Mat och hälsa åk 6.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tips när du planerar måltider
Advertisements

Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Skol maten Klubbgerdsskolan ca 130 elever Klass 2.
MATCIRKELN OCH TALLRIKSMODELLEN
Näring och individuella behov åk 8
Kostcirkeln del 5 - Matfett
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Hem- och konsumentkunskap Lektion 3
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
matsmältningssystemet
Burgare med paprikadressing - 4 portioner
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Hur ska man planera upp sina måltider?
ENERGI.
Kost för idrottare.
Teori Träningscamp 7 maj
Sveriges matkultur.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
1. Presentation 2. Presentation av ämnet nzXKR4 nzXKR4 3. Vad är HEM:
Kostcirkeln del 5 - Matfett Matfett kan man dela in i framförallt två grupper: Hårt matfett – Främst smör och margarin som innehåller en stor mängd animaliskt.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Protein
ATT BLI EN IDROTTARE.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa.
Skillnad livsmedel och näringsämne
Matlagningsmetoder Metoder för hur man lagar mat.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Repetition av näringslära
Diskussionsfrågor Har du bra balans mellan träning, vila och mat?
Kostföreläsning med inslag av förebyggande träning för knäskador Rebecca Pedersen Företagssköterska, kostrådgivare och styrketräningsinstruktör.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
Proteiner Fett Kolhydrater Mineralämnen Vitaminer Vatten För att din kropp ska må bra behöver den:
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Tallriksmodellen & matcirkeln, blodsockerkurva? Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Paj  Sammanfattande test.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Kost och Prestation Kost Träning Vila Inställning.
Kostråd Här följer några kosttips. Kom ihåg att äta varierat, mycket grönsaker som rotfrukter, broccoli och frukt samt lasta i er kolhydrater och proteiner.
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Gulaschsoppa och lite konsumentekonomi.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Det är eftermiddag och Wilma och Hugo har precis kommit hem ifrån skolan. De ska snart iväg till sin träning, men måste göra sin läxa först. – Vi måste.
Leg Dietist ”Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått” Pernilla Larsson Leg Dietist
Kost för prestation.
Presentationens avskrift:

Mat och hälsa åk 6

Till provet v. 12 ska du kunna: resonera om hur man ska äta på ett varierat och hälsosamt sätt matlagningsmetoderna koka, steka matlagningsorden de olika måtten

Vår kropp är uppbyggd av näringsämnen - Kolhydrater Fetter Proteiner Vitaminer Mineraler Vatten Näringsämnen finns i: Livsmedel = t.ex. mjölk, bröd, potatis, grönsaker, frukt, kött, fisk och ägg.

Hur mycket energi behöver vi? Beror på: Fysisk aktivitet, hur mycket man rör på sig Ålder Kön Kroppsvikt Energibalans dvs. energiintag = energiförbrukning (man gör av med lika mycket energi som man stoppar i sig)

För att vi ska få energi till kropp och knopp måste vi äta! Som hjälp för att äta omväxlande mat i lämplig mängd är det bra att kunna: Matcirkeln Tallriksmodellen Nyckelhålsmärkning Livsmedelsverkets 5 kostråd

Matcirkeln Om vi varje dag äter något livsmedel från varje grupp får vi en bra variation av näringsämnen.

Tallriksmodellen för hög- och lågenergiförbrukare Högenergiförbrukare Lågenergiförbrukare

Nyckelhålsmärket Nyckelhålet står för: mindre och/eller nyttigare fett mindre socker mindre salt mer kostfiber och fullkorn

Livsmedelsverkets 5 kostråd Ät mycket frukt och grönt Välj i första hand fullkorn när du äter bröd, flingor, gryn, pasta och ris Välj gärna nyckelhålsmärkt Ät fisk ofta – gärna 2-3 gånger i veckan Byt till flytande margarin eller olja när du lagar mat

Frukost: Frukosten är jätteviktig för att du ska få ny energi och kunna koncentrera dig och prestera bättre under förmiddagen fram till lunch. I varje frukost bör livsmedel ur de här tre grupperna ingå: 1 2 3 mjölk bröd med pålägg-kött, korv, leverpastej eller ost grönsaker frukt yoghurt flingor bär fil gryn juice

Koka Pasta Koka upp mycket vatten i en kastrull. Tillsätt eventuellt salt. Lägg i pastan och koka livligt så länge som det står på förpackningen. Häll pastan i ett durkslag och häll tillbaka i kastrullen medan det är lite lite vatten kvar. På så vis klibbar inte pastan och man behöver inte tillsätta fett. Varför? Pasta behöver mycket plats och vatten för att inte klibba ihop i klumpar. Koka Potatis och grönsaker Koka upp vatten. Tillsätt eventuellt salt. Vattnet ska precis täcka. Koka på medelvärme. Koka med lock. http://www.youtube.com/watch?v=VVxwW_44494

Steka på spis Lägg fettet i kall stekpanna. Då fettet börjar bubbla och låta är fettet 100 grader (vattnet kokar bort). Vänta en stund till tills att fettet har ”tystnat” . Lägg i livsmedlet. För att ett livsmedel ska bli genomstekt, men inte bli bränd på ytan, sänker man värmen på plattan när ytan har fått fin stekyta, annars är risken att livsmedlet blir bränt innan det tillagats färdigt i mitten. Fettet har som funktion att överföra värme från stekpannan till livsmedlet och för att det inte ska bränna fast. Fett tar också fram smakämnen i maten. Fler bra tips finns på: http://www.youtube.com/watch?v=QkFeujBkKfQ http://www.norrmejerier.se/kott

Här kommer ord som är bra att kunna då man ska läsa och förstå ett recept: Koka = upphetta vätska till kokpunkt (vatten 100 grader) Sjuda= koka på svag värme, strax under kokpunkt Ansa = rensa bort dåliga delar (på tex. purjolök) Steka eller bryna = upphetta ett livsmedel på ytan till 125-175 grader så att det får stekyta med fin färg och god smak Fräsa = låta ett livsmedel koka i fett utan att få färg

VOLYM OCH VIKT I liter = 10 dl = 1000 ml 1 dl = 100 ml 1 msk = 15 ml 1 tsk = 5 ml 1 krm = 1 ml