MASSMEDIERNA OMKRING OSS

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Källkritik.
Advertisements

Demokrati & diktatur.
Aktör / Struktur.
- att överföra budskap, påverka, mm
Demokrati och diktatur
Hur använder vi demokratin?
Media Lagar och regler.
”Den tredje statsmakten”
MASSMEDIA Lagar och Regler.
Att använda sig av massmedier
Massmedia och reklam.
MASSMEDIERNA omkring oss
Media.
Massmedia och reklam.
Medievanor.
Att inte tro på allt vi läser och ser…
Medievanor.
Lag och Rätt.
Logga in i Fronter och klicka på:  Rum  Alla rum  Biblioteket  Projektarbetet En plats att börja på Här hittar du massor av råd och tips – följ länkarna!
Så styrs Sverige.
BILDSPRÅK Bilder har olika syfte Reklambild Konstbilder.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Källkritik Värdera sanningshalt Bedöma trovärdighet.
Källkritik på Internet
Demokrati och hur Sverige styrs
Politiken måste ha ett innehåll, de utvalda ska tycka något.
Ta ställning och handla!
Demokrati, politik och val.
Demokrati (=folkstyre)
Demokrati (= folkstyre) Från grekiska orden ”demo” (folk) och ”kratia” (välde eller styre) Började i Aten för ca 2500 år sedan Där fick alla vuxna fria.
Den svenska författningen
Demokrati och diktatur
Informationssökningsprocessen:
Demokrati och diktatur
Press och media Så kan pressarbete hjälpa oss att nå en mer demokratisk och solidarisk värld fri från droger.
Media och reklam.
Nyheter & Källkritik.
Yttrandefrihet.
Tidningskunskap.
Massmedia.
Upplägget av delkursen massmedia:
Marknadskommunikation och mediaval
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Förklara kommande examination (20/3)  Dagens fråga som ska besvaras:
Dagens schema:  Gå igenom dagens schema  Snabb genomgång av föregående lektion  Dagens fråga som ska besvaras: Hur ser lagstiftning och etiska regler.
Marknadsföring av Projekt X
Dagens schema: Gå igenom dagens schema
Tidningar & Nyheter.
Massmedia.
Så styrs Sverige.
Vem bestämmer i Sverige?
Källkritisk informationssökning
Massmedia och reklam.
Analysförmåga Jämföra: Likheter och skillnader, för- och nackdelar
Massmedia.
Tryck- och Yttrandefrihet
Yttrandefrihet i Sverige.
Lag och rätt. Vad är…  Regler När använder vi dem? Exempel?  NormVad är normer? Exempel?  LagNär används lagen? Exempel?
Media TidningarTVRadioInternet. Medias uppgifter Att ge information Att ge information Att förklara Att förklara Att granska Att granska Att underhålla.
Källor och källkritik. Källa? En plats där du kan få information –Böcker –Tidning –Faktatexter –TV –Radio –Intervju med någon –Dagböcker från förr i tiden.
Massmedia regleras av två grundlagar 1.Tryckfrihetsförordningen (TF) Alla svenska medborgare har rätt att ge ut tryckta skrifter UTAN myndighetskontroll.
Massmedia. Vad är massmedia? Olika medel för att sprida information, t ex:  Tidningar  Tv/radio  Reklam  Internet.
Hur trovärdiga är ungas nyhetflöden?
Massmedia.
MASSMEDIA.
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas, Thomas Smith
Samhällskunskap år 6 Catha Glaas
Ett samarbetsprojekt mellan
Våra medier.
Reklam eller redaktionellt budskap?
Våra medier.
Presentationens avskrift:

MASSMEDIERNA OMKRING OSS

Massmedia Ett medel eller sätt att nå ut till massor av människor. Många vill nå dig med sina budskap. Uppgifter: - Att ge information - Att förklara - Att granska - Att underhålla Exempel: - Tidningar - Radio & TV - Internet - Film - Böcker - Skivor

Mediekonsumtionen 2009 Medierna upptar en stor del av vår tid varje dag. I genomsnitt ägnar vi nästan 6 timmar åt olika medier. Mer än hälften av dessa sex timmar ser vi på TV eller lyssnar på radio.

Demokrati och massmedier hör ihop – Demokratin bygger på att så många olika åsikter som möjligt ska få komma fram i medierna. Det är först när vi kan ta del av flera åsikter, jämföra och diskutera som vi kan bilda oss en egen uppfattning och ta ställning till vad vi tycker är rätt eller fel. Lagar - Regeringsformen, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen – Vi lever i ett demokratiskt land med yttrande- och tryckfrihet. Här slås fast: - Censur ej tillåten. - Garanterad anonymitet. - Handlingar hos myndigheter är offentliga. Etiska regler – ett moraliskt rättesnöre för journalister och för att skydda enskilda människor. Att få rätt mot massmedier – använd POn (Allmänhetens PressOmbudsman).

