Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Advertisements

Utredningen om män och jämställdhet
Den nya skollagen.
Välkomna till information kring betyg och bedömning
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
Från utredning till ny skollag - elevhälsa för att främja lärande
20 år med förändringar i skolan: Vad har hänt med likvärdigheten?
Kommuners insynsrätt i fristående skolor
Skolan och framtida utmaningar för sammanhållning och rättvisa
Provbetyg – Slutbetyg Likvärdig bedömning? En statistisk analys av sambandet mellan nationella prov och slutbetyg i grundskolan,
Elever med utländsk bakgrund -
Olika villkor Socialstyrelsens rapport 2010
- nyckeln till framgång mellan skola & näringsliv
Södertörns nyckeltal 2012 Grundskolan
Framtidens skola Maria Stockhaus. Våra värderingar ” Med kunskap växer varje människa och med ökad bildning stärks hela samhället. Kunskap är egenmakt.
Joakim Feldt & Eva-Lena Arefäll
”Likvärdig utbildning i svensk grundskola?” (Skolverket/Sverker)
Får inte flickor klä sig i rosa nu
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Vuxenutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008, antagen.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Välkommen till Käppala skola 4-9
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Gymnasieutbildning Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2008,
SKOLAN, PISA OCH FÖLJDER AV EN MARKNAD ALMEDALEN 2014 GUNNAR BERG K G KARLSSON MAGNUS OSKARSSON MITTUNIVERSITETET.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Fakta om undersökningen
Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet
Hälsa, lärande och trygghet
Tillsammans kan vi förbättra resultaten i skolan Anna Ekström, Generaldirektör Skolverket.
Elevströmmar i Stockholm - grundskola
Information till föräldrar Madenskolan Hösten 2014
De huvudsakliga resultaten av OECD:s undersökning Pisa
Konkurrensutsättning – vilka möjligheter finns det?
VÅGA VISA är ett samarbete mellan Danderyd
Slutanalys inför den regionala utvecklingsstrategin
Elevassistenter och det lärande uppdraget
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Kommentarer Anders Björklund SOFI, Stockholms universitet
Decentralisering, skolval och fristående skolor: resultat och likvärdighet i svensk skola Diskussion Jan-Eric Gustafsson Institutionen för pedagogik.
Decentralisering, skolval och friskolor: resultat och likvärdighet i svensk skola av Helena Holmlund, Josefin Hägglund, Erika Lindahl, Sara Martinson,
Kvalitetsredovisning Resultat för grundskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Kvalitetsredovisning Resultat för gymnasieskola 1 Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och utbildning i Nacka kommun år 2007 Antagen av Utbildningsnämnden.
Kvalitetsutveckling inom gymnasieskolans individuella program.
Att lära sig att analysera
FÖR DEN JAG ÄR Om utbildning och utvecklingsstörning SOU 2003:35
Östermalsmsskolans föräldramöte
”I en alltmer mångkulturell skola måste alla lärare ha kompetens att undervisa två- och flerspråkiga elever och veta vad det innebär att lära på ett andraspråk.”
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Skillnader i lagstiftningen Analys om de skillnader som finns i lagstiftningen är motiverade ur pedagogiska, sociala eller andra aspekter Se över gällande.
Kunskapslyft Barn och Unga. Nulägesbilder av skolan i Örebroregionen.
Ökad användning av antibiotika i Sverige. Sedan 1998 har antibiotikaförsäljningen i Sverige minskat. År 2004 vände dock trenden och under de senaste två.
En analys om denna fallande skolprestation i Sverige. 1.
Nämndplan 2015.
Förskolor och skolor i Nacka – i en klass för sig Förskoleklass, grundskoleutbildning och skolbarnsomsorg Kvalitetsredovisning för förskoleverksamhet och.
Orebro.se ALLA ska med – att ge stödinsatser i utbildningen! Kerstin Isaksson Specialpedagog Centralt Skolstöd/Lotsen ansvarig för kommungemensamma skolplaceringar.
NLS mars. Betygsskillnader som förklaras av skola, skolområde & kommun Bilden är hämtad från IFAUs studie Decentralisering, skolval och fristående.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Brukarenkät Vilka tillfrågas? Föräldrar i familjedaghem (62% svar) Föräldrar i förskola (80% svar) Föräldrar i förskoleklass (81% svar) Föräldrar.
Utbildning för nyanlända elever Höstterminen 2015.
ATT FORTSÄTTA UTVECKLA KVALITÉ PÅ SKOLAN SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE.
2015 års skolkommission Skolkommissionens delbetänkande Presentation den 17 augusti 2016.
Målens betydelse i formativt ledarskap. Upplägg Formativt ledarskap Förskolans uppdrag Styrdokument Analysera mål.
Exklusive nyanlända elever
Brukarenkät 2010 Till redovisningen:
Lite statistik och några förslag
Inkludering och skolans uppdrag
Olika mycket pengar till olika skolor – vilka effekter ger det
Öppna jämförelser – Grundskola 2018
Personen från Skolverket
Arbetsgång Yrkesmässa Leksand
Presentationens avskrift:

