är uppbyggda på ungefär samma sätt. De består av många olika delar.
RÄTT eller FEL? GOTT eller ONT?
Arvet och DNA Genetik och genteknik.
Livets uppkomst & utveckling
Genteknikens svåra frågor.
Genteknikens svåra frågor
Lite om fosterutvecklingen
Genteknik Mendel började korsa ärtor på 1700-talet.
Genetik Intro.
Etik.
MATTAJM!!! LITE FRÅGOR? ÅTERVINNING? VAD KAN DU GÖRA? VAD KAN VI GÖRA TILLSAMMANS FÖR ATT KLIMATET SKA BLI BÄTTRE? VAD KAN VARJE.
Nej!.
Genetik (ärftlighetslära)
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
TEMA Hälsa /matte ht 13 parvis ska ni göra en PPP UPPGIFT: PPP : Där ni ska beskriva och göra jämförelser om HÄLSA med hjälp av potenser, liknande den.
NO ÅRSKURS 7 EVELINA 90 timmar Vad kan du göra på den tiden? Kan du gissa varför 90 timmar står på tavlan?
Historik Omkring år 1600 konstruerades de första mikroskopen. Då blev det möjligt att tränga in i en värld som tidigare varit okänd för oss människor.
Utseende Rörelser Genetik - ärftlighetslära Humör mm Intelligens.
Utvärdering av arbetssätt åk 6 Resultat och förändringar.
Utvärdering av arbetssätt åk 7 Resultat och förändringar.
Urvalsmetoden: Växtförädling/djuravel
Från Linne:  ”Gud skapade, Linné ordnade.” Från Darwin:  Livet har utvecklats under mycket lång tid.  Det kallas evolution.  Han kom på teorin om ”det.
-läran om det biologiska arvet. Gregor Mendel 1800-talets mitt Upptäckte att egenskaper går i arv på ett regelbundet sätt.
 Genetik- läran om biologiska arvet(ärftlighetslära ).  Generna (arvsanlag) finns i cellkärnan, där de är fördelade på ett antal kromosomer.  Människan.
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Genetik - ärftlighetslära Utseende Rörelser Humör mm Intelligens
Gregor Mendel och arvet
Genetik 9C.
Genetik Hur avgörs könet?.
Lös rebusen för att få reda på vad Veckans fördjupning handlar om!
Antal kromosomer Krabba 254 Hund, varg 78 Häst 64 Schimpans 48
Celler.
Genteknik - ”klippa ut och klistra in gener”
Genetik Varför är vi som vi är: långa/korta, smala/tjocka, ljusa/mörka, snabba/ långsamma? Varför är barn lika, men ändå inte kopior av sina föräldrar?
ETIK Att göra det rätta….
Vad kan du om genetik?.
U9: Pollinering Fundera på Intressant fakta om bin

Presentationens avskrift:

Det gåtfulla arvet Genetik & genteknik

Kroppen består av celler Celler ser väldigt olika ut beroende på vad de har för uppgift i kroppen. Celler som är av samma sort sitter ihop och bildar vävnad som i sin tur bildar olika organ. Ett exempel är muskler som bildar muskelvävnad som i sin tur bildar exempelvis hjärtat som är en stor muskel.

Fabriken i cellerna Så här kan en mäniskocell se ut. I den finns en massa saker som alla har viktiga uppgifter för att cellen ska leva och även vi. Fungerar inte cellerna så dör vi… Cellerna är som små fabriker som sköter om energiprocesser så att vi tex kan röra på oss.

I kärnan finns det viktigaste DNA som finns i cellkärnan är det som är mallen eller receptet som styr allt i cellen. Cellerna är mycket små mindre än en 100 dels millimeter men i varje cell ska ca 2 m DNA få plats. Därför är DNA hårt packat i kromosomer. I varje cell ska det finnas 46 kromosomer om det inte är könsceller. Det är i DNAt som vårt arvsanlag finns. Arvsanlaget är en blandning av våra föräldrars arvsanlag och som vi sedan kommer att föra vidare till våra barn. Arvsanlaget är det som bestämmer hur vi ska se ut och fungera. Tex vilken ögon färg vi ska ha, om vi är ärftliga sjukdomar eller om vi är långa.

Hur blir det en människa? Ägg Spermie Befruktat ägg En äggcell sammansmälter med en spermie. Könceller innehåller bara 23 kromosomer. (46 i vanliga celler) men när de smällt samman blir det 46 kromosomer. Därefter delar sig cellerna oavbrutet för att bli fler. Cellerna specialiserar sig för att få rätt uppgift i kroppen.

Vad ärver man av vem? Eftersom man får anlag från båda föräldrarna så är det starkaste som ger genomslag. Dessa kallas dominanta. De svagare anlagen kallas recessiva och dessa måste man ha fått från båda föräldrarna om det ska utryckas.

Växtförädling & djuravel Människan har länge velat få ut det bästa av sina skördar och ha djur med de bästa anlagen så att de ser ut eller beter sig på vissa sätt. Innan man upptäckte DNA och arvsmassan så avlade och korsade man dem lite på måfå. På så sett har man fått fram växter som tillexempel klarar av ett visst klimat bättre och djur som ger mer kött vid slakt.

Människans bästa vän Hunden har människan avlat fram från vargen under väldigt lång tid. Man har då valt ut de som haft den efterfrågade egenskapen som sedan har fått para sig med någon annan som också har de egenskaper man efterfrågar. Resultatet har blivit väldigt olika…

Tyvärr blev det inte alltid bra Det finns flera fall i hundaveln som inte blev bra. Det är många hundar med ”tilltryckt” nos som har andningssvårigheter., hundar med för korta och tunna ben som inte kan hålla kroppen uppe, höft problem är också vanliga. Det är också många raser som har problem med infertilitet samt svårt med förlossningar

Genteknik Nu när man vet att det är generna som för med arvet och man har upptäckt hur DNA fungerar kan man gå in och manipulera generna direkt i stället. På så sätt kan man snabbare få till de riktigt röda tomaterna som kan hålla sig fräscha i månader och stora biffdjur som man får ut mycket kött utav. Man har dessutom lyckats att klona ett får, Dolly 1996. Med hjälp av den här tekniken kan man dessutom framställa medicin samt se till att vissa ärftliga sjukdomar inte förs vidare. Vid befruktningen av en äggcell så delar de sig för att bli fler och bli en människa som tidigare nämnts. Innan dessa celler har fått sitt uppdrag om vilken cell de ska bli (tex nervcell eller muskelcell) kallas de för stamceller. Dessa celler kan man programera så att de kan bli vilken typ av cell som helst. Detta forskar man mycket på för att man ska kunna använda dem inom gentekniken.

Etiskt riktigt? I Sverige är det ok att forska på embryon innan de blivit 14 dagar och innan dessa kan man ta stamceller från dessa för att forska vidare på. Men det finns många olika åsikter om vad som är rätt inom gentekniken. Med hjälp av genteknik kan man rädda många liv genom att få bort alvarliga sjukdomar och minska svälten, men man kan också råka förstöra ”gamla” bra gener som försvinner genom förädlingen. Många andra växter kan tillexempel bli utrotade pga att man odlar GMO grödor på platsen.

Uppgifter: Diskutera i mindre grupper: vad ni tycker om avel, förädling och genteknik. När får ett foster fullt människovärde? Ta reda på: Vad en genbank är! Vilken uppgift har gentekniknämnden?