Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –

Jorden Uppbyggande och nedbrytande krafter
Naturens krafter Landskapet har förändrats av naturens egna krafter. Det fortsätter att förändras hela tiden. - Hur bildas en rullstensås? Vad är en rullstensås?
Viktiga begrepp inom exogena processer
Atomer Det finns lite över hundra olika sorters atomer. Av dessa atomer kan det bildas nästan hur många ämnen som helst.
Jordens processer som formar jordytan
Värme. Med värme menar vi i dagligt tal den temperatur som vi kan mäta med en termometer.  Värme är en form av energi.  En viss temperatur hos ett ämne.
Water is life! Av Alex H och Alex C.
Neptunus är en blå planet. Och den har ingen fast mark.
Sand, sol, vind & vatten Uteklassrum sÅNNARNA
Meteorologi Läran om vädret.
Meteorologi Läran om det som svävar i luften
Sverige, Norge, Finland, Danmark och Island.
Meteorologi Läran om vädret.
Uppbyggande/nedbrytande krafter Jordens processer som formar jordytan
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vatten.
Det vanligaste ämnet på jorden. Du kan inte leva utan vatten
Vattnets kretslopp.
Sveriges olika landformstyper
Isens verkningar Varför blir det istid?.
Hållbar utveckling Hållbar utveckling är hur vi ska kunna fortsätta med att exempelvis få rent vatten utan att det förstör för andra människor på våran.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Livsviktigt Skriva/Läsa A2.1
Nordens geografi Istiden.
VATTEN - geografiska begrepp
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Människan och naturens samverkan med varandra.
Bakterier & arkéer Mycket smått liv.
DU GAMLA, DU FRIA Du gamla, du fria, du fjällhöga Nord, du tysta , du glädjerika sköna! Jag hälsar dig, vänaste land uppå jord, din sol, din himmel, dina.
Erosion betyder att jord och berg slipas ner av olika saker, ungefär som när man använder sandpapper i slöjden. Vattnet är den yttre kraft som påverkar.
Copyright 2011, Sebastian Manberg.  Det finns olika sorters vatten.  Vatten från kran  Vatten från bergskällan (Loka) copyright 2011, Sebastian Manberg.
Trend Persontransporter Källa: SIKA 2002 Trend Godstransporter Källa: SIKA 2002.
Vad är värme Värmelednings förmåga Värmekapacitet
Åska Moln Nederbörd Fronter Vind 1pt 1 pt 1 pt 1pt 1 pt 2 pt 2 pt 2pt
Planet fakta.
Vad är det och hur fungerar det?
Meteorologi Vad bli det för väder?.
Ledtråd: Stort och vitt Is och snö
Jordytan förändras.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Viktiga ord och begrepp
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.
När solstrålarna träffar jorden rakt uppifrån kallar vi det att den står i zenit. Detta kan ske mellan vändkretsarna. Vid nordpolen träffar solstrålarna.
Jordens inre och yttre krafter Jordens yta förändras hela tiden. Berg bildas och berg försvinner, ny jordskorpa bildas, öknar sprids och floder skapas,
Jorden Robert Wedin, Hallägraskolan år 6-9, Halmstad –
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Kontinentaldrift (Energi från jordens inre, konvektionsströmmar i.
Det geologiska kretsloppet Jordens inre krafter Endogena krafter.
Meteorologi Väder är en kombination av lufttryck, temperatur, luftfuktighet, molnighet, nederbörd och vind.
Endogena (Tectonic) uppbyggande krafter: Bergskedjeveckning, Jordbävningar, Vulkanism Exogena (Gradational) nedbrytande krafter: Vittring, Erosion, Sluttningsprocesser.
Jordytan formas Inre krafter Yttre krafter Anna Samuelsson, Södra skolan, Katrineholm –
Vår jord John Östh. Hur är jorden uppbyggd? Jordskorpan ”äppleskalet” längst ut –Avkylt stelnat material (litosfär) Manteln (astenosfären) inre och.
Beskrivande och förklarande text. Två texttyper som används när man skriver faktatexter Används ofta tillsammans Vanligt förekommande i skolan.
Vad finns det för anledning till att det regnar och snöar?
Syns inte men finns ändå
Vårt solsystem! Ett solår 365 ¼ dygn Ett dygn 24 timmar.
Hållbar utveckling Geografi HT år 6 Catha Glaas, Thomas Smith.
Luft och Vatten.
Meteorologi Läran om vädret
Hydrologiska cykeln.
Naturlandskap blir kulturlandskap
Vattenrening.
Kretslopp Vad är ett kretslopp? Vilka ämnen kan ha ett kretslopp?
Det geologiska kretsloppet
Momentbeskrivning Geografi Naturens förutsättningar för jordens befolkning, år 7 Jordens klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar.
Yttre krafter Exogena krafter.
Vatten.
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Jordens processer som formar jordytan
Vad föreställer bilden?