Sammanfattning fördjupningsuppgift

Skanderna Ständig kontinentaldrift! Rodinia, Pannotia, Pangea. För ca 500 miljoner år sedan började Laurentica och Baltica röra sig mot varandra. (Atlantens föregångare sluts). 400 miljoner år sedan kolliderar plattorna och Skanderna veckas. (Sediment från havsbotten veckas till en bergskedja, magma tränger upp i sprickor). 100 miljoner år sedan: Bergskedjan nednött till ett peneplan! 70 miljoner år sedan (Pangea spricker upp). Atlanten bildas och kanterna längs med sprickan ”tippar upp”, höjs med 2000 m på varje sida. Istider mm påverkar och formar dagens fjällkedja!

Platåberg

Platåberg Består av sedimentära bergarter! Dessa bergarter har skyddats av diabas som trängt upp i berggrunden under Perm (ca 280 miljoner år sedan). I botten finns prekambriskt urberg. Sedan kommer: - kambrisk sandsten - ordivisisk kalksten - kalksten och lerskiffer från silur. - sedan fortsätter de sedimentära bergarterna. De sedimentära bergarterna eroderas bort, förutom de bergarter som skyddas av diabasen!

Vättern Gravsänkan uppkom för ca 600 miljoner år sedan. Slättens sedimentära berggrund sänktes för ca 300 miljoner år sedan genom en förkastning.

Sandstenslager på Visingsö

De skånska åsarna De skånska åsarna är s k urbergshorstar. Urberg: rötter från prekambriska bergskedjor. Urberget i de skånska åsarna är ca 1000 – 1700 miljoner år gammalt. Läge: Skåne genomskärs diagonalt av Tornquistzonen som är ca 100 km bred. Gräns mellan urberget i norra Sverige och Mellaneuropas yngre berggrund. Här möttes Nord- och Mellaneuropa under den kaledoniska veckningen. För 90 – 70 miljoner år sedan skedde på nytt rörelser i denna zon och horstarna bildades.

Romeleåsen: På sydöstra sidan av Romeleåsen sjönk malmöslätten med 2 km inom loppet av 20 miljoner år.

Höga Kusten Isen över Skandinavien blev som mest 3 000 m tjock. Den pressade ner jordskorpan ca 800 m. (Den senaste istiden började för ca 100 000 år sedan, smältningen började för ca 18 000 år sedan, isen var helt borta för ca 8 000 år sedan). När isens tryck minskade började landet att höja sig ur havet. Landhöjningen är det som gör Höga Kusten världsunik. Ingen annanstans på jordklotet har landhöjningen varit så stor efter den senaste istiden. Den relativa landhöjningen uppgår till 286 meter över nuvarande havsyta och området stiger för närvarande med åtta millimeter per år.