Massmedia i diktaturer Diktatur = medborgare får inte föra fram sina åsikter fritt Styrande makten = kontroll över all massmedia Censur = används flitigt Propaganda = ”medveten påverkan” Lyssna på utländska radiostationer är straffbart Internet förekommer i praktiken inte I ett land som inte är demokratiskt alltså en diktatur har inte medborgarna rätt att föra fram sina åsikter. Den styrande makten strävar efter kontroll över all massmedia och det är inte tillåtet att kritisera makthavarna. Journalister kan hamna i fängelse och till och med bli utsatta för våld om de fört fram åsikter som inte makthavarna tycker om. Genom att kontrollera massmedia kan landets ledning bestämma vad folket ska få veta och inte veta. Propaganda = Det kan vara påståenden och fakta som är överdrifter, lögner eller halvsanningar. Genom medierna för makthavarna fram en förskönad bild av verkligheten. Nordkoreas ledare Kim Young 2 styr Nordkorea och Nordkoreas massmedia med järnhand. Det får inte förekomma några negativa inrikesnyheter. I nyheterna lovprisas makthavarna och främst Kim Young 2 och om det ska framföras nå negativa nyheter handlar det oftast om nordkoreas fiender, exempelvis sydkorea, usa, eller Japan. Radio och tv apparater är inställda så att de inte kan komma åt utländska kanaler och internet finns i praktiken inte. Kina är också ett land där medborgarna saknar yttrande- och tryckfrihet. Användandet av internet har ökat lavinartat de senaste åren. Detta okontrollerade informationsflöde är ett problem för den kinesiska regimen vilket har lett till att dom försöker blocka eller stänga ner vissa sidor så att befolkningen inte kan komma åt dom. Till exempel är Amnestys hemsida blockerad. Den kinesiska regimen har också börjat använda olika filter som gör att man kan filtrera bort vissa sökord, som exempelvis demokrati m.m. Hårda straff väntar den person som har publicerats information på nätet som ”hotar landets säkerhet”. År 2010 satt 49 personer i fängelset för att ha publicerat otillåtet material.

Att skilja på fakta och åsikter Viktigt med kritisk inställning till innehållet. Tidningar innehåller t ex även personliga och politiskt färgade åsikter. MAKTEN ÖVER MEDIA TV: Saklighet och opartiskhet? Vinklad information – propaganda. Ägandeförhållandena – statligt (svt, sr) och privat (tv3, kanal 5). Skillnader? Varför?

Busstidtabellen - Fakta

Israel – Palestinakonflikten – Fakta?

Nyhetsurvalet Vad är viktiga nyheter? Är det som presenteras i massmedia sant? Olika åsikter om vad som är en bra nyhet!? Nyhet = innehåller något nytt som vi inte kände till tidigare. Väcker våra känslor. Ligger nära och berör oss

Vad är en viktig nyhet?

Vem påverkar nyhetsurvalet? Många händelser rapporteras aldrig Korrespondenter stationerade runt om i världen Nyhetsbyrå är ett företag som säljer nyheter Köper material från utländska byråer Grindvakter = avgör vilka nyheter som ska publiceras. Kedjan till att någon händelse ska bli en publicerad nyhet är lång. Först är det korrespondenten som rapporterar om en nyhet, skickar den till en tidning eller en nyhetsbyrå. En nyhetsbyrå är ett företag som säljer nyheter. Sedan ska nyheten passera genom en rad olika nyhetsbyråer. På varje ställe som nyheten passerar finns personer ”grindvakter” som avgör om nyheten är värd att komma med i tidningen.

Vilka nyheter publiceras? Gatekeepers filtrerar.

Nyheterna 11/11-2011 Ny Bil! Britney rakar huvet!

Förtroende för nyheterna? Vart vänder du dig om du vill veta mer om någon aktuell världshändelse? Vårt förtroende till olika medieföretag skiljer sig mycket Vi vänder oss till olika tidningar, kanaler eller sajter för olika behov Undersökningar visar att vårt förtroende för de olika medieföretagen skiljer sig ganska mycket. På frågan ”vilket förtroende har du för att dessa verksamheter sköter sitt arbete?” 57% av de tillfrågade hade förtroende för Dagens Nyheter medan Aftonbladet hade endast 14 %. Vad gäller tv medier så toppar SVT förtroendetoppen med 72 % av tittarnas förtroende mot tv4:as svaga 15%. Skulle ni ha svarat likadant? Av de fyra miljoner som besöker aftonbladet varje vecka så kanske de inte är främst där för att läsa djupgående information om någon asiatisk finanskris.

Värderingar Socialisation – Samspel mellan oss och vår omgivning Få åsikter våra egna – skapas i umgänget med andra Vi är oerhört lättpåverkade. För att bli uppskattad i en grupp måste man godta de åsikter och stil som råder inom gruppen. Grupptryck.

Värderingar

Opinionsbildning Åsikter formas som ett samspel mellan individ och omgivning Mycket påverkar, som egna erfarenheter, föräldrar, vänner, skola osv. Media skapar åsikter

…say what?

