Säkra lyft Välkomna till några mycket angelägna och viktiga timmar, det kommer att handla om dig och dina arbetskamraters säkerhet. Jag är ingen expert på lyft, det är ni som är expert i ert yrke och flera av er har sysslat med lastkoppling länge, jag skall guide er genom regler och föreskrifter så att vi tillsammans skall få en så säker arbetsplats som möjligt. Känner ni igen de orange böckerna? Presentera dig själv………………. Presentera hur kursen kommer att genomföras………………… Uppmana deltagarna att komma med frågor och inlägg. Att dom själva har ett ansvar för att kursen blir bra och att för att dom själva skall få ut mesta möjliga av dessa timmar. 29 § En lyftanordning eller ett lyftredskap får användas endast av den som är väl förtrogen med arbetet och har teoretiska och praktiska kunskaper för säker användning.

Lyftanordningar och lyftredskap Bakgrund Bristfälliga kunskaper – olyckor och tillbud Tidigare kunskapskrav otydligt EG-direktiv – AFS 2006:6 Varför har vi ett nytt regelverk kring lyftanordningar och lyft redskap? Olyckor och tillbud är många och ibland med mycket tragisk utgång. Kommentera artikeln, fler har säkert läst den i BA april 2007. Deltagarnas erfarenheter??? Det får inte hända olyckor…. Dom är förbjudna enligt lag.. Men dom händer ändå. Varför? Nästa alla olyckor och tillbud beror på att någon gjort fel. Kopplat fel, lyft fel, inte kontrollerat utrustning eller utrustning som har brister som inte går att upptäcka på en arbetsplats. Ungefär 1‰ av alla lyft går fel av en eller annan anledning, -det kanske låter lite men vi genomför långt fler än 10 milj lyft på byggen varje år – det ger 10.000 fel eller ca 45 fel per arbetsdag. Kunskapskravet har funnit i en mängd år men varit ganska otydligt och tillämpats olika. Nu anges tydliga krav på teoretisk och praktisk kunskap samt dokumentation av resp. individs kunskap för att få agera lastkopplare/signalman. EG:s särdirektiv är tvingande att appliceras i alla medlemsländers lagstiftning, med visst utrymme för nationella särbestämmelser.

Kunskapskrav Kranförare Förare av liftar Lastkopplare - signalmän De förtydligade kraven i AFS 2006:6 berör ……. Kranförare – yrkesbevis – regleras av BYN och godkänns/utfärdas av RYK För förare av liftar skylift/saxlift finns framtaget en utbildningsplan av Swedish Rental i samverkan med AV och en del andra intressenter. Denna kurs omfattar en dag och består både av teori och praktik. Utförligare info se www.liftutbildning.se. För att få använda lift krävs även arbetsgivarens skriftliga tillstånd. Vi skall prat om lastkopplare - signalmän

Omfattar alla typer av lyftanordningar/ lyftredskap och alla typer av last Den här föreskriften eller kunskapen gäller företeelsen som sådan och oavsett vilken bransch eller vilka sammanhang man genomför lyft. Den gäller lastredskap kopplade till såväl tornkranar, mobilkranar, lastbilar eller andra lyftanordningar. Den gäller givetvis helt oberoende utav vilken typ av last det är. Sen gäller givetvis olika lyftredskap och kopplingstekniker vid olika typer av last. Det som styr innehållet i utbildningen är till viss del formulerat i AFS 200:6 men även i SS-ISO 23853:2006, som anger riktlinjer för vad som bör ingå i och hur en sådan här utbildning kan genomföras.

Säkra lyft - Kunskap om Kranar Lyftredskap Uppskattning av lastvikt Lastkoppling Signalering Planering Risker Kontroll Vi skall kort berör kranar och begreppen Vi tar upp en del om olika lyftredskap och märkning Hur man bör koppla last och genomföra lyftoperationer Lite gran om hur man uppskatta lastvikten En del om planering av lyftoperationer Risker är en väsentlig och viktig del Kontroll av lyftredskap hinner vi också med och slutligen signalering.

