Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Brukarnas perspektiv: KUNSKAP/INFORMATION
Advertisements

Hur ser du på ditt tobaksbruk?
Folkhälsoarbete i Munkedal
Lag 2010 Patientlag 2015 Delaktighet
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Ledningssystem SOSFS 2011:9.
Psykisk ohälsa, stigma och arbetsliv
Mätning i hemmet med automatisk blodtrycksmätare
Arbetsterapeuter talar om levnadsvanor
Införande i Landstinget Gävleborg
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Bättre liv för våra äldre
att förebygga fall, trycksår och undernäring
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder och levnadsvaneprojektet Raija Lenné Raija Lenné 2014.
Vad menar vi med begreppet behov?
Presentation av fokusrapporten: Prevention inom hälso- och sjukvården
Mår du bra nu? Fråga 1=Ja 2=Nej 3=Vet ej. Andel i Östergötland som anger sin hälsa som utmärkt eller bra.
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Den ljusnande framtid är vård
Den etiska plattformen för prioriteringar inom svensk sjukvård
Fysisk aktivitet på recept ® Jill Taube FaR ® i Stockholms Läns Landsting Centrum för allmänmedicin, Stockholms Läns Landsting och Karolinska Institutet.
Fitnesskultur i ur och skur Birgitta J Huuva Ordförande samverkansgruppen för Hälsofrämjande sjukvård ÖLL.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
1 Landstinget Blekinge - en behovsstyrd hälso- och sjukvård - Allt vi gör har sin utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen och tandvårdslagen Målet för.
Sjukgymnastik för äldre personer
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Hjärta och kärl Vad blir konsekvenserna av hur vi har det?
Bilder för lokal utbildning
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Målområde 4: Ökad hälsa i arbetslivet Trender och förändringar  Saknar indikator: Att få ett arbete är en viktig del i etableringen.
Anhörigstödets verksamhet Nacka kommun
Nationella Riktlinjer för Sjukdomsförebyggande Metoder Varför nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder? Katarina Ossiannilsson Sjukgymnast/Rehabchef.
Referensgrupp Senior alert Dagordning  Förtydligande av mål och prestationskrav 2013, utdataportalen  Utbildning munhälsa och riskbedömning.
En hälso- och sjukvård som utgår från behov Nätverken Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa.
Patientlagen och information till patienter och närstående
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
Kapitel 4 Hälsofrämjande arbete
Förebygga Tersen 1. Förebygga är bättre än ”ta hand om”! Sociologen Aaron Antonovsky flyttade fokus från externa faktorer som orsak till ohälsa till individens.
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
- tobak, alkohol, fysisk aktivitet och matvanor
Och forsarna sjunga sin ljuvliga sång -vid den vill jag somna så stilla en gång och vila i värmländska jorden I Värmeland - ja där.
Gemensam arbetsmodell för öppna prioriteringar inom Svensk hälso- och sjukvård?
Hälsa.
Mer sammanhållen vård och färre återinläggningar
Att vara eller inte vara medicinskt ansvarig sjuksköterska, det är frågan…
Detta är God Vård
Hälsoinriktad hälso- och sjukvård. Ska hälso- och sjukvården verkligen syssla med det här? JA! Hälsoläget i befolkningen Hälso- och sjukvårdslagen Politiskt.
Palliativ vård och samordning
Hälsosamma levnadsvanor är även viktigt för patienter med cancer
Barnets rättigheter i nya patientlagen
Hälsofrämjande arbetsplats Bild från Karolinska Universitetssjukhuset
DIVISION Närsjukvård Astma/KOL-mottagning Sjuksköterskans roll Caroline Stridsman Fil dr. i omvårdnad, Leg. ssk.
Tema 1 Maria Nyman Raimonda Bartkuté. “Patient´s dignity in a rehabilitation ward: ethical challenges for nursing staff” Studiens syfte: Undersöka hur.
Personcentrerad vård. Vården måste sluta slösa resurserna Vi missar ofta: Patientens egna resurser Den stora kunskaps- utveckling i vården Den tekniska.
Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS)
Befolkningsprognos – färre ska försörja fler
PERSONCENTRERAD VÅRD DE KRONISKA SJUKDOMARNAS UTMANING
Förbättrad patienters delaktighet i sin egen rehabilitering
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Livstilsprojekt unga vuxna med lindrig utvecklingsstörning
Träff 2 Välkommen!.
Patientsäker vårddokumentation
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder Rubrik Iréne Nilsson Carlsson
Besök levnadsvaneprojektets Hälsotorg!
Presentationens avskrift:

Levnadsvanor vid sjukdom - etiska aspekter

Vilken vård är etisk rätt? När kan vi prata levnadsvanor? Och med vem?

