Att undervisa Kinesiska aspekter Håkan Friberg 傅林寒 Uppsala 2015.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
HÄR BOR JAG Skogstrollen vt 2013
Advertisements

Mitt liv som elev Att skriva uppsats, att ordna sin text, den röda tråden, hur ska jag börja, att använda datorn som hjälp i skrivande m.m.
Berättande texter Kännetecken för berättande texter –
Tänk på vad du säger innan du uttalar orden!!!
Att tänka på då man har en muntlig presentation med ppt
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Sagan om Piffy.
Om verb Olika former Introduktionsfilm Hanna Hägerland
Ett bildspel om dig och dina kompisar.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
Skapa ett video-CV på YouTube
Svenska som andraspråk
medan alla andra omkring dig log. Så lev ditt liv med ett leende,
Pronomen.
Åk 9 - året då det händer -.
Mål och betygskriterier
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Sagan om björnen.
Ödehuset Det var en gång en flicka som hette Lisa. Hon
Ordklasser "Ordklass" är namn på en grupp av ord som fungerar på samma sätt, när du använder dem.
Syftet med en personlig handlingsplan
Dagens dikt Det är onsdag idag. Det är ganska fint väder:
Luncha & lär! Indirekt tal ii.
Vad har vi lärt oss? (What have we learned?)
Pronomen Tryck på F5 på tangentbordet för att börja.
Samma fast olika eller olika fast samma?
Satsdelar.
DAGENS DIKT I dag är det torsdag och det är mulet - men inte så kallt.
På andra sidan Skrivuppgift hösten 2012.
presens, preteritum och futurum
I spanska finns det tre ”sorters” verb.
I taket lyser stjärnorna Johanna Thydell
Luncha och lär! hjälpverb.
” kommer att, Tänker eller ska”?
Reportagets delar Rubrik Underrubrik Ingress Brödtext Mellanrubrik
DAGENS DIKT I dag är det måndag och det är mulet - men inte så kallt.
Ordklasser Substantiv Verb Pronomen Konjunktioner Adjektiv Adverb
När ska man använda de och när ska man använda dem.
Det svenska kulturarvet: spår 1
Huvudsatser och bisatser
Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.
Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats
Att sälja Lions Quest-kurser till skolor /14.
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Luncha & lär! Tänka, tycka eller tro?.
Arbete med avsnittet pågår Utdrag ur utkast Kenneth Flood Alf Susaeg utdrag#1.
De eller dem, det är frågan?
Att inleda och avsluta en berättelse
Den magiska dörren.
DEN MAGISKA DÖRREN.
Den magiska dörren.
Skriva noveller.
Hur man lär sig saker på bästa sätt!
SPARKVIPA.
Grattis faster! ...jag hörde att du fyller år idag. Det tänkte jag man kunde fira genom att bland annat visa lite hur jag har det  Pappa pratade om någon.
Något om kinesiska tecken
ADJEKTIV VERB Äta Dricka Sova Skratta Gråta Skriva köpa Törstig Trött
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
第一章 导 言 一、文化的概念 恩格斯所说:“在科学上,一切定义都只有微小的价值。”
元智大學 資訊工程學系 概念性產品競賽 投影式隱形眼鏡 賴安裕 資四B 劉宴巡 資四B
Huvudsats och bisats– att bygga meningar
Ordföljd.
Börja och avsluta med tid
Att skriva vetenskapligt
Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.
Presens Verb i presens beskriver något som händer nu men vi: använder också verb i presens när vi pratar om något allmänt. Det regnar på hösten eller Många.
Verb (Något man gör) Verb beskriver något som man gör. Verbet kan böjas i olika tempus. Tempus = tid. Verb kan beskrivas på olika sätt. Imperativ Infinitiv Presens.
本教学辅助材料是专为瑞典LIBER出版社教科书 "中文好学"现代中文1制作 图片制作者:瑞青中文学校 沈芸青 苏彦好
Presentationens avskrift:

Att undervisa Kinesiska aspekter Håkan Friberg 傅林寒 Uppsala 2015

Föredragets upplägg Vad är problemet? Vad är aspekt? Aspekt i kinesiskan Varför aspekter? Hur har vi lärt ut aspekter? Hur skall vi lära ut aspekterna? Satsfinala modalpartiklar

问题 wèntí Problemet För enkla verbfraser Använder inte 了 过 在 着 起来 下去 Använder inte komplement och reduplicerade verb Använder inte 了 吧 呢 啊 嘛 呗 Översätter svenska strukturer 问题 wèntí

En typisk dialog 金刚钻说: “老丁同志,喝干这三杯呀! 旁边人说:“这是规矩,您沾了呀!” …… 丁钩儿只好把这三杯喝干了。 金刚钻说:“多谢多谢!该我喝了!” 莫言:酒国

Vad är aspekter? Och tempus? Tempus situationers plats på tidslinjen Förfluten tid—nutid—framtid Vargen hade redan ätit mormor när Rödluvan kom fram. E R

Vad är aspekter? Hur skeendet förhåller sig till tidsflödet Zooma in—zooma ut Se hela situationen, se en del av situtationen Avgränsat? Helhet eller process?

Vad är aspekter? Zooma in—zooma ut Vad faller inom uppmärksamhetshorisonten? 安娜在吃饭呢。 约翰把苹果全吃光了。

Finns aspekter i svenskan? Ja, men inte utvecklat och inte känt Inga särskilda verbformer ”Pelle läste.” ”Pelle satt och läste.” ”Pelle läste i boken.” ”Pelle läste ut boken.”

Två berättelser ”Förra sommaren byggde Anna och Bertil ett hus. Medan de höll på att bygga huset kom maffian och hälsade på.” ”Förra sommaren höll Anna och Bertil på att bygga ett hus när maffian kom och hälsade på.

Varför lär vi inte ut kinesiska verbaspekter? Europeiska traditionen Inga aspekter i Latin Lärs inte ut i skolspråken heller Klarar sig utan Kinesiska traditionen Modersmålstalare behärskar dem Mer sällsynta i skriftspråket ”Bara genier lär sig kinesiska.” ”Kinesiska får man lära sig i landet.” ”Lära sig kinesiska är att lära sig tecken.”

Svenska inlärare lär sig inte skolspråken Förväxlar många konsonanter [s-z, ʃ-tʃ-dʒ] Har fel konsonantlängd /bɔd:i/ Använder svenska ord (taste-flavor) Extremt förenklat tempus-aspektsystem ”They stood and talked by the copier, when he kissed her.”

Är kinesiskan annorlunda? Konsonanterna nödvändiga [s,c,z,x,q,j,sh,ch,zh] Tonerna nödvändiga Aspekterna nödvändiga? Eleverna och studenterna använder för lite aspekter!

Kinesiska— många aspekter, inga tempus Tidslinjen inte central Aspekterna dominerande Perfektiv—imperfektiv Ses handlingen holistiskt eller processuellt? Har handlingen ett naturligt avslut? Ger handlingen ett resultat? 体貌 tǐmào

Hur lär vi ut aspekterna? Lär ut tidigt Lär ut som system Utgå från funktion, inte ord Lär ut när, inte hur Lär ut i kontext, inte i meningar Lär ut pragmatik Använd inte översättningar Upprepa, upprepa, upprepa!

Forskningen går framåt Richard Xiao och Tony McEnery Aspect in Mandarin Chinese 2004 Marinus van den Berg och Guo Wu The Chinese Particle Le 2006

Fyra perfektiva aspekter Holistiska—inte processuella Avgränsade—inte oavgränsade Avslutade—inte pågående Dynamiska—inte statiska 了 回来了 Aktualis/aktualisering 过 去过中国 Experientialis/erfarenhet V+V 看一看 Delimitativ/avgränsande V+RES 写清楚 Resultativ/resultat 完成体 wánchéngtǐ

