F6 - Investeringskalkyler

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Talföljder formler och summor
Advertisements

Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
Investeringskalkylering
Kapitel 13, Likviditet.
Andragradsfunktioner & Andragradsekvationer
Kapitalbindning och investeringar Øystein Fredriksen IEI.
Investeringskalkyler
Föreläsning 2 Tillväxt av kapital Värdering av betalningsflöden
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
1 SIP-Optionen. 2 •Företaget investerar och du får avkastningen •Låg privat premie •Företaget investerar med kapitalskydd alternativt via certifikat som.
Business Case-analys AE Java Lars Wennerholm
MS Excel 2007 Lektion 3 1 Copyright, Mahmud Al Hakim, 2008.
MS Excel 2010 – Dag 2 Mahmud Al Hakim
Kapitel 10 Kalkyler med täckningsbidrag.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Blanchard kapitel Förväntningar och stabiliseringspolitik
Operativ marknadsföring – kapitel 19.
Grunden i kostnads- och intäktsanalysen
Marknadsföring – del 4 F8 –
FONDFÖRSÄKRING Försäkringstagaren väljer hur premiereserven investeras
Föreläsning 3 Värdering av investeringsprojekt Värdering av tillgångar
Kostnads- och intäkts analysens grundbegrepp
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Totala kapitalets Räntabilitet och soliditet Kapitalstrukturformeln
Andra föreläsningen redovisning & finansiering
Översyn av internhyresmodell
Internhyra/internpris
MEDELVÄRDE, MEDIAN & TYPVÄRDE
Kapitel 23 Årsredovisning och analys.
TID OCH RESURSALLOKERING
Grundläggande redovisning
Green Light Stockholm28 November Göteborg 5 December Malmö12 December Hur lönsam är ny belysningsteknik?
Hur går företaget Det måste löna sig.
Faktorer för lärande (2I1073)
Kalkylering – en snabb översikt
Beräkna en ekvation (metod 1)
Felkalkyl Ofta mäter man inte direkt den storhet som är den intressanta, utan en grundläggande variabel som sedan används för att beräkna det som man är.
Skattningens medelfel
Industriell Ekonomi och Entreprenörskap Vt 2006, Jan-Olof Müller & Leif T Larsson.
Livscykelkalkylering LCCenergi – något att räkna med!?
Cash-Flow och nyckeltal
Intern redovisning för planering och uppföljning
Budget Företagets planering i siffror
Investeringar Begreppet används då någon resurs anskaffas som förbrukas vid någon senare tidpunkt. Livslängd på åtminstone några år. Alla inköp är inte.
Föreläsning
Sista föreläsningen! IndEkEnt, Vt Om betygsgränser tentamen. 5:a = 70 – 80 p 4:a = 55 – 69p 3:a = p Tenta 22:e kl se ING.
Ekonomisk information och extern redovisning
Ekonomisk styrning B.
Kapitel 20 - Finansiering
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
FÖRETAG OCH MARKNAD KALKYLER OCH BESLUT.
Kapitel 15 Budgeten.
Dagens Fö Kundorderpunkt (KOP) Nyckeltal i Produktion DuPont KBD MPIAV
Kapitel 11 - Resultatplanering
Excel 2003 Grundkurs Lektion 4 Mahmud Al Hakim 1.
Produktionsekonomi Produktionsmedel: Pengar - kapital
Företagsvärdering och företagsarrangemang Del III.
Företagsvärdering och företagsarrangemang
KOMMUNINVEST Kommuninvest i Sverige AB  Erbjuder krediter/lån och finansiell rådgivning till kommuner, landsting, regioner samt dotterbolag till dessa.
Manada.se Kapitel 4 Ekvationer och formler. 4.1 Ekvationer och uttryck.
Räkna ut resultat Intäkter − Kostnader = Resultat.
Placering och finansiering
Ekonomi som motivation
Y Ränta När man lånar eller sätter in pengar på ett sparkonto kan banken använda pengarna och betalar därför för att låna dem.
Brf Mälarparksbäcken Solcellsanläggning
Allmän pension. Allmän pension Allmän pension 16% av din inkomst går till inkomstpension och 2,5% till premiepension Del av lön som överstiger ca.
Ekonomisk modell kopplad till Överenskommelse mellan Västra Götalands kommuner och Västra Götalandsregionen om samverkan vid in- och utskrivning från.
Presentationens avskrift:

F6 - Investeringskalkyler Kap. 15 & 16

Olika typer av investeringar: Ersättningsinvesteringar Vad är en investering? - kapitalanvändning som får betalningskonsekvenser – både in- & utbetalningar – på lång sikt. Kan vara både materiella anläggningstillg. & finansiella tillg. & immateriella tillg. Olika typer av investeringar: Ersättningsinvesteringar Expansionsinvesteringar Rationaliseringsinvesteringar Intäktshöjande investeringar Miljöinvesteringar IndEkEnt, Vt 2006