Benämningar Bom Katt Höna Motvikt Förlänga Förarhytt Mast Här går vi snabbt med hjälp av deltagarna igenom benämningen på kranen olika delar. Mast

Lyftredskap Lyftcontainer Band Kätting Pallgaffel Stållina Rundsling Be deltagarna att räkna upp olika typer av lyftredskap och till vilken typ av last de är lämpliga att använda. Ovan uppräknade lyftredskap finns i en mängd olika varianter. Det finns också ett fler lyftredskap t.ex. tegelkorg, skottkärra, lyftok, spridare, klämbackar och en mängd mer. Lyftredskapet är det som sammanbinder last med lasten. Visa upp olika typer av redskap Ex. En container med lyftöglor är således ett lyftredskap likaså kättninglängan som befinner sig mellan container och krankroken. Kopplar man runt containern är containern inget lyftredskap men givetvis kättinglängan eller vad man nu väljer för lyftredskap. Det är dock ingen bra eller kanske inte ens godtagbar lösning att lyfta en container på det sättet. En sak skall dock kännebeteckna alla lyftredskap? Dom skall vara godkända och märkta. Var rädd om redskapen – låt dom inte ligga på backen, släpa dom inte, se till att de inte kommer i kontakt med kemiska produkter ex olja eller syror. Häng upp dom torrt. Slå aldrig knutar på redskapen eller modifiera dom på annat sätt Armeringslänga Kätting med löpkrok Personkorg

Märkning Märkbricka Märketikett Tillverkarsymbol Uppgift om maxlast Längd Tillverkningsdatum CE-märkning. Smidesklass Tillverkarsymbol Uppgift om maxlast Längd Tillverkningsdatum CE-märkning. Dessutom en etikett med bruksanvisning. På textila lyftredskap dvs band och stroppar skall det finnas en blå etikett med uppgifter över redskapets prestanda och tillverkarsymbol. Den viktigaste uppgiften är givetvis ????? Maxlast. Oftast anges även vilken belastning som lyftredskapet klarar vid olika kopplingar och lyftviklar. Hur mycket kan man belasta det gula bandet med? En annan mycket viktig uppgift är CE-märkningen, det är ett kontrollmärke som anger att redskapet är provat och kontrollerat enligt en fastställd norm. Visa upp olika typer av redskap - märkbrickor Längd på lyftredskapet skall också anges, detta för att man skall kunna kontroller om lyftredskapet blivit uttänjt. Detta gäller i första hand kättninglängor. Vi kommer tillbaka till kontroll av redskap strax. Tillverkningsdatum På kättinglängor och stålinor skall det finnas en märkbricka med följande uppgifter. På stållinans presslås skall finnas angivet max belastning. Saknas märketikett eller märkbricka så kan inte redskapet användas då det inte säkert går att fastställa prestandan. Alla lyftredskap skall vara märkta, givetvis även korgar, containers osv.

Lyfttabell Rundsling Ut över märketiketten så är textila lyftredskap lyftkapacitet i olika färger för att man lättare skall hitta rätt band. Lyftkapaciteten är angiven på rakt lyft. Kapaciteten är 20% lägre vid snarat lyft eller om man hellre vill faktor 0,8. Det finns givetvis motsvarande tabeller för band, kättinglänga och stållinor. Använder man flerpartstroppar så är maxlasten beräknad på att alla längor används att det har ungefär samma vinklar. Använder man bara en part på en tvåpartslänga skall max lasten reduceras. Man måste också ha klart för sig att de olika parterna bär ungefär samma belastning. Part som inte används bör krokas upp för att inte slänga runt eller risker att fastna. För stållinestroppar gäller. Här är en diskussion om vilken kapacitet av band man har eller borde ha på arbetsplatsen.

Belastning - Vinklar Diskussion kring bilden. Rakt lyft ger samma kraft som lasten -10 ton Vid β45° eller 90° toppvinkel blir belastningen 7 ton per part. Vid 120° toppvinkel 10 ton per part. 150° 20 ton och 160° 30 ton vilket 6 ggr de egentliga lasten. Även om man väljer ett lyftredskap som klarar belastningen så är det inte troligt att eventuella infästningspunkter på lasten håller. Genomför aldrig lyft med över 120° i toppvinkel. Gör gärna en diskussion kring antal parter som används och vilka som bär huvuddelen av laaste respektive kanske enbart styr lasten.

