Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kunskapskrav för godtagbara kunskaper i slutet av årskurs 3 – Svenska
Advertisements

Engelska.

Hur arbetar vi… …på Slöingeskolan?
Läsundervisning på modersmålet och andraspråket
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
DYSLEXI – EN KUNSKAPSÖVERSIKT Vetenskapsrådet 2007:1
Vad är ett språk?. Språkstörning/dyslexi – likheter och skillnader, kartläggning och pedagogiska åtgärder/insatser.
”Språk, lärande och identitetsutveckling är nära förknippade
speciallärare specialpedagog pedagogisk kartläggning
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Pratvis datorbaserad uttalsträning
Pedagogisk dokumentation
Barns och elevers språk-, läs- och skrivutveckling
Projektföljeforskning
Eva-Kristina Salameh Logkurs 5p
SkolPlus Skol- Positivt Lärande Utifrån Samarbete.
INSATSER TILL SMÅ BARN MED AUTISM UTIFRÅN TBA
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Språkförskolekonferens i Lycksele augusti 2014 Maria Levlin
Dyslexi på flera språk • Dyslexi kan ta sig uttryck på olika sätt beroende på skriftsystem och ortografi • Parallella svårigheter med fonologisk bearbetning.
Jan-Eric Gustafsson Göteborgs universitet
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Bildspel som användes på nätverksträffen 24/11
Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret
Språkutvecklande förhållningssätt
KASAM-13, medelvärden, årskurs 9, 1999
Språklig medvetenhet.
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
Språkstörning och dess konsekvenser för inlärning
En vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kurs läs och skriv Återkoppling
Välkomna hit! Film – på vilket sätt är bedömning en (liten) del av all vår verksamhet? Kursplanens uppbyggnad. Skillnad strävansmål / uppnåendemål? Kunskapssynen.
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Are idioms difficult to learn? After this program it will ’be a piece of cake’
Språk Skolan ska ansvara för att varje elev efter genomgången grundskola kan använda tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
Individuella Utvecklingsplaner på Stordammen
Enkätresultat för Grundskolan Föräldrar 2014 Skola - Gillberga skola.
SBU-rapport – Dyslexi Barngruppen Martin Jägervall
Levande Engelska Syracuse Language Systems svensk bearbetning 1999: Levande Böcker i Norden AB För: Windows 98/95.
Gå inte för fort fram! Anpassa till barnen.
Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap och lärande
Allmän Grammatik Introduktion. Struktur SvenskanRyskan SVO subjekt verb objekt.
732G22 Grunder i statistisk metodik
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Läs- och skrivutredningskurs
Grafonomi FFG vt 05.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Skriftlig framställning
Tidig upptäckt – Tidiga insatser Umeå 28 april 2015
Genom undervisningen i svenska ska eleverna utveckla sin förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift, anpassa språket efter olika syften,
Mobila Skolteamet Sjöbo
SPRÅKLIG MEDVETENHET/UPPMÄRKSAMHET
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Måndagen 12 november 2012 Hur arbetar skolan med läs- och skrivutveckling? Hur kan du som förälder på bästa sätt stötta.
Ljungbackens skola Föräldrafrukost Tisdagen den 6 oktober 2015
Läs- och skrivkurs 7 oktober - engelska
Lässvårigheter/dyslexi och språkstörning – hur ser överlappningen ut? Dyslexi och komorbiditet Dyslexiföreningen februari 2016 Stockholm Maria Levlin,
”The single most important activity for building the knowledge required for eventual success in reading is reading aloud to children.” National Academy.
Skolförordningen 5 kap 4§.  Studiehandledningen regleras i Skolförordningen 5 kap 4§. - En elev ska få studiehandledning på modersmålet om eleven behöver.
Orebro.se Välkommen till Lärardagen 10 augusti 2016 Skolverkets bedömningsstöd i läs- och skrivutveckling i svenska åk 1-3.
Dysleximässan 2016 Hur kan man mäta läs- och skrivutveckling? Karin Taube.
Trädet Web – strukturerad läs- och skrivinlärning
Talförmåga År 7 Bedömning Lärandemål/Syfte Lgr11
En vetenskapsgren som behandlar språkets funktion i ett samhälle.
Helhet och allsidighet
Argumenterande text.
Presentationens avskrift:

Hur ser en god läs- och skrivutveckling ut? Stefan Samuelsson Institutionen för beteendevetenskap Linköpings universitet Lesesenteret Universitetet i Stavanger

Ett skrivet ord Tal Skriva Ett hört ord Auditivt Analyssystem Visuellt Intagningslexikon Ortografiskt Intagningslexikon Semantiskt Minne Grafem- Fonem Omvandling Grafemlexikon Uttalslexikon Fonemnivån Fonem- Grafem Omvandling Grafemnivån Tal Skriva

Tvillingpar vid 5 års ålder

Samma tvillingpar i slutet av förskolan

Samma tvillingpar i slutet av år 1 i skolan

Samma tvillingpar i slutet av år 2 i skolan Post second grade

Samband mellan tidig språklig kompetens och tidig läsförmåga -Genomsnittliga korrelationer enligt Scarborough (1998) Språklig förmåga Korrelation (median) Korrelation (genomsnittliga) Skriftspråklig kompetens 0.51 0.49 Fonologisk medvetenhet 0.42 0.46 Snabb namngivning (RAN) 0.40 0.38 Verbalt minne 0.33 Vokabulär Grammatik/morfologi 0.37 0.32