Fyra imperfektiva aspekter Processuella—inte holistiska Oavgränsade—inte avgränsade Pågående—inte avslutade Statiska—inte dynamiska 着 拿着书 Durativ/pågående 在/正在 在吃饭 Progressiv/framskridande 起来 哭起来 Inchoativ/påbörjande 下去 看下去 Kontinuativ/fortsättande 未完成体 wèiwánchéngtǐ

Utgå från funktion, inte ord ”Nu skall vi lära oss了!” ”completed 了 and associated headaches” Eleverna vet hur, men använder inte 了används för avslutade handlingar När du vill prata om en handling som faktiskt äger rum, använder du了

Utgå från funktion, inte ord Prata om avgränsning 老孙喜欢吃苹果。 小张吃了三个苹果。 我们喜欢试衣服。 这件我去试试吧!

Utgå från funktion, inte ord Prata om förväntan ––美国你去过没有? ––去过。/没去过。 ––美国你去了没有? ––去了!/没有。 Prata om resultat ––我喝啤酒。 ––酒杯都喝干了。 ––他都喝醉啦!

När, inte hur! När du vill tala om vad som gäller för alltid/över överblickbar tid, även vanor—naket verb (objekt) 中国很大。我爱你。我踢球,我哥下围棋。 När du vill prata om avgränsade specifika handlingar som faktiskt ägt/äger rum—了 我昨天买了两件衣服。 När du vill prata om en handling som ägt rum tidigare—过 你去过中国吗?我没吃过越南菜。 När du vill prata om korta handlingar och betona att de tar slut—V+V 你来看一看吧!我去休息休息。 När du vill prata om en handling som ger resultat— V+RES 你拿出护照吧!她把票都卖光了。

När, inte hur! När du pratar om en situation utan framåtskridande, ofta som bakgrund—着 拿着伞骑车。他笑着回答问题。墙上挂着画。 När du vill tala om en framåtskridande aktivitet med ointressant slut—在/正在/在……呢 他们在吃饭呢(一会儿就吃好了)。正在下雨。 När du vill prata om en situation som börjar— 起来 她一下子就哭起来了。说起话来。 När du vill prata om en situation som fortsätter— 下去 咱们看下去吧!只要力所能及就做下去。

Svenska motsvarigheter Naket verb—enkelt presens 中国很大。Kina är stort. 我爱你。Jag älskar dig. 我踢球,我哥下围棋。Jag spelar fotboll, min bror spelar go.

Svenska motsvarigheter Handlings-了—preteritum, perfekt 你到底去了中国没有?Åkte du egentligen till Kina? 我昨天买了两件衣服。Igår köpte jag lite kläder 你们做好了作业,才玩儿游戏啊!Först när ni gjort färdigt läxan, får ni spela på datorn.

Svenska motsvarigheter 过—(någonsin/aldrig) + perfekt 你去过中国吗?Har du någonsin varit i Kina? 我没吃过越南菜。Jag har aldrig ätit vietnamesisk mat.

Svenska motsvarigheter V+V— Verb + lite/Verb + en stund/ ta och + Verb/gå och + Verb 你来看一看吧!Kom och titta lite! 我去休息休息。Jag gå och vila en stund. 咱们吃吃饭吧!Ska vi ta och äta? 这件我去试试,好吗?Jag går och provar det här plagget. Är det ok?

Svenska motsvarigheter V+Resultat— Verb + adjektiv, Verb + partikel, så + Adjektiv + förstärkning 得写清楚啊!Du måste skriva tydligt! 跑步跑累了怎么办?Vad skall man göra när man sprungit sig trött? 你拿出护照吧!Ta fram passet! 她把票都卖光了。Hon sålde slut på alla biljetterna. 咱们先做完作业吧!Vi kan väl göra färdigt läxan först! 三杯酒都喝干了。Han drack ur allt ölet. 差点儿打死他了。Han slog nästan ihjäl honom. 饿死我啦!Jag är så hungrig så jag kan dö!

Svenska motsvarigheter 着—med + objekt/bara + Verb/ nakna positionsverb 拿着伞骑车。Att cykla med paraplyet i handen. 他笑着回答问题。Han svarade på frågorna med ett leende. 下着雨。Det bara regnade. 墙上挂着画。På väggen hängde en tavla.