Straffa Slinga åt samma håll för att undvika att armeringen vrider sig Alla laster som inte kopplas direkt i lyftöglor eller motsvarande bör straffas så att lasten inte glider. Staffningen skall ske med handkraft, använd aldrig redskap och slå på lyftredskapet. Slingningen skall ske åt samma håll för att lasten skall straffa sig själv och att det skall bli balans.Finns det risk att lasten ”rullar går det att slinga från två håll, risk är dock att lasten vrider sig vilken försvårar t.ex. losstagning av armeringstång r armeringsbunt. Har man lösa delar bör man slå två varv runt lasten. Snarad last skall alltid kopplas med minst två parter för att lasten skall vara i balans och inte glida. Vid långa laster bör lyftok eller spridarok användas. Vid långa eller vindkänsliga laster kan det behövas en styrlina för att hjälpa till och styra lasten. Vilka laster måste snaras, med vilket redskap och hur Armering, virke, formflak etc, för och nackdelar med olika utrustning och kopplingsmetoder. Slinga åt samma håll för att undvika att armeringen vrider sig Lösa delar? Slå två varv runt godset

Kantskydd Använd underlägg (STRÖ) Kantskydd, mellanlägg eller slitskyddshylsor skall användas när lasten har skarpa hörn, detta gäller såväl textila lyftredskap som när man använder kätting eller stållina. Redskapen kan nötas och skadas. En annan anledning är givetvis att lasten kan skadas eller förstöras. Koppla lasten – (slinga från samma håll använd kantskydd eller motsvarande). Lyft försiktigt så att lasten flyter – kontrollera jämvikt och att kopplingar sitter rätt, se till att inga lösa delar ligger på lasten. Genomför lyftet – sätt ned på underlägg. Åk aldrig på lasten. Befinn dig aldrig under lasten. Använd alltid kant/hörnskydd då materialet kan skadas Var noga med att lägga STRÖ under lasten….

Lastkoppling Varför är det en fel och det andra rätt Finns risk för ”slacklina” måste alltid krok som förhindrar oavsiktlig urhakning användas. Kroken bör också vara utformad så att förhindra oavsiktlig ihakning.

Koppla rätt Kroken skall passa väl och får under inga omständigheter tvingas in i lyftöglor eller fästas så att moment eller brytningar uppstår. Krok får inte belastas i sidled. Används schackel skall monteras i 90° I förhållande till lyftöglan och så att det löper fritt och inga sidspänningar uppstår. Tänk på att om man kopplar kroken fel kan kroken eller materialet skadas.

Använd alltid toppögla Toppögla måste alltid användas. Belasta aldrig krokspetsen Toppöglan/lyftögla ock krok skall storleksmässigt vara anpassade. Kroken är inte byggd för att tåla laster ute på änden

Släpa eller dra aldrig last Endast vertikal lyft Släpa eller dra aldrig last Släpa eller drag aldrig lasten - risk för personskador, och att last och redskap skadas. Se till att höna och katt befinner sig rakt över lasten. Lasten kommer i annat fall få en horisontell acceleration då den lyfts från underlaget.

Risker??? Vilka risker finns i samband med lyft? Felkopplat. Inte snarat, obalans, lasten tippar, snurrar Allt material är inte snarat, del av lasten lossnar. Lasten förskjuts Brister på lyftredskap synliga eller dolda. Använder fel eller för klen utrustning, för stor lyftvinklel Vinden/väder Personer står fel i förhållande till lasten. Lasten fastnar i ställning eller dyl. Lyft sker i emballageband. Lyftöglor/schakel i fel vinkel till krok el dyl. så att sidspänningar uppstår. Last hakar ur krok ”slacklina” Personer står under last som sänks. Fölängan släpps snett i förhållande till hönan. Förlängan kan skada personer eller fastna i t.ex. ställning medan lyft pågår. Kommunikationen med kranföraren brister/misstolkas eller upphör (radio) Klämrisker, skada från stållinor. Okunnig personal APD. Lyfter över personal, krockrisk flera kranar. Brister på kran. Ett formelement väger väldigt tungt så undvik att gå under eller håll er på avstånd då dessa flyttas……

Planering Planering är som alltid mycket viktig för en bra och säker arbetsmiljö. Det kan gälla planeringen i stort när man planera för en etablering och väljer lyftanordningar och lyftredskap. Men det gäller i lika hög grad varje enskild lyftoperation. Vad finns det för risker, hur kan jag förebygga dessa risker, finns rätt kompetens och rätt utrustning. Last- vikt-koppling-provlyft- balans, behöv styrlina, etc- ryggen fri, lyft., kommunikation med kranföraren, sätt ned på underlägg på förutbestämd (avröjd) plats. För ex arbetsledare eller annan som planerar för ett ”bygges” lyft bör föreskriften som helhet vara ett stöd vid planeringen. Riktlinjer för planeringen ges i § 3-9. Viktigt är att alla på bygget inkl UE och ev. leverantörer informeras i erforderlig omfattning om lyftplan (del av arbetsmiljöplanen) Skall kranar och andra större maskiner användas på en byggarbetsplats måste de finnas med i planeringen vid ett tidigt skede. De skall finnas med på APD-planen