”Om man ger varje individ en passande mängd näring och motion, icke för lite och icke för mycket, skulle man ha den säkraste vägen till hälsa” Hippokrates, 406-370 f.Kr

Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet Ofta fick patienterna exakta direktiv om kost och fysisk aktivitet. Han individualiserade och följde upp sina ordinationer noga ”Jag har inte frågat om hon kan, jag har frågat om hon vill” ”Att vila är att göra något annat” "Lugn och mod. Allt i stor mängd. Resultatet blir gott” (text på recept)

Levnadsvanor påverkar Sunda levnadsvanor kan förebygga 90% av all diabetes 80% av alla hjärtinfarkter och stroke 30% av all cancer 90 procent av de som dör av kronisk sjukdom hade en sjukdom som går att förebygga och behandla Förändrade levnadsvanor innebär också stora hälsovinster för dem som har en kronisk sjukdom, med exempelvis färre och mindre allvarliga komplikationer Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser innebär ett effektivt utnyttjande av hälso-och sjukvårdens resurser Hälften av all kvinnor och ca 70% av alla män har minst en ohälsosam levndsvana,Viktigt att känna till och tänka på även för cancerpatienter

Cancer Vid cancer spelar ärftlighet en stor roll i 5-10% av fallen livsstilsfaktorer en stor roll i 70% av fallen 55 000 personer/år får cancer i Sverige 1/3 får en cancerdiagnos under sin livstid 65% lever 10 år efter diagnos Lite kort om cancer. Pga bla screening och bättre behandling lever många med cancer

Hälsofrämjande slutenvård

Vilka är de största riskerna? Infektioner Dålig sårläkning Muskelsvinn/sarkopeni Trycksår Smärtor Långa vårdtider Lång rehabilitering

Levnadsvanor vid sjukdom? Saknas enhetlig praxis för hälsofrämjande arbete i vården Hälsofrämjande vårdmiljö saknas Kunskap saknas Vi har inte råd att inte jobba förebyggande Lite kort om cancer. Pga bla screening och bättre behandling lever många med cancer

Fysisk aktivitet ger många positiva effekter: Stress, minne, smärta och sömn. Övervikt/bukfetma, hjärta/kärl, blodsocker, blodtryck och blodfetter. Balans, skelett, depression och immunförsvar. 10

Rökning Sämre strålbehandlingsresultat Sämre cytostatikaeffekt Fler biverkningar Fördröjd läkning och fler komplikationer postoperativt Ökad risk för sekundär cancer Rökslut ger allmänt bättre hälsa och livskvalitet (Källa: Cooley et al)

Etikkoden för ssk All omvårdnad har en etisk dimension och varje sjuksköterska har ett moralisk ansvar för sina bedömningar och beslut Det som utmärker en profession är hur de professionella använder framtagen kunskap i det praktiska vårdarbetet Verksamma sjuksköterskor skall verka för en positiv inställning till arbetet att bedriva, sprida och använda forskning om omvårdnad och hälsa

Värdegrund för omvårdnad Främja patientens hälsa och välbefinnande, förebygga ohälsa samt lindra lidande

Sveriges Kommuner och Landsting anser: Att det skall ingå ett hälsofrämjande förhållningssätt i samtliga vård – och omsorgsutbildningar Att hälso – och sjukvården skall genomsyras av ett hälsofrämjande arbete Att hälsofrämjande och förebyggande insatser kan vara betydligt mer effektiva än sjukdomsbehandlande och möjliggör åtgärder som motverkar sjukdom och främjar hälsa Källa: Positionspapper – Hälsofrämjande hälso – och sjukvård, 2013, SKL

Utmaningar Egna känslor och värderingar Brist på kunskap Brist på motiverande strategier Fysiska miljön Dåliga erfarenheter Rutiner saknas

God omvårdnad vid sjukdom ost ökning lkohol otion Alla personer med cancersjukdom bör ha rätt till samma information kring levnadsvanornas påverkan på behandling och biverkningar oavsett vart i landet man söker vård – vårt mål är att ta fram och sprida denna information till våra kollegor inom cancervården Att få ett cancerbesched är omväldande och det skakar inte om bara den som drabbas utan ofta hela nätverk runt den personen. Och det är såklart synd om den som är sjuk och skall få behandling. Då är det bra med en kram. Varför kramas vi?? För att visa omsorg, att vi bryr oss och att vi finns där för den som är sjuk och behöver oss. Så skall vi tänka kring att prata levnadsvanor med dessa personer. Vi gör det inte för att lägga sten till bördan utan för att peka på vad som kan underlätta och hjälpa. Jag som har jobbat med riktigt sjuka leukemipatienter vet hur viktigt det är att man sitter uppe istället för att ligga i sängen, eller att man kopplas från alla dropp och får gå utomhus en sväng under dagen… Jag har även en yngre syster… osv Att strunta i dessa råd vore tjänstefel för mig – många orkar med på ett annat sätt både psykisk och fysisk när man jobbar på det sättet. Får inte patienterna samma info då? En kort sökning på strålbehandlingsenheternas externa hemsidor visade blandat resultat… från att det står info direkt på första sidan till egen patientinfodel till att det inte finns med als.