för måltidsverksamheten inom förskola och skola KOSTPOLICY för måltidsverksamheten inom förskola och skola I VÄRNAMO KOMMUN Jeanette Hansson 2005

VARFÖR KOSTPOLICY ? Nya näringsrekommendationer/Livsmedelsverket För barnens hälsa/förebygga övervikt och fetma Enhetliga riktlinjer för verksamheterna Stöd för föräldrar,personal,elever/barn och politiker Budgetering och redovisning Jeanette Hansson 2005

ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN INOM FÖRSKOLA OCH SKOLA Barnen/eleverna skall kunna erbjudas omväxlande, näringsriktiga och vällagade måltider. Lunchen skall utgöra ca 30 % av dagsbehovet samt bestå av en lagad huvudrätt, råkost, bröd, matfett, mjölk och vatten. Jeanette Hansson 2005

Att äta enligt tallriksmodellen, vilket innebär en hög konsumtion av grönsaker och rotfrukter. Regelbunden måltidsrytm är önskvärd. Lunchen bör serveras ungefär mitt i elevernas arbetsdag. Lunchen bör också schemaläggas på ett sådant sätt att alla elever får möjlighet att äta i lugn och ro. Jeanette Hansson 2005

Personer med behov av specialkost beroende på medicinska, etniska och religiösa skäl bör kunna erbjudas detta. På grund av att nötter, mandel och jordnötter är livs- medel som vanligtvis orsakar allergier serveras dessa inte inom förskola och skola. Jeanette Hansson 2005

En matsedel med olika teman och utbytesrätter som kostnads- och näringsberäknats. Fil som alternativ lunch eller lunch serveras inte inom grundskolans skolmåltid. Maten skall, av hygieniska skäl, hanteras och transporteras så att Livsmedelslagstiftningen följs. Måltiderna skall serveras i en stimulerande och trivsam miljö så att både barn/elever och vuxna tycker det är trevligt att äta. Jeanette Hansson 2005

Ett matråd på varje skola bör finnas med representanter från Barnen/eleverna skall ges möjlighet att påverka bl.a. utbud och måltidsmiljö. Ett matråd på varje skola bör finnas med representanter från skolledning, måltidspersonal, elever, lärare och gärna föräldrar samt skolhälsovård. Måltidsverksamheten skall utvärderas kontinuerligt med regelbundna konsumtionsmätningar, attitydundersökningar samt närvarostatistik. Jeanette Hansson 2005

Effektmål Resultatet skall bli friska, välnärda barn som ser ett värde i maten och måltiden. Föräldrarna skall känna trygghet i att det serveras näringsriktig väl sammansatt kost. Jeanette Hansson 2005

INRIKTNINGSMÅL 1: NÄRING Frukost/Mellanmål- förskolan och fritidsverksamheten Mjölk/mjölkprodukter Bröd med margarin och /eller pålägg Frukt/bär/grönsaker Spannmålsprodukter (gryn, flingor mm) Lunch förskolan och skolmåltiderna Potatis/ris/pasta Grönsaker/rotfrukter Kött/fisk/ägg/baljväxter Bröd med matfett Mjölk och vatten I skolan även salladsbord Standardmjölk och mellanmjölk bör serveras till barnen i barnomsorgen. Lättmjölk bör serveras från och med grundskolan. Jeanette Hansson 2005

Förskolebarnens mat bör vara uppdelad så att frukosten ger ENERGIINNEHÅLL Förskolebarnens mat bör vara uppdelad så att frukosten ger ca 20-25% av det totala intaget, en extra måltid på ca 5 % och lunch ca 25-35 %. Eftermiddagens mål bör utgöra ca 10-20 % av intaget och dessutom ett ytterligare mål på ca 5 % förutom middagen. Vid lunchmåltiden i skolan skall eleverna täcka ca 30 % av sitt energibehov. Angivna nivåer av energi och näringsämne skall uppnås i snitt under en vecka. Ett mellanmål för fritidsbarnen på eftermiddagen bör ge ca 10-20 % och frukost ca 20-25 % av dagens energibehov. Jeanette Hansson 2005

INRIKTNINGSMÅL 2: MILJÖ Möjligheten att använda närproducerade/ekologiska livsmedel i större utsträckning skall stimuleras samt erbjudas alla kök när tillgängligheten och de ekonomiska förutsättningarna finns. närproducerat bröd närodlade grönsaker säsongsanpassat salladsbord från miljösynpunkt rek främst: potatis, därefter pasta och sist ris Jeanette Hansson 2005

INRIKTNINGSMÅL 3: UTVÄRDERING Varje år skall en utvärdering göras på skolorna om huruvida de uppsatta målen har uppfyllts. En attitydundersökning om maten bör genomföras kontinuerligt bland eleverna. Dessa övergripande mål, effektmål och inriktnings- mål för Värnamos barn- och utbildningsförvaltning skall sedan inarbetas och anpassas i lokala mål och arbetsplansdokument för respektive enhet. Kostpolicyn skall användas som ett redskap i vardagsarbetet och utgöra inriktningen för åtgärder som behöver förbättras. Verksamheterna inom förskola och skola har olika förutsättningar och finner därmed sannolikt olika lösningar på de problem som uppstår. Varje verksamhet måste analysera målsättningen utifrån sina specifika förutsättningar. Jeanette Hansson 2005