Vad väger lasten? Betong Armering/stål Ca 2,5 ton/m³ Ca 7,2 ton/m³ ca 0,9 kg/lpm ca 2,5 kg/lpm Virke Ca 0,7 ton/m³ Be deltagarna uppskatta vikt av olika laster. Gör några enkla beräkningar av vikt på olika laster.

Kontroll Funktion Kondition Längd Märkning Lyftredskap skall regelbundet och systematiskt kontrolleras enligt gällande SS- och SS-EN standarder. Den kontroll skall journalföras. Utöver detta skall givetvis alla redskap kontinuerligt kontrolleras så att de säkert kan användas. Saknas märkbricka eller etikett bör redskapet inte användas. Finns tecken på uppenbara försvagningar skyddshylsan på stropp sönder eller tydliga trådbrott på band skall dessa kasseras. För stållinor bör man kontrollera trådbrott, rost och eventuellt skadat eller uttänjt presslås. För kättingar skall kontrolleras så att alla länkar fritt kan röra sig, så att det inte finns sprickor eller grova urholkningar i material. Längden skall också kontrolleras så att längan blivit uttänjd. Krokar – kontrollera sprickor urgröpning och uttänjt gap. Viktigt för att redskapen skall ha god kondition - handskas varsamt, dra inte loss dom med hjälp av kranen, överbelasta inte, använd mellanlägg vid skarpa hörn. Häng upp dom på torr plats. Visa upp olika typer av redskap - skador Genomgående för hela utbildningen är säkerhet för dina arbetskamrater och dig själv. Tänk på att det är er egen säkerhet ni kontrollerar och godkänner då ni godkänner lyftredskapen.

Signaltecken Om möjligt använd radiokommunikation Gå igenom tecken. Be deltagarna att vissa tecken utan att se bilderna, gå sedan igenom bilderna. Gå också igenom regler och förutsättningar för radiokommunikation såsom att kanalen måst vara ”öppen” under hela lyftoperationen, anropskanaler och anropsnamn etc.

Signaltecken

Signaltecken HISSA Upplyft arm och pekfingret uppåt. Cirkelrörelse med handen

Signaltecken

Mobilkran signaltecken

Mobilkran signaltecken

Mobilkran signaltecken

Uppskatta lastens vikt Välj rätt redskap – ev. kolla märkning och kondition Koppla – ev. straffa Lyft så att lasten ”flyter” kontrollera jämvikt etc Genomför lyftet Sätt ned lasten på avröjd plats ev. underlägg Sammanfattning lyft, ta deltagarna till hjälp.

Gör alltid – Säkra lyft Bara vertikala lyft Försäkra dig om jämvikt och att lasten inte kan förskjutas/lossna Använd mellanlägg vid skarpa hörn Se till att ha ”ryggen fri” Mjuka lyft Förvara redskapen hängande och torrt Kontrollera regelbundet redskapens kondition Repetition - ta deltagarna till hjälp.

GÖR ALDRIG: Vistas aldrig under hängande last Undvik att lyfta över platser där personer befinner sig under….. Dra aldrig loss lyftredskapen med kranhjälp Ändra aldrig på lyftredskapen Överskrid aldrig 120o med flerpartslänga Repetition - ta deltagarna till hjälp. Sammanfatta Belys hur viktig frågan och kompetensen är. Olyckor är förbjudna Här kan man eventuellt visa filmen – gå igenom vad som visades – vilka felaktigheter eller misstag fanns i filmen. Nu är det lämpligt att går igenom praktiskövningar. Koppla olika typer av last. Deltagarna får en lasten att koppla ex armeringsbunt, virkestrave, gipsskivebunt, formflak eller ställnings- eller stämphäck. Dom uppskattar last väljer utrustning, kopplar och ger signaltecken. Stäm av med den som kopplade - de övriga deltagarna kan gärna kommentera. Sammanfatta…………. Praktiska övningarna och kursen som helhet. Beröm och uppmuntra deltagarna.