Källkritik – Vad är sant? Genom massmedia får vi en begränsad beskrivning av verkligheten Vi måste vara kritiska till den information vi får! Bra att tänka på när man läser en nyhet: Vad är fakta/information? Vad är åsikter? Varifrån är informationen hämtad? Vem är utgivaren? Varför förmedlas informationen? I vilket syfte publiceras nyheten? Vilken fakta kan bevisas?

Källkritik- Vem publicerar bilden? I vilket sammanhang publiceras den? Vad vill man säga med bilden?

Skolan Får inte bedriva opinionsbildning Lärare, läromedel skall vara objektiva Skall ta ställning i vissa frågor – demokratiska ideal – människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män osv.

Tidningen År 1: I det väldiga Romarriket sänder man handskrivna nyhetsbrev med ridande kurirer. 1456: Boktryckarkonsten uppfinns och det blir lättare att sprida nyheter. 1645: Ordinarii Post Tijdender blir den första svenska tidningen. 1766: Sverige blir det första land i världen som instiftar en tryckfrihetslag. Läskunnigheten ökar i Sverige under 1800-talet… 1990: Elektroniska tidningar.

Vad innehåller dagstidningen? Förstasidan: tidningens ”ansikte” utåt. Ledarsidan: politiska åsikter. Kultursidorna: nyutkommet recenseras. Inrikessidorna. Utrikessidorna. Ekonomi och näringsliv. Lokalt. Sportsidan. Insändarsidan. Annonser. Lär dig skilja på fakta och åsikter! Åsikt: Ledarsidan & kultursidan. Fakta: nyhetssidorna.

Ett tidningsläsande folk DAGSTIDNIGNAR (A) Rikstidningar: - morgontidningar (ej så sensationella rubriker) - kvällstidningar (mer om kändisar, nöjen och sport). (B) Landsortstidningar: lokala nyheter. (C) Gratistidningar: nyhetsartiklar / reportage. Lever på annonser. VECKOTIDNINGAR - TIDSKRIFTER Specialiserade inom ett visst område. T ex: - S k fackpress. - Serietidningar. - Populärpressen.

Internet Internet innebär revolutionerande förändring Idag en självklarhet. Fördelar/nackdelar? Världen har kommit närmare Det som skiljer internet från andra massmedier = svårt att kontrollera innehållet Mardröm för diktaturstater FRA – lagen Idag är internet nästan en självklarhet i de flesta hem eller på arbetet. 2009 hade 86 % av svenskarna en dator hemma. Nr internet kom, framförallt när world wide webb kom så var detta något helt revolutionerande. Idag kan man hitta nästan all information man behöver, köpa varor, ta del av andras åsikter, få kontakt med andra och förmedla sina budskap. Världen har kommit närmare och tillgängligheten har ökat enormt mycket. Det negativa med internet är att det är svårt att kontrollerna all information som hamnar där. Även för demokratiländer så kan internet ställa till det, hur fri informationen som flödar får vara. I Sverige rasade debatten het år 2009 när regeringen lade fram förslaget om FRA lagen. Försvarets radioanstalt (FRA) skulle genom den nya lagen få rätt att spana i internet och telefontrafik som passerar Sveriges gränser. Målet var att försöka förhindra terrorism, spridning av massförstörelsevapen och tung kriminalitet. Protesterna blev starka. Motståndare menade att det var ett brott mot den personliga integriteten att bli avlyssnad på det här sättet. Tillslut röstades den impopulära lagen igenom ändå, men med några viktiga tillägg. Bland annat ska FRA granskas. Spaninen får bara ske med vissa sökbegrepp, och bara i extremt särskilda fall får man spana direkt på enskilda personer.

Sociala medier Större betydelse för kommunikationen mellan människor YouTube, facebook, twitter, bloggar m.m. Tvåvägskommunikation Sociala medier kan skapa debatt nätmobbning Idag använder vi oss till stor del med att kommunicera med hjälp av sociala medier. Sociala medier skiljer sig mot andra medier, eftersom det oftast är en envägskommunikation. Det vi läser i tidningen eller ser på på TV och blir berörda kan vi inte använda vår röst för att bli hörd, isf får vi ringa eller maila till ursprungskällan för att få kontakt. Med sociala medier kan vi lättare komma ut med vår åsikt och nå massor av människor snabbt. Det finns också exempel på en enskild person som kan skapa debatt med hjälp av sociala medier. Ett exempel var under valåret 2010 då Emelie bloggade om sina sjuka mamma som fick stora rubriker och skapade diskussioner med partiledare. Ett annat exempel var när det twittrades om valfusk under valet i Iran 2009. Tyvärr har mobbning och kränkningar blivit allt vanligare på internet och genom sociala medier. Ofta blir mobbningen grövre. Varför tror ni?

Facebook Mark Zuckerberg = grundare av facebook Världens yngsta miljadär