Viktiga aspekter att beakta: In- och utbetalningarnas storlek. Pengars värde förändras över tiden – en hundralapp idag är värd mer än en om ett år. Ekonomisk livslängd – så länge tillgången (här investeringen) är ekonomiskt lönsam att bruka. Viktiga aspekter att beakta: In- och utbetalningarnas storlek. Bestämma tidpunkten när de sker. Göra in- och utbetalningarna jämförbara genom att räkna ”hem” dem till en bestämd tidpunkt. IndEkEnt, Vt 2006

Grafisk illustration av en investering, se s. 220 Inbetalningar n=ekonomisk livslängd t7 t0 Tid Grafisk illustration av en investering, se s. 220 Utbetalningar IndEkEnt, Vt 2006

Grundbegrepp: Grundinvestering, G – utbetalningarna i samband med investeringen. Inbetalningsöverskott, a – ökade inbetalningar eller minskade utbetalningar p.g.a. Investeringen. Restvärde, R – andrahands eller skrotvärde av investeringen. Ekonomisk livslängd, n – ofta <> teknisk livsl. Kalkylränta, r – försöker beskriva avkastningskravet på företagets kapital. IndEkEnt, Vt 2006

Formel (tabell A) - slutvärdefaktorn är = (1+r)n Slutvärde – tabellen visar slutvärdet av en inbetalning på 1 kr efter ett bestämt antal år. Slutvärdet tas fram genom s.k. ränta-på-ränta beräkning tillämpas som så att man multiplicerar slutvärdefaktorn med det aktuella beloppet och får då slutvärdet. Formel (tabell A) - slutvärdefaktorn är = (1+r)n IndEkEnt, Vt 2006

Nuvärde – fokuserar nolltidpunkten (nutidpunkten) – d. v. s Nuvärde – fokuserar nolltidpunkten (nutidpunkten) – d.v.s. Tidpunkten för investeringsbéslutet. De framtida betalningarna räknas om så att de hänger samman med denna tidpunkt, nuvärden (diskonterade värden). Tabell B visar nuvärdet av en enstaka betalning på 1 kr vid olika år och räntesatser. Formel: 1/(1+r)n Nuvärdet beräknas genom multiplikation mellan aktuellt belopp och vald nuvärdefaktor ur tabellen. IndEkEnt, Vt 2006

Summa nuvärde Annuitet (tabell D) Tabell C tillämpas då man har flera årligen återkommande lika stora betalningar. Formel: (1-(1+r)-n)/r Annuitet (tabell D) Är då utbetalningen och ränta hela tiden är ett lika stort belopp (banklån). Annuitet är då de årliga kapitalkostnaderna är lika stora. IndEkEnt, Vt 2006

Metoder för investeringskalkylering Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) Pay back-metoden Annuitetsmetoden – läs in på egen hand! Internräntemetoden – läs in på egen hand! Några förenklingar i kalkylerna: Kalkyldatan anses säker. Alla betalningar sker vid årsskiftet. Stabilt penningvärde under hela investeringsperioden. IndEkEnt, Vt 2006

Kapitalvärdemetoden (nuvärdemetoden) Jämför alla inbetalningar och utbetalningar vid nollpunkten (investeringstillfället). Beslutsregel: En investering är lönsam om nuvärdet av inbetalningsöverskottet överstiger investeringens storlek. Differensen benämns kapitalvärde. Det bästa alternativet är det som har högst kapitalvärde. IndEkEnt, Vt 2006

Arbetsgång: Bestäm grundinvesteringens storlek. Beräkna den ekonomiska livslängden. Beräkna årligt inbetalningsöverskott och restvärdet. Beräkna nuvärdet av de framtida inbetalningsöverskotten. Beräkna kapitalvärdet. Kapitalvärde = a * tab C + R * tab B - G IndEkEnt, Vt 2006

Pay back-metoden – återbetalningsmetoden Enkel metod – beskriver hur lång tid det tar innan man tjänat in det investerade beloppet. Återbetalningstid = G / a Beslutsregler: En investering är lönsam om den har en kortare återbetalningstid än det förutbestämda kravet. Kortast återbetalningstid = bästa investeringen IndEkEnt, Vt 2006

Fördelar: Nackdelar: Är enkel. Man behöver bara uppskatta konsekvenserna under återbetalningstiden. Kalkylräntan behöver inte uppskattas. Nackdelar: Gynnar kortsiktiga investeringar. Beaktar inte när inbetalningarna sker. IndEkEnt, Vt 2006

Sammanfattning och reflektioner Finns flera olika metoder i investerings-kalkyleringen – alla syftar till att ge vägledning vid investeringsbeslut. Olika metoder har olika styrkor och svagheter. Gäller att förstå grunden i investerings-kalkyleringen för att kunna använda de olika metoderna på ett kompetent sätt. Kapitalvärdemetoden anses ofta vara den som ger mest korrekt beslutsinformation. Annuitetsberäkningar förkommer även inom finansieringen och externredovisningen. IndEkEnt, Vt 2006

Rekommenderade uppgifter: 1-5, 7-8 & 11-12 Till nästa gång: läs kapitel 16 & 17 IndEkEnt, Vt 2006