Undersökningsgruppen Skandinavien Australien USA Ålder (månader) 61.2 57.7 58.8 Totalt antal tvillingar 210 225 488 Enäggstvillingar 99 120 Tvåäggstvillingar 111 105 263

Uppgifter som används för att testa barnens fonologiska medvetenhet Ordsyntes Stavelse- och fonemsyntes Ordsegmentering Stavelse- och fonemsegmentering Ljudlikhet Rim och sista ljud Identifiering av första resp. sista ljud i ord

Uppgifter som används för att testa snabb namngivning (RAN) Snabb namngivning av färger Snabb namngivning av objekt

Uppgifter som används för att observera barnens vokabulär Namngivning av 100 bilder WPPSI vokabulär

Test som används för att observera verbalt minne Återgivning av berättelser WPPSI meningsminne Repetition av nonord

Uppgifter som används för att testa barnens tidiga skriftspråkliga kompetens Kunskap om bokstavsnamn Kunskap om bokstavsljud Kunskap om skriftspråklig konventioner Logografisk läsning

Två test för att observera grammatisk och morfologisk kunskap ITPA grammatisk kunskap Morfologiskt test baserat på Berko (1958)

Läs- och stavningstest vid slutet av förskolan Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning Stavning ord Stavning nonord

Läs- och stavningstest i slutet av första läsåret Läsning ord och nonord TOWRE A (läsning ord) TOWRE B (läsning nonord) Stavning WRAT spelling

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av förskolan

Samband mellan språkliga kompetenser och stavning i slutet av förskolan

Ordigenkänning i slutet av förskolan 42% av variansen förklaras av prediktorerna

Stavning i slutet av förskolan 30% av variansen förklaras av prediktorerna

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och ordigenkänning i slutet av första skolåret

Samband mellan språkliga kompetenser vid 5 års ålder och stavning i slutet av första skolåret

Ordigenkänning i slutet av första skolåret 27% av variansen förklaras av prediktorerna

Tillskott i förklarad varians (∆ R2) Andelen variation i ordigenkänning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras Prediktorer Förklarad varians (R2) Tillskott i förklarad varians (∆ R2) Läsning ord i förskolan 51,9% Skriftspråklig kompetens 52,1% 0,2% Fonologisk medvetenhet 52,2% 0,1%

Tillskott i förklarad varians (∆ R2) Andelen variation i stavning i slutet av år 1 i skolan som förklaras av skriftspråklig kompetens och fonologisk medveten efter att ordigenkänning i förskolan kontrolleras Prediktorer Förklarad varians (R2) Tillskott i förklarad varians (∆ R2) Läsning ord i förskolan 37,1% Skriftspråklig kompetens 37,3% 0,1% Fonologisk medvetenhet 38,4% 1,2%

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på fonologisk medvetenhet vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på snabb benämning (RAN) vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på verbalt minne vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på tidig skriftspråklig kompetens vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på vokabulär vid 5 års ålder

Det genetiska och miljömässiga inflytandet på grammatik/morfologi vid 5 års ålder

Genetiskt och miljömässigt inflytande på läsning och stavning i slutet av år 1 i skolan Ordigenkänning Läsförståelse Stavning

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av förskolan

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av förskolan

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på ordigenkänning i slutet av första skolåret

Genetiskt (A) och miljömässigt (C) inflytande på stavning i slutet av första skolåret

Finns det någon skoleffekt på barns skriftspråkliga utveckling Finns det någon skoleffekt på barns skriftspråkliga utveckling? Den är antagligen mycket liten efter att man kontrollerar för SES! Samband mellan tvillingars läsprestation och skolans genomsnittliga läsprestation .01 när man kontrollerar för föräldrarnas utbildningsnivå

Finns det någon lärareffekt på barns skriftspråkliga utveckling? (t.ex. ”anyone with an ounce of brains knows what must be done” ”It’s time to move from identifying failing schools to identifying failing teachers” (Newsweek, Feb 12. 2007) Den är mycket liten efter att man kontrollerar för SES och det genetiska inflytandet på skriftspråklig förmåga!!

Samband mellan enäggs- och tvåäggstvillingar som går i samma eller olika klasser

Vad är dyslexi? "Dyslexi är en störning i vissa språkliga funktioner, särskilt de fonologiska, som är viktiga för att kunna utnyttja skriftens principer för kodning av språket. Störningen ger sig först och tydligast tillkänna som svårigheter att uppnå en automatiserad ordavkodning vid läsning. Men den kommer ockå tydligt fram genom dålig stavning. Sekundära konsekvenser av dyslexi kan innefatta svårigheter med läsförståelse och begränsad läserfarenhet, vilket kan hämma tillväxten av ordförråd och kunskap om omvärlden. Den dyslektiska störningen går som regel igen i släkten, och man kan anta att en genetisk disposition ligger till grund. Karakteristisk för dyslexi är att störningen är varaktig och svårbehandlad. Även om läsningen efter hand kan bli acceptabel, kvarstår oftast stavningsproblemen. Vid en mer grundläggande kartläggning av de fonologiska färdigheterna (fonologi avser språkets ljudmässiga form) finner man att svagheterna på detta område också ofta kvarstår upp i vuxen ålder."