Syftet med rapporten Belysa likvärdighetens utveckling utifrån olika indikatorer Diskutera orsaker till utvecklingen Analysera konsekvenserna för likvärdigheten

Skollagen Lika tillgång till utbildning: ”Alla ska, oberoende av geografisk hemvist och sociala och ekonomiska förhållanden, ha lika tillgång till utbildning i skolväsendet om inte annat följer av särskilda bestämmelser i denna lag” (1 kap. 8§ skollagen). Lika kvalitet på utbildningen: ”Utbildningen inom skolväsendet ska vara likvärdig inom varje skolform och inom fritidshemmet oavsett var i landet den anordnas” (1 kap. 9§ skollagen). Kompensera: ”I utbildningen ska hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.” (1 kap. 4 § skollagen).

Likvärdighetsindikatorer Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat

Datakällor Betygsdata 1998-2011 Internationella kunskapsmätningar PISA 2000, 2003, 2006, 2009 TIMSS 1995, 2003, 2007 Aktuell forskning

Skillnader i resultat mellan elever, klasser, skolor och kommuner Skillnaderna i resultat mellan elever har ökat Skillnaderna i resultat mellan klasser inom skolor har ökat Skillnaderna i resultat mellan skolor har ökat kraftigt Skillnaderna i resultat mellan kommuner har ökat

Total variation i elevers meritvärde

Total variation i matematik och engelska

Hög- och lågpresterande grupper

Total variation enligt PISA

Skillnad i betygsresultat mellan skolor

Andel elever med många respektive få obehöriga elever

Skolvariation enligt internationella studier

Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor Skillnader i resultat mellan elever med olika socioekonomisk och utländsk bakgrund Betydelsen av elevens socioekonomiska bakgrund är fortsatt stor Indikationer på en ökning under senare år Inga stora förändringar sett över hela tidsperioden Betydelsen av att vara utlandsfödd har ökat under senare år Trolig orsak: ökad invandringsålder

Föräldrarnas utbildningsnivå och meritvärde

Föräldrars utbildningsnivå och elevers betyg i matematik

Betydelsen av social bakgrund i PISA-resultat

Effekt på meritvärde av utländsk bakgrund

Skolsegregation utifrån skolors elevsammansättning Skolsegregationen med avseende på socioekonomisk bakgrund har ökat marginellt Skolsegregationen med avseende på utländsk bakgrund har ökat under senare delen av 00-talet Indikationer på ökad skolsegregation efter ”dolda” egenskaper som t.ex. studiemotivation

Skolsegregation med avseende på utbildningsnivå

Skolsegregation med avseende på utländsk bakgrund

Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat En elevs resultat är högre i en skola där andelen elever med högutbildade föräldrar är högre sambandets styrka har ökat kraftigt En elevs resultat är lägre i en skola där andelen utlandsfödda elever är högre ingen tydlig trend

Sambandet mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat Starkare samband mellan skolans elevsammansättning och elevens resultat

Orsaker till ökade skolskillnader Ökade skillnader i skolors kvalitet svag empiri men kan ej uteslutas Elever är mer sorterade på olika skolor Till viss del genom ökad ”synlig” skolsegregation Till större del genom ökad ”dold” skolsegregation — studiemotiverade elever med engagerade föräldrar söker sig till samma skolor Boendesegregation möjlig men kan inte förklara nivåförändringen

Konsekvenser för likvärdigheten Kamrateffekter och lärarförväntningar betydelsefulla och förstärker skillnaderna Större genomslag när skolorna är mer segregerade utifrån elevers resultatnivå Vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse

Skolverkets slutsatser Likvärdigheten i den svenska grundskolan har försämrats Skillnaderna mellan skolor har ökat Betydelsen av vilken skola en elev går i har ökat