Teorier om metaforer

Olika teorier ersättningsteori (substitutionsteori) jämförelseteori anomaliteori interaktionsteori domäninteraktionsteori spänningsteori

Ersättningsteorin (substitutionsteorin) äldre, "klassisk" teori metaforen ersätter ett bokstavligt uttryck metaforen har främst en dekorativ funktion retorisk funktion förkortning förkortad liknelse ingen kognitiv betydelse

Jämförelseteorin metaforen bygger på likheter mellan sakled och bildled likheterna överförs från bildled till sakled metaforen liktydig med motsvarande liknelse

Anomaliteorin tar fasta på skillnaderna mellan bildled och sakled ett metaforiskt uttryck blir absurt om det tolkas bokstavligt

Interaktionsteorin pionärer: I. A. Richards, Max Black tenor-vehicle, frame-focus varken skillnaderna eller likheterna grundläggande sakleden är ofta själva bildliga eller subjektiva metaforens betydelse ett resultat av växelverkan mellan två tankar

Spänningsteorin spänning mellan ordet och satsen Ricoeur spänning mellan ordet och satsen spänning mellan bokstavlig och bildlig tolkning spänning mellan likhet och olikhet

Aristoteles om metaforer

Litteratur Retorik Om diktkonsten

Retorik hur man väljer rätt metafor hedrande eller kränkande metaforer Nya saker lär man sig bäst förstå via metaforer. distinktion mellan metafor och liknelse ”NN ryter som ett lejon” är en liknelse. ”Lejonet ryter” (om NN) är en metafor. Liknelser och analogiska metaforer handlar om förhållandet mellan två ting.

Om diktkonsten En metafor är en användning av ett ord för ett ting på ett annat ting. En överföring kan ske från arten till släkten eller från släkten till arten. Aristoteles studium av metaforer inkluderar även metonymier och synekdoker. Det största är att vara mästare på metaforer "ty detta allena kan man inte lära sig, utan är det fastmer tecken på genial begåvning."

Fyra typer av metaforer från genus till species från species till genus från species till species analogi

Analogiska metaforer omvändbara ”Dionysus sköld” för bägare och ”Ares bägare” för sköld Vinbägaren är för Dionysus det samma som skölden för Ares. ”livets kväll” för ålderdom och ”dagens ålderdom” för kväll

Giambattista Vico (1668-1744)

den första (moderna) historiefilosofen kulturfilosofins grundare professor i retorik i Neapel upptäcktes inte av sin samtid publicerade La scienza nuova (Den nya vetenskapen), som James Joyces Finnegans Wake bygger på opponerade sig mot Descartes kunskap via språk och myter identifierade metaforen, metonymin, synekdoken och ironin som de fyra grundläggande troperna (liksom Peter Ramus)

Historiefilosofi nationella cykliska förlopp (corsi och ricorsi) gudarnas, hjältarnas och människornas tidsåldrar stamsamhälle, aristokrati och demokrati hieroglyfiskt, symboliskt och vulgärt språk I de två första stadierna är tänkande poetiskt och kreativt, i det sista stadiet abstrakt och dött. De tre perioderna präglas av varsin typ av trop.

tidsålder gudarnas hjältarnas människornas Vicos cykliska schema tidsålder gudarnas hjältarnas människornas samhälle stamsamhälle aristokrati demokrati tänkande poetiskt poetiskt prosaiskt trop metonymi synekdoke ironi