Svensk ekonomi – var är vi och vart ska vi? Lars Calmfors Controllerdagarna 20/ Stockholm

Disposition Det ekonomiska läget Den nya regeringens beskrivning av det ekonomiska läget Budgetpolitiken framöver De offentliga utgifterna och skatterna Sysselsättningspolitiken

Den nya regeringens lägesbeskrivning Den ”tomma ladan” Sammanblandning av stockar och flöden Innehållet i ladan är en stock - finansiell nettoförmögenhet (22 procent av BNP) - konsoliderad bruttoskuld (40 procent av BNP) Ladan är inte tom, den är full Däremot har vi ett negativt flöde - finansiellt sparandeunderskott på 2 procent av BNP - ladan tappas just nu av men långsamt

För negativ bild av svensk ekonomi De offentliga finanserna BNP-utvecklingen Arbetsmarknadsläget Inkomstskillnaderna

Avvägningarna i finanspolitiken De kan alltid diskuteras Lägre budgetunderskott hade inneburit högre arbetslöshet Socialdemokraterna har i sina budgetmotioner förordat ungefär samma underskott som regeringen

Budgetpolitiken framöver Överskottsmålet uppfylls inte Bra diskussion i budgetpropositionen om avvägningen mellan att förbättra de offentliga finanserna och att inte bromsa en konjunkturuppgång Rimligt att närma sig överskottsmålet långsamt Men Socialdemokraternas tidigare fokusering på överskottsmålet innebär ett trovärdighetsproblem Nödvändigt ta ställning till vilket saldomål vi ska ha - behovet av buffert (förmögenhet/bruttoskuld) - min uppfattning: budgetbalansmål räcker Tillsätt offentlig utredning!

Offentliga utgifter och skatter Utgiftsökningar (25 mdr 2015, 35 mdr 2016) - skolan - hälso- och sjukvården - äldreomsorgen - a-kassan - arbetsmarknadspolitiken Försvaret? - behov på mdr

Skatter Vettigt slopa de nedsatta socialavgifterna för ungdomar Små – kanske inga – intäkter av avtrappat jobbskatteavdrag - marginalskatten höjs till 60 procent i ett brett intervall Fegt att inte slopa den nedsatta restaurangmomsen Behov av bred skattereform - progressiv fastighetsskatt - likformig kapitalinkomstbeskattning - enhetlig moms

Sysselsättningspolitiken Europas lägsta arbetslöshet konstigt att knyta målet till utvecklingen i andra länder - metod att ta hänsyn till konjunkturen? - men arbetsmarknadens funktionssätt och arbetsmarknadsreformer spelar också roll Målet ska uppnås genom att fler arbetar och genom fler arbetade timmar - men risk att fokus bara blir på arbetslösheten - starka incitament att bara få bort arbetslösa från statistiken

Arbetsmarknadspolitiken Högt tonläge från Socialdemokraterna ”Aktiv” arbetsmarknadspolitik är svårt Arbetsmarknadspolitikens iron law - arbetslösa som utför ”nyttiga” uppgifter tränger undan reguljär sysselsättning - arbetslösa som utför ”onyttiga” uppgifter hjälps inte tillbaka till arbetsmarknaden - regeringen vill ersätta fas 3 (sysselsättníngsfasen) i jobb- och utvecklingsgarantin med extratjänster i välfärden - extratjänsterna ger förmodligen mer undanträngning än fas 3 Om några år kommer extratjänsterna att döpas om och sedan avskaffas Regringen vill också att Arbetsförmedlingen ska fokusera mer på korttidsarbetslösa som står närmare arbetsmarknaden och mindre på dem som står längst bort

Arbetslöshetsersättningens avtrappning procent Avtrappning ger starkare drivkrafter finna jobb för given genomsnittlig ersättningsnivå över arbetslöshetsperioden Men det oförändrade taket innebar att många inte fick någon avtrappning Taket höjs till 910 kr under de första 100 dagarna, därefter till 760 kr Olyckligt ta bort den tidigare avtrappningen Pervers höjning av ersättningsnivån när långtids- arbetslösa får extratjänst i välfärden

Summering Gradvis förbättrad konjunktur Men bara långsam förbättring av arbetsmarknadsläget Den nya regeringen ger en missvisande bild av det ekonomiska läget Inga invändningar mot den framtida budgetpolitiken - men regeringen måste ta tag i frågan om lämpligt saldomål Goda argument för många offentliga utgiftshöjningar liksom för en del skattehöjningar - men inte för höjningen av de högsta marginalskatterna Behov av bred skattereform Målet om Europas lägsta arbetslöshet är mindre bra Ha inte några höga förväntningar på arbetsmarknadspolitiken