Svenska motsvarigheter 在/正在/在……呢—håller (just) på att/ligga (sitta/stå) och/naket Verb 他们在吃饭呢。(一会儿就吃好了)。De håller just på att äta. (Men de är klara om en stund. 他们正在刷碗。De stod och diskade. 正在下雨。Det regnade (fortfarande).

Svenska motsvarigheter 起来—börja + Verb/sätta igång att + Verb 她一下子就哭起来了。Plötsligt började hon gråta. 说起话来。Sätta igång att prata.

Svenska motsvarigheter 下去—fortsätta + Verb/Verb + vidare 咱们看下去吧!Skall vi fortsätta läsa? 只要力所能及就做下去。Har man orken är det bara att jobba vidare.

Några ord om 了 Aktualisering, inte fullbordan När du vill prata om specifika handlingar som faktiskt ägt/äger rum 中国你去了没有?//去了! 苹果还有吗?//没有,我都吃了! 妈!我去玩儿!//做了作业才去玩儿啊! När du vill introducera en specifik handling i samtalet 我昨天买了两件衣服。 När du vill ändra någons uppfattning om ett tillstånd 下雨了!她怀孕了!我是爸爸了!

Utgå från situationer, inte ord Utgå INTE från svenskan “Hur säger man ‘Han hade badat hela dagen.’?” Använd (helst) inte översättningar Frammana en situation Med bild Med ord På annat sätt Jobba mycket muntligt Rätta inte ”fel” aspekt Gör till en berättelse Gör samma sak om och om igen

Översättning? Använd hela översättningar Utgår du från svenskan, använd “orena” texter Ska vi ta och prova byxorna? De satt och gjorde läxorna. Hon satte igång att gråta. Tvinga eleverna att välja—och prata om texten

Översätt alltid olika meningar tillsammans Eleverna skall välja—och prata När jag satt och läste din bok, började hon sjunga. Ska vi ta och äta lite? Anna och Johan stod och pratade. Studenterna står framför lärarna.   Får jag besvära dig att stänga dörren? Hon öppnade dörren med ett leende. Fortsätt läsa! När jag sade att jag inte älskade henne längre, började hon gråta. Det har börjat regna. Prick klockan åtta började det regna.

Fyll i långa texter 昨天晚上很冷。(回家、下雨)…………………。我妈说八点要吃饭。(现在、八点多点)…………………………。我很着急。(雨伞、骑车)……………………。(忽然、一辆大卡车)…………………………。车差一点撞到我,把我吓了一跳。(哭)…………,哭了半个小时。(到家、还在)………………。 了 着 正在 起来

Vad kan man säga om den här bilden?

Vad kan man säga om den här bilden? 小王和老赵 美国 八月份 一顿饭 白宫、自由女神像

Nya kursplaner för kinesiska Långsammare tempo Talspråket först Pinyin (transkriberingssystem) Skriver med hjälpmedel

Pragmatiska partiklar Används för att reglera turtagning mm Lär ut som helhet—inte ad hoc! Skicka med en instruktion 吗 ma Svara ja eller nej! 呢 ne Ge mig samma information: ”då” 吧 ba Håll med mig 了 le Justera vår uppfattning kring detta 啊 a Självklarhet eller förvåning —你是中国人吗? —我姓傅。你呢? —咱们吃饭吧! —下雨了! —知道啊! 实用 shíyòng

När används de? 怎么用 zěnme yòng —我给你买了三条裤子。 —啊,你是在哪儿买的? —在飒拉。 —贵吗? 了 Introduktion av i samtalet obekant händelse 是...的 Detaljer kring bekant händelse Neutral Tillstånd —我给你买了三条裤子。 —啊,你是在哪儿买的? —在飒拉。 —贵吗? —Jag köpte tre par byxor till dig. —Jaha, var köpte du dem? —På Zara. —Var de dyra? 怎么用 zěnme yòng

Aspekter—huvudvärk eller kul?

Tack för oss!! Håkan Friberg 傅林寒