Nikotinberoende Psykologiskt beroende Intag av nikotin Nikotin reglerar stämningsläget. Låg dos: uppiggande, stimulerande Hög dos: lugnande , avslappnande Intag av nikotin Ger en frisättning av signalsubstanser, som dopamin och noradrenalin, i hjärnans sk belönings- och vakenhetscentra. Receptorer och nervimpulser anpassas till ständig nikotintillförsel. Fysiologiskt beroende Intag av nikotin ökar antalet nikotinreceptorer i hjärnan. Mellan intagen av cigaretter sjunker nikotinnivån. Det blir då en obalans i signalsubstanserna och nervimpulserna. Därmed uppstår ett röksug och abstinenssymtom. Källa: Skapa motivation – till ett rökffritt liv fullt av vinster. Utarbetad av Marianne Lång i samarbete med GlaxoSmithKline Consumer Healthcare A/S.

Nikotinabstinens Sug efter nikotin Nedstämdhet Sömnsvårigheter Irritabilitet, frustration, ilska Koncentrationssvårigheter Ängslan, rastlöshet Långsammare puls Ökad aptit, viktökning

Definition av nikotinberoende I ICD-10, ett internationellt klassifikationssystem för sjukdomar, faller tobaksberoende och nikotinabstinens under rubriken psykiska störningar och beteendestörningar orsakade av tobak, sjukdomskod F 17. DSM IV, ett internationellt klassifikationssystem för psykiska störningar, betecknar nikotinberoende som en sjukdom som orsakas av en psykoaktiv substans. Minst tre av följande kriterier måste förekomma under en och samma tolvmånadersperiod. Källa: Tobak och avvänjning. En faktaskrift om tobakens skadeverkningar och behovet av tobaksavvänjning. Utgivet av Statens folkhälsoinstitut. Reviderad upplaga 2009 .

Nikotinberoende Diagnos F17.2 ( = dagligrökare ) Minst tre av följande kriterier måste uppfyllas under loppet av en och samma 12-månadsperiod: Tolerans,definierat som endera följande a. ett behov av påtagligt ökad mängd av substansen för att uppnå önskad effekt b. påtagligt minskad effekt vid fortgående bruk av samma mängd av substansen. Abstinens, vilket visar sig på något av följande sätt: a. abstinenssymtom som är karakteristiska för substansen. b. Samma substans (eller liknande) intas i syfte att lindra eller undvika abstinenssymtom. Substansen används ofta i större mängd eller under en längre period än vad som avsågs. Det finns en varaktig önskan om eller misslyckat försök att begränsa eller kontrollera substansbruket. Mycket tid ägnas åt att försöka få tag på substansen, nyttja substansen eller hämta sig från substansbrukets effekter. Viktiga sociala aktiviteter, yrkes- eller fritidsaktivitet överges eller minskas på grund av substansbruket. Bruket av substansen fortgår trots vetskap om fysiska eller psykiska besvär som sannolikt orsakats av eller förvärrats av substansen. Källa: Tobaksavvänjning i hälso- och sjukvården. En kunskapssammanställning med praktiska råd och verktyg för hälso- och sjukvårdspersonal 2007. Utgivare: Statens folkhälsoinstitut i samarbete med Socialstyrelsen.:

Inneliggande patient Nikotinläkemedel Basförråd av nikotinläkemedel På avdelningen skall finnas: Nikotinplåster 21 mg/24 timmar, 14 mg/24 timmar, 7 mg/24 timmar. Obs! plåstret kan även användas som dagplåster för de patienter som inte går upp på natten och röker Nicorette inhalator 10 mg Nikotin tuggummi 2 mg, 4 mg Nikotin sugtabletter 2 mg, 4 mg Nikotinläkemedel och tablett CHAMPIX finns även i VNL ( Vård Nära Lagret) Läkemedelsmodulen Generella ordinationer finns inlagda för aktuella läkemedel